Inledning: Samhällsplanering har mån- ga olika intressen som måste tas hän-syn till. Intressena har olika rättslig tyngd där riksintressen är viktigast.
Rikinstressen hanteras av staten medan andra intressen ska hanteras av kom- munen, som exempelvis allmänna in-tressen. Intressen kan vara ett område, en enskild byggnad eller abstrakta samhällsintressen som det allmänna intresset av bostadsbyggande.
Älmhult tätort berörs av fyra tunga riksintressen. Riksintresse för fri-luftsliv, naturvård, kulturmiljö och infrastruktur. Utöver riksintressena så berörs Älmhult av ett antal andra intressen som gås igenom. I Hökhult finns ett naturreservat och Slätthult är ett utpekat kulturreservat. Äskya åter-vinningscentral och västra grustäkten är idag viktiga för samhällets tekniska försörjning. Älmhult har även två nära viktiga torvtäkter.
Centrum: Älmhults centrum är ett ut-pekat riksintresse för kulturmiljövår-den då stadsmönstret är ett välbevarat exempel av A.W. Edelsvärds 1860-tals idealplan för järnvägssamhällen med en tydlig rutnätsplan, centrala stråk och ett stortorg. Länsstyrelsens fördjupade intressebeskrivning från år 2012 understryker att följande egen-skapar är centrala:
Strikt symmetrisk och rätvinkligt rutnät
Stationshusets placering och funk- tion
Grön stationspark framför stationen
Statlig fondbyggnad mot stations- huset
Handel längs stationsparkens sidor
Industri längs järnvägsspårets bak- sida
Länsstyrelsen bedömer även att öde- tomter i gårdsstrukturen bör bebyg-gas för att förstärka riksintresset. De tycker även att ny byggnation bör an-
passas till befintlig bebyggelses skala och gårdssturktur. Kommunens an- tikvariska konsekvensanalys från 2015 håller med Länsstyrelsen i den punktade beskrivning av riksintresset men poängterar att området redan har genomgått en rad förändringar. En ut- veckling som beskrivs som en effekt av järnvägensetablering och hur den genom tiderna fört samhällsutveck-lingen framåt. Kommunen gör avväg-ningen att det allmänna intresset av bostäder samt god hushållning av re-surser väger tyngre än Länsstyrelsens formulering om att byggnationen bör strikt anpassas till befintlig bebyggelse- skala, det vill säga byggnadshöjden nä- ra stationsparken. Ny bebyggelse bör anpassas men i dess utformning och upplevelse snarare än strikta höjd. Nå- got som måste hanteras i det enskilda fallet. Dess begränsning syftar på att inte dominera hierarkimässigt över be- fintlig stadsbild mellan stationshuset, stationsparken och fondbyggna-den. Dessa tre ska vara de upplevda tyngdpunkterna. Avvägningen tar stöd av utredning från år 2015 som pekar på att stadsbilden redan genomgått förändringar och dagens tidsmässigt-blandande byggnation är en pågående utveckling av järnvägens vikt för sam- hällsutvecklingen.
Att frysa stadsiluetten och därmed samhällsutvecklingen bedöms som oskäligt. Dagens byggnadshöjder kan ses som en representation av äldre stationssamhällen men något som redan delvis brutits och är inte heller grunden för riksintresset. Alternativet kan över tid leda till stagnation och att stadsmiljövärdena i stort förfaller.
Möjligheten till ytterligare förtätningen på höjden bedöms istället även leda till att förstärka ett av de listade centrala värdena, det vill säga livskraftig han-del längs stationsparkens sidor.
RIKSINTRESSEN
Riksintresse naturvård
Områden som pekats ut som riksintresse för naturvården enligt miljöbalkens 3 kapitel 6 §, motsvarar de mest värdefulla naturområdena i ett nationellt perspektiv.
