26 Samrådshandling
Vad betyder bokstäverna och siffrorna vid områdena?
V - Villabebygglese G - Gruppbebyggelse F - Flerbostadsbebyggelse K - Kvartersbebyggelse
Siffrorna är antalet bostäder som bedöms som möjligt på platsen, inte nödvändigtvis vad som faktiskt kommer att planeras.
Viktigast är att uppnå önskad karaktär och värden.
OMRÅDESPAKET:
VÄSTRA ÄLMHULT OMRÅDESPAKET:
MÖCKELNS STRAND
OMRÅDESPAKET:
CENTRALA ÄLMHULT OMRÅDESPAKET:
ÖSTRA ÄLMHULT
• 4 stadsdelar
• 3 km gröntstråk
• 1 idrotts- & fritidsplats
• 1 skol- & mötesområde
• 1 eventuellt stationsläge
• 2 stadsdelar
• 1 mil strandpromenad
• 2 grönområden
• 1 bevarat naturreservat
• 1 utvecklat kulturområde
• 2 stadsdelar
• 1,5 km rekreationsstråk
• 1 stadsdelspark
• Utvecklat dammsystem
• 1 skolområde
• 3 stadsdelar
• 5 km nytt upplevelsestråk
• 4 kultur- & mötesplatser
• Omvandlad stadskärna
• 1 omvandlad bangård
27
Bostäder FÖRKLARING
Nedan ges exempel på de typer av stads-mönster där utvalda bostadstyper ofta kan hittas. Stadsmönster varierar beroende på tiden de uppkom och därför ska nedan bilder inte tolkas som mallar utan som stöd till läsa-ren. Ytsiffran är totalyta, det vill säga allmän och privat yta, per bostad.
Klassisk villabebyggelse med fristående byg-gander i en till två våningar. I linje med det så kallade trädgårdsstadsidealet så står husen oftast omringade av trädgård. Vanligt med egen parkering vid huset. Bild: Klöxhult
Samlingsnamn för radhus, kedjehus eller mindre lamellhus i oftast en till två våningar.
Generellt sett har bostaden egen trädgård som sitter ihop med grannen. Oftast sköter bostadsföreningen närliggande gemensam-ma ytor. Bild: Norregård
Samlingsnamn för lamellhus, punkthus med mera och består oftast av hus med tre till fyra våningar med gemensam trädgård. Punkthus kan på vissa platser sträcka sig mot sex vå- ningar och uppåt. Parkeringen är generellt sett gemensam. Bild: Stiftelsen
Tät bebyggelse som följer kvartersstrukturen med helt eller delvis rektangulära kvarter med innergård med ungefär fyra våningar till sex våningar. Utpekade lägen kan sträcka sig ytterligare i våningsantal. Generellt sett den bo-stadstätaste typen av bebyggelse och nyttjas oftast i centrala delar av städer. Bild: Centrum
Stort behov av fler bostäder
Begränsade av sankmarkslandskap
Merparten bra mark väster om staden
Sjönära boende svårt men attraktivt och kan motivera kostsamma åtgärder
Bostadsområden ska ha en majoritet av två olika bebyggelsetyper och unik blandning av samtliga viktiga värden
Ger brett spektrum av valmöjligheter
Nya bostäder ska skapas genom både förtätning och stadsutbredning
Endast förtätning kan inte nå behovet utan att tappa andra värden
Stadskaraktären ska ge helhetstänk
Sankmark nyttjas och skapar mervärde
Inledning: Älmhult har ett starkt be- hov av fler boenden i alla dess former för att tillgodose den starka inflyttnin- gen av arbetskraft. Samtidigt är Älm-hults explansionsmöjligheter begrän-sade på grund av omkringliggande sankmarker. Mark som teoretiskt går att bebygga men medför sådan mer-kostnad att det ofta inte är lönt för byggherrar eller i slutändan boende.
Bra mark finns till största del väster om tätorten och Möckelns attraktivi-tet gör att viss sjönära mark är värd att bebygga trots behovet och kost-naden av åtgärder. Älmhults olika bo-stadsområden ges en egen karaktärer och upplevelse. Detta uppnås genom att skapa minst två olika stadsmöns-ter av bostadsbebyggelse samt få en unik blandning av andra värden som natur, kultur, service, möten med mera.
Därmed skapas ett brett spektrum av bostäder, vilket erbjuder bra hem för alla smaker och livssituationer.
Bostäder: Nya bostäder ska skapas genom både förtätning, framförallt i centrala Älmhult, och byggandet av nya bostadsområden. Både stadsut-bredning och förtätning har för- och nackdelar, vilket är varför de måste av- vägas mot varandra. En för geografiskt utbredd stad blir samhällsekonomiskt kostsam medan överdriven förtätning riskerar att förstöra de attraktiva vär- den som gör att folk vill bo i området.
Ledstjärnan för Älmhult är att nå öns- kad stadskaraktär och områdesvärden.
Behovet av bostäder är så stort att det inte går att nå genom endast förtätning.
