Kultur
deskriget röstade alla demokrater emot att ge de svarta medborgarskap och rösträtt. Demokraterna var KKK parti i början på 1900-talet. Det var bland demokraterna motståndet var som störst mot medborgarrättslagarna på 1960-talet. NYT pläderade på 1800-ta-let för slaveriet och nu 2019 omtolkas historien utifrån en rasbiologisk och rasistisk diskurs.
Projektets initiativtagare är Nikole Hannah-Jones, en journalist på NYT.
Hennes löjeväckande teser är följande:
att den amerikanska revolutionen var en kontrarevolution, som syftade till att skydda slaveriet mot Storbritanniens förbud.
att Abraham Lincoln var en rasist och inbördeskriget hade ingenting att göra med rörelsen mot att avskaffa slaveriet.
att det var endast de svarta afrikaner-na som kämpade ensamma emot den vita maktordningen.
att rasism och slaveri är kärnelement i den amerikanska exceptionalismen.
att amerikansk historia handlar vä-sentligen om en kamp mellan svarta och vita raser.
Den drivande kraften i amerikansk historia och samhälle handlar således endast om rashat enligt NYT. Premis-sen är att all historia kan tolkas utifrån rashat och särskilt vitas hat mot svarta.
Alla andra händelser i den amerikan-ska historian ignoreras helt eller mi-nimeras utifrån denna grundläggande raskonflikt. Andra minoriteters diskri-minering, som den utbredda sinofobin, existerar inte den nya historierevisio-nistiska berättelsen. Det är en postmo-dern variant av Karl Marx klasskamps teori. Även Martin Luther King jr, abo-litionistiska och medborgarrättsrörel-ser eller arbetarrörelsen nämns knappt
eller inte alls i denna raskampsberät-telse.
“Anti-black racism runs in the very DNA of this country” skriver Nikole Hannah-Jones. Även fast DNA är en kemisk molekyl som blott innehåller genetisk kod. Översätts detta till ett samhälle får denna metafor betydande konsekvenser enär länder inte har nå-got DNA. Rasismen enligt detta syn-sätt har inget med hur ett samhälles ekonomi är strukturerad, utan blott en manifestation av vit rasism, som utgår från att vita människor är bärande av ett särskilt historiskt DNA. Detta utgör den mest erbarmliga form av biologism som tryckts på länge.
Det finns ”intrinsic difference” mel-lan vita och afroamerikaner skriver demokraten Stacey Abrams i Foreign Affairs.2 Vita och svarta är fientliga och inkompatibla varelser enligt detta syn-sätt.
Neurologen Robert Sapolsky skri-ver i annan artikel i Foreign Affairs att denna antagonism mellan mänskliga grupper är grundad i biologi, dvs. rasis-men är biologiskt grundad.3 Detta var också grunden till kolonialstaternas socialdarwinism och Nazi-Tysklands Förintelse.
All form av rastänkande är ett uttryck för irrationalism, som är grunden för all fascism och nationalsocialism.
Men det är absurt att påstå att det är slaveri och rasism som utgör roten till allt som gjort USA ”exceptionell”. Ef-tersom slaveri och rasism inte är något unikt för USA. Den har en lång
2 Se artiklen ”E Pluribus Unum?” Mars/
April 2019 Foreign Affairs.
3 Se artikeln “This Is Your Brain on Nation-alism” Mars/April 2019 Foreign Affairs.
ria från antiken, vilket Dick Harrissons bok ”Slaveriets historia” klart visar.
Det unika med USA är dess tillkomst i samband med industrialismens ge-nombrott och dess utveckling till världsekonomiskt system.
Det unika med USA är snarare att ur det befintliga slaveriet när USA bilda-des 1775 uppkom antislaveri rörelser-na. Genom Thomas Jeffersons penna, själv slavägare, blev människovärdet inskrivit i USA:s Konstitution. Det blev en ledstjärna för abolitionisterna och slavmotståndet över hela världen och inte minst i Storbritannien. Efter fri-hetskriget avslutats kom abolitionis-ten William Wilberforce 1787 att kräva att Storbritannien skulle avsluta slav-handeln, vilket ägde rum först under 1800-talet. Med inspiration från USA tillkom Frankrikes nya författning efter revolutionen 1789, som lade grunden till demokratins utveckling i Europa.
Men enligt NYT bildades USA för att försvara slaveriet mot Storbritanniens planer på att avskaffa slaveriet. Det är en liknande argumentation som histo-rierevisionisterna utför om Förintelsen.
Det är därför NYT kräver att statyerna av George Washington och Abraham Lincoln samt ett flertal andra ska tas bort.
Men år 1774 undertecknade Wash-ington Farifax Resolves som fördömer och kräver stopp för slavhandeln som är ”wicked, cruel and unnatural”. 5.000 svarta soldater tjänade i hans armé under USA:s frihetskrig. Washington undertecknade även avtalen Fugitive Slave Act 1793, Northwest Ordinance 1789, som förbjöd slaveriet norr om Ohio och öster om Mississippi, och 1794 Slave Trade Act, som förbjöd
ame-rikanska medborgare och personer bosatta i USA att delta i den internatio-nella slavhandeln.