Värdena i Älmhult i och runt Möckeln som helhet kan skadas av bl.a. vägbyggnad, berg- och grustäkt, olämpligt placerad bebyggelse, ledningsdragning, vattenreg-lering, markavvattning, skyddsdikning, skogsbruk i värdefulla skogsbiotoper, över-föring av lövskog till barrskog, gödsling, kalkning, störande friluftsliv.
Värdena i sjöar och vattendrag kan skadas av till exempel vattengrumling, rätande eller fördjupning av vattendrag och rens- ningsarbeten, förorening av vattnet, vand-ringshinder, överfiske och fiskemetoder, inplantering av främmande malstammar.
Riksintresse för friluftsliv
För att bevara områdets värden måste till-gängligheten och servicen i upprätthållas och förstärkas. Även viktigt är skötseln av fiske-, natur- och kulturmiljöer samt att för-hindradet av utbytet av lövskog till granskog.
Vissa aktiviteter kan skada områdets värden och får inte uppkomma. Aktiviteter som på-tagligt försämrar vattenkvaliteten eller vat-tenmiljö. Strandnära byggande som hindrar allmänheten tillträde till stränder eller på-verkar naturen negativt. Visuella störningar i landskapsbilden och bullerskapade verk-samheter ska undvikas.
För att utveckla området bör kommunen förbättra kommunikationer till hela Möc-kelnområdet bland annat med kollektiv-trafik, anlägga vandringsled och längre cykelled samt sätta upp information och skyltning.
Riksintresse kulturmiljövård
Miljöbalkens 3 kapitel 6 § skyddar kultur-miljöer som är särskilt värdefulla från en nationell synpunkt.
Älmhult centrum är utpekat som ett riks-intresse med följande motivering: Plan-mässigt uppbyggt järnvägssamhälle som speglar det sena 1800-talets stadsbygg-nadsideal.
Uttrycket för riksintresset är stadsmässig, regelbunden rutnätsplan från 1860-talet med monumentalt centralstråk framför järnvägsstationen, trädplanterade gator, tomtstruktur och byggnader.
Älmhult berörs av fyra riksintressen
Hökhult har ett utpekat naturreservat
Slätthult är ett utpekat kulturreservat
Äskya återvinningscentral och nära grustäkter är viktiga för Älmhults tekniska försörjning
Möckelns, centrums och järnvägens intressen kommer att särskilt hanteras
Bevara rutnätet med dess symmetriska rätvinkliga gator och stängda kvarter
Stationsbyggnaden, stationsparken och fondbyggnanden ska fortsatt, upplevelse- mässigt, dominera stadsrummet
Människoliv och handel ska främjas i markplan längs stationsparkens sidor
Ödetomter ska fyllas med byggnation
Ny byggnation ska följa gårdstrukturen och rutnätet men tillåts att gå upp i höjd
Samrådshandling
32
Slätthult ska bevaras och bebyggelsen inom området anpassas enligt riktlinjer
Hökhults naturreservats närområde är känslig men en viktig koppling
Kopplar Älmhult med nya bostadsom- rådena vid Boastad och Sjöstabygd
Naturprofilsbostäder för mjukt intrång
FÖRKLARING
Strandskydd
Sveriges stränder är en naturtillgång av stort värde. Stränderna är betydelsefulla för allmänheten och för det växt- och djurliv som är beroende av vattenmiljöer. Strand-skyddet tillkom 1950 med syftet att bevara allmänhetens friluftsliv. På några få platser är strandskyddet borttaget, till exempel i en del tätorter.
För att få bygga, gräva, anlägga eller på annat sätt påverka strandskyddsområ-det krävs dispens. För att få dispens från strandskyddet krävs ett särskilt skäl enligt lagen.
Följande särskilda skäl kan åberopas:
området är ianspråktaget, området är väl avskilt från stranden, området behövs för en anläggning som måste ligga vid vatten, området behövs för att utvidga en pågående verksamhet, området behöver användas för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför strandskyddsområdet, området behöver användas för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse.
Hökhults naturreservat
Syftet med reservatet är att bevara värde- full skog till exempel äldre bokskog, löv-sumpskog med mera. På så sätt skydda hotade, sällsynta och missgynnade arter som är knutna till området. Området är dock sedan lång tid präglat av människans närvaro.