Utbyggnader bör därför samordnas i större grupper så ny infrastruktur får större ekonomiskt underlag. Att Älm-hult ligger i ett rikt sankmarksland-skap är ett faktum, vilket måste han- teras. Sankmark är ofta ekonomiskt opassande att bebygga, men för att motverka onödig stadsutbredning nyttjas marken istället till nödvändiga stödjande funktioner. Sankmarken ska nyttjas för rekreation, lek, motion, dag-
vattenhantering, biologisk mångfald med mera. Detta skapar ekonomisk tyngd för att satsa på naturen i områ-det eftersom alla värden tillsammans ger områdena en höjd prioritet men även boendekvaliteter.
Utpekanden: Olika stadskaraktärer riskerar att leda till segration och öka geografiska klyftor mellan olika sam- hällsgrupper. Segeration föds ur många faktorer, men problematiken ska mot- verkas ur alla perspektiv. Trots tydlig inriktning i områden där vissa bostads- former dominerar så ska varje område bestå av minst två olika bostadstyper.
Kommunen ska arbeta med exploate-rings- och markanvisningsavtal samt fläckvis styrande detaljplaner för att nå detta mål.
På grund av markförutsättningar, behov av vidare utredning eller en skiftande marknad så kan stora delar av utpekade områden bli vilande eller helt tas bort. Därför måste beredska- pen, det vill säga utpekandet av bo- städer, innefatta fler bostäder än målet på 3 500 bostäder till år 2050. Därför pekas över 6 000 möjliga bostäder ut.
Siffrorna och utpekade områden är in- te absoluta krav, de ska ses som en vil- jeriktning för vidare utredning.
Trots ett stort antal nya bostäder så får behovet av bostäder inte leda till bostadsområden utan tillhörande värden. Människors vilja att flytta till Älmhult grundar sig primärt i att vilja bo i Älmhult och sekundärt om att kunna bo i Älmhult. Om värdena för att vilja bo försvinner så spelar det ingen roll om människor kan bo i Älmhult. Värden som natur, kultur, upplevelse, möten är därmed lika grundläggande som själva bostaden.
Två olika bostadstyper i varje område
Osäkerhet kräver fler utpekaden
Mer utredning krävs för flera områden
Omkringliggande kvaliteter minst lika viktiga som antal bostäder
V illabebyggelse 1 500 m2/bostad
G ruppbebyggelse 550 m2/bostad
F lerbostadsbebyggelse 200 m2/bostad
K vartersbebyggelse 150 m2/bostad
28
RIKTLINJER
Ett vackert Älmhult i fokus
Älmhult ska främja arkitektoniska vär- den inom samtliga bostadsområden genom skisser, avtal och i lovprocessen.
Antal bostäder ska väga lika tungt som att nå utpekad områdeskaraktär.
Behovet av bostäder kan inte endast nås genom bara förtätning utan att Älmhult får en försämrad upplevelse.
Möckeln ska synas och nås av alla.
Målbilds- och stadsdelsbeskrivningarna ska vara ledande i fortsatt arbete.
Vid tävlingar ska gestaltningsprogram tas fram med avstamp i beskrivningarna.
Avsteg får bara ske i politisk samsyn.
Bostadsområden med kvalitè
Boenden ska ha natur, kultur, service enligt nedan i syfte att nå hög kvalite.
Kommunen ansvarar för avstånden.
--- Naturuppevelse inom 5 min, gång (415 m, 5 km/tim, Trafikverket).
Kulturupplevelse inom 10 min, cykel (3,3 km, 20 km/tim, Trafikverket).
Förskola inom 10 min, cykel (3,3 km, 20 km/tim, Trafikverket).
Grundskola inom 15 min, cykel (5 km, 20 km/tim, Trafikverket).
Handel inom 10 min, bil
(8,3 km, 50 km/tim, Tätortsstandard).
Primärvård ska finnas inom tätorten.
Gymnasium ska finnas i centrum.
Vattenskyddsområde
Vattenskyddsområden ska bidra till att det vatten som vi ska dricka skyddas, på både kort och lång sikt. Vattnet ska behålla sin goda kvalitet och aldrig bli sämre – bara bättre. Om du bor eller arbetar i ett vatten-skyddsområde behöver du vara extra var-sam när du till exempel byter olja på bilen, tvättar bilen eller gödslar gräsmattan. Varje vattenskyddsområde har föreskrifter som reglerar till exempel markanvändning och användning av bekämpningsmedel.
Vattentäkter kan vara antingen grundvat-ten- eller ytvattentäkter, eller en kombi-nation av båda. Vattenskyddsområden består ofta av tre olika skyddszoner: primär, sekundär och tertiär. Möjligheten att kunna åtgärda en skada i den primära zonen är mindre och därför ska skador i så hög grad som möjligt förebyggas så att de aldrig uppstår.
Avrinningsområden
Avrinningsområdet begränsas av en vatten- delare som skiljer ett avrinningsområde från ett annat. Det är en gräns i naturen, som man kan rita in på kartor genom att studera topografin. På den ena sidan av vattendelaren rinner vattnet ned i ett avrin-ningsområde, på den andra sidan i ett annat.
Områdena ska samrodnas med dagvatten-hanteringens olika steg.