I Storbritannien förbjöds slavhan-deln först med Abolition Act 1807 och inte förrän 1834 avskaffades slaveriet i det brittiska imperiet efter det att slav-handlarna fick en frikostig ekonomisk kompensation från de brittiska skatte-betalarna. Och NYT försvarade så sent som på 1850-talet slaveriet och angrep häftigt abolitionisternas frihetskamp.
Det som slutligen avslutade slaveriet var industrikapitalismens utveckling i nordstaterna, där lönearbetet och ma-skiner (kapital och energi) visade sig tydligt vara ekonomiskt överlägset sla-veriet. Energi ersätter muskelkraft. Det är därför rikliga mängder med billig energi är så viktig för mänsklighetens utveckling och för humaniseringen av arbetslivet.
Därför gjorde Nordstaterna stora ansträngningar för att förhindra slave-riets utbredning till nya stater genom överenskommelser som Missouri Com-promise 1820 till Kansas-Nebraska Act 1854.
Detta lade grunden till de motsätt-ningar som ledde till inbördeskriget, den andra amerikanska revolutionen, där 365.000 vita och svarta soldater gav sina liv för att avsluta slaveriet. Ett inbördeskrig som innebar den största expropriationen före den ryska bolsje-vikrevolutionen 1917. Inbördeskriget avskaffade slaveriet och gav de svarta medborgarskap och rösträtt i tre olika konstitutionella amendments.
Dessvärre skedde en kontrarevolu-tion åren efter mordet på Abraham Lincoln med Jim Crow lagarna och segregationen. Det kom att dröja ända
till 1960-talet med medborgarrättsrö-relsen och Martin Luther King jr som rättigheterna vanns.
Till skillnad från den reaktionära tid-ningen NYT kritiserade aldrig Martin Luther King den amerikanska revo-lutionen och inbördeskriget. Han var kristen och trodde inte på att rasism var något genetiskt hos vita människor.
Integration mellan svarta och vita var hans mål. Med färgblindhet och inte-gration skulle rastänkandet upplösas.
Och därmed raserna genom rasbland-ning. Det var därför J. Edgar Hoovers FBI, KKK och rasisterna förföljde King och anklagade honom för att vara kom-munist, även fast det var den kristna agape läran som fick honom att bekäm-pa rasismen.
Det var genom industrialiseringen som de svartas frihet ökade. År 1910 levde fortfarande 90 procent av afroa-merikaner i de tidigare slavstaterna och på landet. Men på 1970-talet levde fler-talet svarta i städer och arbetade i in-dustrier. Birmingham, Alabama, var ett centrum för stålindustrin och de svarta kom att organisera sig i arbetarrörelsen.
Den fackliga erfarenheten lade grun-den till medborgarrättsrörelsen och kampen mot Jim Crow lagarna tillsam-mans med arbetarrörelsen.
Men för NYT utgör Lincoln en rasist och slaveriet var en originalsynd, där amerikansk revolutionen och inbördes-kriget var vita rasisters konspiration för att förtrycka de svarta. Med NYT 1619 projekt utifrån dess rasbaserade teore-tiska och politeore-tiska perspektiv innebär
det en renässans för biologismen, som är fascismens mest utmärkande drag.
Det är med denna tidning Dagens Ny-heter har ett samarbete med.
Det var makabert när Arkansas repu-blikanska senator och sinofoben Tom Cotton kallade miljoner afrikanska slavar som en ”the necessary evil upon which the union was built”. Ett utta-lande som gjordes efter han föreslagit i
”Saving American History Act of 2020”
att det inte ska anslås några federala medel till skolorna för NYT:s 1619 pro-jekt. Med tanke på det rasistiska och historierevisionistiska innehållet i den-na kampanj är förslaget inte så tokigt.
Men samtidigt försvarar senatorn med namnet ”cotton” slaveriet, då bomulls-plantagerna byggde på slaveriet som ett nödvändigt ont, vilket är ett häpnads-väckande uttalande. Därmed delar han den felaktiga berättelse om unionens historia som NYT:s 1619 projekt ska-pat. Än mer skruvad blir historien när NYT publicerade senator Cottons op-ed artikel “Send in the troops”, där han föreslår att militära trupper ska slå ned BLM demonstrationerna. Detta ledde till att James Bennet avgick från redak-tionen. Än mer paradoxalt blir det med Cottons artikel då han tidigare hävdat att ”polisvåldet mot demonstranterna i Hongkong är oacceptabelt” samtidigt som han otaliga gånger försvarat ame-rikanska polisers övervåld mot de svar-ta. Den intellektuella och moraliska kvaliteten på republikanska senatorer kan verkligen ifrågasättas.