Naturvärdena vid Hökhult är höga och framförallt knutna till äldre ädellövträd.
I naturreservatet inkluderas flera nyckel-biotoper, två oskyddade och en skyddad. I övrigt stora artrikedomen i traktens ädel-lövsmiljöer finns skäl att anta att området hyser flera rödlistade arter.
Slätthult kulturmiljö
Kulturmiljön består av Mansgårdsbyggna-der uppförda unMansgårdsbyggna-der 1800-talets andra hälft.
Området är ett välbevarat odlingslandskap i stadsnära läge, rikt på stenmurar och kul- turhistoriskt värdefull bebyggelse, med en tydlig laga skifteskaraktär.
För att bevara området bör ett aktivt jord- bruk, baserat på både åkerbruk och betes-drift, bedrivas. De intill nyligen nedlagda betesmarkerna bör åter hävdas. Bebyggel-sestrukturen bör ansluta till det mönster som uppstod till följd av laga skiftet. Den värdefulla bebyggelsen bör vårdas och bevaras.
Närhet till verksamhetsområden gör att skyddande visuell skogssiluett bör behållas runt området.
Västra grustäkten avvecklas 2034
Bostäder i Vena och Hökhult väga tyngre än det allmänna intresset av grustäkten
Strandskydd: Möckeln har ett utökat strandskydd på 200 meter, normalt strandskydd är 100 meter. Endast med särskilda skäl listade i Miljöbal-ken (7 kap.§18) så kan dispans ges för att bygga inom strandskyddet.
Praxis pekar på att en cirka 30 meter tillgänglig passage alltid ska säker-ställs mellan byggnation och vattnet.
Strandskyddsreglerna håller på att ses över av Sveriges regering. Möckelns utökade strandskydd grundar sig i områdets många värden, bland annat två riksintressen. Utnyttjande av vat-tennära platser för tätortsutveckling kan ske om det tillgodoser ett mycket angeläget allmänt intresse och därmed fyller kraven på särskilda skäl enligt 7 kap. 18§c.5 i miljöbalken. För att Älmhults ska ha möjlighet att tillgo-dose hållbara, attraktiva och blandade bostadsformer ses boende och vistelse vid vatten som en särskild resurs för tätortsutvecklingen. Det kan anses vara av angeläget allmänt intresse om redovisade strandnära planer ger lång- siktiga fördelar för samhället genom en hållbar och välstrukturerad stads-planering, där en bra tillgänglighet till attraktiva stränder både för boende och för en allmänhet är en viktig faktor för att skapa en attraktiv stad. Annan pla- cering är ej möjlig då närhet till vatt-net är grunden för dess unika värde.
Bostadsområdena har placerats med strandskyddets olika intressen i å- tanke. En naturvärdesinventering för Älmhult håller på att tas fram och dess preliminära inventering från 2017 har även nyttjas vid lokalisering. Viktiga naturvärden undviks och allmänhetens, djurs och naturs rörelse säkerställas ge- nom stora natursläpp längs Möckelns strand.
Naturreservat: Hökhults naturreser-vats närområde bedöms vara särskilt känsligt med dess flertal viktiga vär-den. Samtidigt är området en viktig kopplingspunkt mellan västra Möckeln- området och centrala Älmhult. Kopp-lingen är viktig för skapa ett samman-hängande rörelsestråk för allmänheten längs vattnet. Området är även en vik-
tig del för att koppla ihop tätorten med nya bostadsområdena i tätortens nord- västra del, Västra Möckeln. Vikten av området som koppling vägt mot dess känsliga värden gör att ytterligare ut- redning kommer krävs för området.
Bostäder med naturprofil bör nyttjas för begränsa intrånget på närområdet.
Infrastruktur: Riksintresse för infra- struktur påverkar tätorten med järn- vägen och väg 23. Båda är högst prio- riterade då näringslivet är beroende av dem för varor och personal. Järnvägen kan komma att breddas, vilket inne-fattar både stationsläge och spårdrag- ning. Bangården föreslås flyttas till söd- ra verksamhetsområdet för att möjlig-göra expansion.
Samhällsresurser: Västra grustäkten har tillstånd till år 2034. Därefter mås- te verksamheten avvecklas då den för- hindrar samhällsutvecklingen. Proble- matiken med buller, vibrationer och all- män dammolnsbildning gör att framti-da området Vena kommer få negativ på-verkan. Bedömningen är att behovet av bostäder väger tyngre än täktens utvinning eftersom områdena ligger vid befintlig infrastruktur. På grund av all sankmark finns det få alternativa placeringar i Älmhult.
Kulturreservat: Slätthult är ett utpekat kulturreservat med höga kulturmiljö- värden. Området ska i stort bevaras och bebyggelse inom utpekat område anpas- sas till områdets bebyggelsestruktur får inte negativt påverka reservatets värden.
Riksintressen och värden
Järnvägen och väg 23 är riksintressen
Järnvägen kan breddas och bangården flyttas till södra verksamhetsområdet
Möckeln har 200 meter strandskydd
Bostäder och tillgänglighet längs vatt- net är ett angeläget allmänt intresse
Stora natursläpp mellan områden och längs strandlinjen för att främja rörelse
Samrådshandling
33
Samrådshandling 33 Samrådshandling
förutsättningarochställningstaganden
34 Samrådshandling
Kartan visar de övergripande trafikstråken samt dess funktion. Gång- och cykelstråk ingår även i målpunkts- och genomfart-strafikstråken. I dessa ska gång-och cykel-stråken trafiksamordnas med bilvägen.
35
Infrastruktur
Inledning: Älmhults kontakt med omvärlden fortsatt högst prioriterat för våra invånare och företag. Älm-hult hade år 2017 en inpendling på ungefär 3 300 personer och en ut- pendling på 2 000 personer, vilket är en ökning av 1 300 personer dag-tid. Att järnvägskontakten uppfyller lokala företags behov är livsviktigt för deras möjlighet att kunna vara kvar i Älmhult.
Järnvägen och stationen ska fortsatt ligga centralt men bangården ska på sikt flyttas söderut där möjlighet för utveckling och vidare utbyggnad finns.
Älmhults största trafikleder, väg 23 och väg 120 ska inte få en negativ påverkan av dess framkomligt. Even- tuellt höghastighetståg prioriteras men i dagsläget är dess dragning osä-ker. Två möjliga korridorer, en central dragning och en västlig dragning, pe-kas ut i statens utredning. Kommunen anser att västlig dragning bör nyttjas.
För att förstärka sydostlänken ner mot Karlshamn så togs en utred-ning fram som föreslår en alternativ rälsdragning. Denna ger tillräcklig svängradie och lutning vid korsningen av järnvägen och väg 23 i sydöst. Den alternativa dragningen ersätter då den nuvarande sydöstliga dragningen, vilket minskar tågets påverkan för boende i sydöstra delen av Elmiers-området.
Cykeln prioriterad: Utöver regional infrastruktur är fokus ökat cyklande.
Cykeln ska bli det bekvämaste alter-nativet för persontransport inom tät-orten. Kommunen kommer därför att sätta cykeln och gåendes villkor först i tätortens gaturum. Ökat cyklande kräver en rad olika samhällsinsatser men den fysiska planeringen måste möjliggöra för förändringen. Älmhult ska ha ett effektivt stamnät av cykelle-der som är prioriterat vid utformning, underhåll och framkomlighet. Vidare utredning och åtgärder för cykelfräm-jande ska tas fram. Trafikseparering har visat sig leda till upplevd
osäker-het och därmed indirekt trafikfara.
Separeringen mellan trafiknät upplevs osäker då människor inte tycker att de syns på separarade gångvägar och därför rör de sig vid de osäkra bilvä-garna. Vägarna är inte utformade för att hantera gående och cyklister, vilket då leder till olyckor. Samordningen gör att vägarna blir smalare då plats ges till gång- och cykelvägarna,vilket ger fördelen av sänkt fart inom tätor-ten. Sänkt fart reducerar olyckor och förbättrar upplevelsen samtidigt som tryggheten och attraktiviteten ökar.
Vid möjlighet ska gång- och cykelvä- gar därför ligga i synlig anslutning till större vägar. Övergångar ska ske i samma höjd för ökad trygghet och trafiksäkerhet samt reducerar biltra-fiksfarten. Haganäsleden, väg 23 och järnvägen har dock fortsatt fokus på den tunga trafikens framkomlighet.
Trafikledernas möjlighet att agera som matarleder är centrala för trafikens genhet och för näringslivet. Därför ska dessa leder fortsatt vara trafik-separerade så framkomligheten för samhällsviktig trafiksäkras.
Ringleder: Trafiknätsanalys från år 2009 samt trafikprognos från 2016 pekar på behovet av att genomfart-strafik leds bort runt centrala delar via ringleder. Föreslagna ringleder be-döms leda till bättre trafiksituationen i tätorten, framförallt i centrala delar under vardagseftermiddagar.
Gemöns ringled bedöms få bort trafik från ömtåligare stadsdelar som cen-trum, Gemön och Silverdalsområdet.
Ny väg mellan Gotthards och Bök-hult bedöms leda till högre genhet för tätortens trafik i stort samt avlasta Ljungbyvägen, vilket går rakt ige-nom bostadsbebyggelse och viktiga övergångar för gående och cyklister.
Nordligare dragning väljs istället för tidigare utpekade Majtorpsgatan då det bedöms ge större effekt.
FÖRKLARING
Trafiksamordning
Trafiksamordning menas att olika trafikslag, det vill säga gång, cykel och bil, placeras bredvid varandra så människor ser varandra.
Det innebär inte att man delar körfält utan att körfälten läggs gemensamt i samma sträckning sida vid sida. Möjligtvis finns smalare naturremsa mellan körfälten men fokus ligger på synligheten.
Tung trafik
Vägen är till för tätortens tyngsta trafik ur både antal och faktiskt tyngd. Vägarna ska vara dimisonerade att hantera tunga lastbilar och stora mängder personbilstrafik. Vägen frångår även principen om trafiksamordning.
Fokus på dessa vägar är på att fordonstrafik ska fram och mjuka trafikanter hålls på sepa-rerade vägar.
Genomfartstrafik
Vägen är till för att leda alla olika trafikslag mellan olika områden. Dess område blir relativt brett då de ska innehålla många olika trafikslag. Övergångsområden ska ske i samma höjd och ge företräde till gående i regel samt utformning.
Målpunktstrafik
Vägen är till trafik med dess slutdestination inom närområdet vid vägen. Vägen har något smalare profil än de övergripande vägarna men är fortfarande än huvudväg.
Från målpunktstrafikvägarna sticker sen det finmaskiga nätet av vägar ut, vilket inte visas i kartorna.
Gång- och cykelväg
Vägen är primärt till för gång- och cykel. Där bostäder finns utan annan väg måste de ges möjlighet att köra på sträckan. Normalt sett ska inte vägen tillåta biltrafik, men undantag ges för befintlig byggnation som behöver vägen för att komma till sin fastighet och inget alternativ finns.
Järnvägen, väg 23 och väg 120 prioriteras
Bangården flyttas söderut för att säker- ställa möjligheten till utbyggnad
Område för västlig och central dragning av höghastighetsbanan öronmärks
Ny rälsdragning söderut
Cyklister och gående prioriteras
Trafikslag ska samordnas och ska byggas i synlig anslutning till varandra
Övergångar ska ske i samma höjd
Ger miljö-, hälso-, trafiksäkerhets-, upp- levelsefördelar för barn och vuxna
Samrådshandling
36
RIKTLINJER
Tågstationen utvecklas
Stationområdet ges möjlighet att utvecklas ytterligare om bangården flyttas söderut.
Utveckling består av flera delar, utbreddning av själva stationsområdet för resenärer, byggandet och kopplandet till nya stora parkeringsgarage på dess västra sida samt torgbildande på framsidan i enlighet med utformningsförslag från år 2018.
Parkeringszoner A, B och C
Älmhult ska möjliggöra för upplevelse ge- nom att fokusera på gående och cykeln. För-slaget innebär att A- och B-prioritet endast är korttidsparkering, vilket regleras genom parkeringsrestriktioner t.ex. avgift eller tids-begränsning. A är restiktivare än B-prioritet.
Arbetande i centrum prioriteras lägst i prio-ritetsordningen och hänvisas till parkering längre bort, det vill säga C-prioritet.
Endast kommunalägda parkeringar hanteras i prioritetsordningen. Parkering längst gator med mera hanteras ej.
Utöver särskilt utsatta tider vid arbetdagens början och slut så har parkeringsberäkningar gjorda år 2010, 2017 och 2018 visat att det inte råder parkeringsbrist i centrala Älmhult.
Bussterminalen förändras
Dagens busstermial på östra sidan tågspå-ret får en förändring. Uppställningsytan tas bort och föreslås flyttas till annan plats.
Terminalens hållplatser fortsätter vara på platsen men flyttas närmre tågspåret för att möjliggöra för byggnation på fastigheten.
Funktionen som knytpunkt för lokaltrafik ska bestå. Förslaget följer intentionerna som framkommit under planprogramet för Kv.
Stinsen.
Köpmantunneln
Köpmantunneln är en viktig länk då den kopplar centrum med IKEA-området samt är en viktig del av upplevelsestråket. En star-kare koppling för upplevelsen ska utvecklas genom tunneln i form av höjd utformnings-kvalite för området.
Tunneln har även en viktig uppgift som en sekundär väg över tågspåret i centrala Älmhult. Vid tillfälliga hinder på bron över tågspåren så måste alternativ finnas för fordonstrafik.
Centrum väljer bort stora synliga parke- ringsplatser på grund av upplevelse.
Istället föreslås fler garage nära centrum
Nära och bekvämt för nödvändig bil- trafik det vill säga besökare
Parkering längre bort för onödig bil- trafik på grund av lägst prioritering
Exploatering i västera Älmhult be- höver nya målpunktstrafiksgator.
Vägarna är dragna i områdesöglor så de ska fungera att bygga ut etappvis och busstrafik ska kunna slingas in.
Centrum: Handelsmönster har för- ändrats i modern tid i och med ex-tern- och internetshandeln, vilket satt press på centrumhandel. En lösning som tillämpas i flera städer både na- tionellt och globalt är att centrum-handeln konkurrera genom upplevelse och aktivitet.
I centrum ska därför gåendes upple-velse prioriteras då detta ökar Älm-hults attraktivitet och upplevelse.
Esplanaden byggdes om år 2017 och kommunen arbetar nu vidare och ut-vecklarna slutsatserna från platsutred-ningen framtagen år 2015, en stråk- analys från år 2014 samt kommunens centrumplan från år 2011.
Attraktiva fasader och ytor ska prio-riteras för att skapa en bra upplevelse för de besökare, vilket går emot stora synliga parkeringar i centrala lägen.
Samtidigt måste det vara bekvämt att handla i centrum. Fokus på cykeln och upplevelse innebär inte att Älm-hult ska bli bilfritt. Bilen är viktig för mångas vardag men skillnaden är att onödigt bilnyttjande i centrum mot-verkas. Bilnyttjande för exempelvis besökande ska fortsatt vara smidigt.
Nödvändighet snarare än bekvämlig- het ska vara varför bilen väljs före cykeln inom tätorten.
Parkering: Fördelen är även att åtgär-derna indirekt öppnar upp fler par-keringsplatser i centrum. Genom att
Parkering: Fördelen är även att åtgär-derna indirekt öppnar upp fler par-keringsplatser i centrum. Genom att