förutsättningarochställningstaganden
54 Samrådshandling
55
Näringsliv
Inledning: Älmhults näringsliv är starkt med IKEA som den utmärkande aktören. Älmhult, likt merparten av Sverige, har i modern tid utvecklats från tung industri mot tjänste- och ser- vicessektorn. Arbetstillfällena i Älmhults kommun har ökat med tolv procent på fyra år, främst i tjänstesektorn i tätorten.
Att endast förlita sig på en aktör är i längden dock ytterst riskabelt. Därför ska kommunen arbeta för att få en bredd på näringslivet men samtidigt hålla sig till tätortens styrkor.
Riktigt tunga industriområden har historiskt sett omvandlats till mindre tunga verksamhetsområdena. År 2016 togs en marknadsanalys fram för Älm- hult som visar att tjänstbaserade-, detaljhandels- och byggnadsverksam-heterna har växt med mellan 30–50 procent i antal anställda jämfört mot tyngre verksamheter i form av verk-stad- och logistikverksamheter som ligger runt 5–10 procent i tillväxt.
Fokus läggs därför primärt på tjänste- och servicesektorns behov. Båda har stora kompetensbehov, vilket kräver bostäder samt kompletterande effek- tiva persontransporter.
Olika delar: All typ av handel, service, tjänster med mera som finns i Älmhult är en del av näringslivet. Men att han- tera varje objekt är oskäligt, utan istäl- let kategoriseras näringslivet in i och diskuteras utifrån de fyra olika områ- den: centrala Älmhult, västra service-området, östra handelsområden och södra verksamhetsområdet. Andra näringslivsintressen i övriga kapitel.
Tunga verksamheter: Södra verksam- hetsområdet riktas mot tyngre verksam- heter och industri. Kommunen skapar incitament till önskad flytt av tyngre verksamheter till södra området genom att göra byggrätten flexiblare och större samt hålla nere antalet restriktioner ut-
över de nödvändigaste. Följden blir att företag med tung verksamhet kan ut- vecklas och kan växa på rätt plats, vil- ket gör att andra delar av Älmhult får en bättre trafiksituation och upplevelse.
Verksamhetsområdet har en koppling till väg 23 och med framtida flytt av bangården till södra verksamhetsom-rådet så förbättrars även fraktvillko-ren från området.
Handelsområdet: Östra handelsområ- det fokuserar på volymhandel och är idag ett etablerat externhandelsområde.
Det är direkt kopplat till idrottsområ- det vid Haganässkolan. Området har idag ett fokus på den bilburna handla- ren och volymhandel men för att kunna möta en föränderlig framtid så kommer området ges en flexibel planändring.
Området är porten till Älmhult från väg 23 och ett starkt skyltläget. Om-rådets utseende är därför viktigt för tätorten. IKEA-varuhuset har skyltläge, något som kopplar an till tätortens identitet och ses som positivt. Övriga delar föreslås få förskönande åtgärder på sikt till exempel Haganäsleden.
Serviceområdet: Västra serviceområdet planläggs som ett kompletterande han- delsområde, vars syfte är att ge service och mathandel för västra Älmhult. Om- rådet planläggs även för lättare verk-samheter och kontor då ytor för sådan verksamhet är svår att finna centralt i Älmhult och behovet är stort. Väg 120 direkta koppling mot centrum gör att området tillgänglighetsmässigt ligger nära.
RIKTLINJER
Riktad infrastruktur
För att möjliggöra för rätt aktör på rätt plats ska Älmhults infrastruktur följa riktlinjerna om tyngre trafik i södra verksamhetsområ-det, stora mängder persontrafik med viss leveranstrafik till östra och västra Älmhult.
Centrala Älmhult ska infrastukuren rikta sig mot nödvändig trafik och upplevelse för cykeln och gående. Centrala Älmhult har även ett särskilt fokus på kopplingen med tåg- och busstrafik.
Ringlederna är en del av att få bort tyngre störande trafik i centrum.
Södra verksamhetsområdet
För att skapa goda incitament för tyngre företag att välja den ofta kostsamma och avgörande beslutet om ny etablering till södra verksamhetsområdet så ges området stora flexibla byggrätter.
Riktlinjerna för södra verksamhetsområdet är därmed att upp till 50 procents byggrätt bör alltid eftersträvas vid planläggning, med platsspecifik möjlighet upp mot 60 procent. Byggnadshöjden bör begränsas utifrån vad landskapsbilden bedöms tåla visuellt över trädtopparna.
Principiellt bör byggrätten endast be-gränsas av andra krav som till exempel möjlighet till varutransport, parkering, dagvattenhantering med mera.
Centrala Älmhult
Stadsplanen som reglerar Älmhult centrum är i stora delar föråldrad, vilket förhindrar modern centrumanvändning till exempel kontor, butiksloker, caféverksamhet.
Översyn av detaljplaner i centrala delar ska därför ske parallelt med pågående förtätningsarbete så de även tillåter centrumändamål. Nya detaljplaner ska i möjligaste mån innehålla centrum, ge möjlighet till fyra till sex våningar och möjligheten till garage.
Näringsliv på annan placering
Näringslivet finns inte endast inom de fyra utpekade zonerna. Vid alternativ lokalisering så måste bedömning ske från fall till fall.
Vissa inriktningsavsteg finns redan be- skrivna i dokumentet, till exempel lättare verksamheter i bottenplan i Atteviksom-rådet vid Silverdalen. Turismnäringsliv föreslås utvecklas nära Möckeln.
Inriktningen handlar om hantering av trafik och möjlighet till byggrätt. Där storleken på verksamheten ger betydande påverkan på en eller båda av frågorna bör aktören på sikt ges möjlighet att förflytta sig i linje med övergripande riktlinjer.
Västra serviceområdet är ett komplette- rande handelsområde
Planläggs för lättare verksamheter
IKEA har ett positivt skyltläge
Området är en port till Älmhult och före- slås i stort ges förskönande åtgärder på sikt till exempel Haganäsleden
Södra verksamhetsområdet är till för tyngre verksamheter
Enklare, flexiblare byggrätter
Separerar tyngre trafik med mera från resterande tätort
Positivt för företagen och invånare
Näringsliv består av många delar och verksamheter runt om i Älmhult
Hanterar endast de fyra stora områdena:
centrala, väst, öst och södra
Olika näringslivsaktörer hanteras även i andra kaptiel utifrån tema
Tjänst- och servicebranschen växer
Fokus läggs på tätortens styrka
Behöver bostäder och infrastuktur
Samrådshandling
56
RIKTLINJER
Kulturhistoriska byggnader
I centrumplanen från år 2014 så pekades centrala Älmhult kulturhistoria byggnader ut. Övergripande riktlinje är att byggnader-na bör bevaras då de är en del av Älmhults historia tillsammans med andra identits- bärande byggnation.
Hanteringen av byggnaderna har tagits i befintliga detaljplaner och andra dokument.
Vid förändring ska måste frågan hanteras utifrån det enskilda fallet i berörd detaljplan eller annat dokument.
Centrumutveckling och kopp-lingar
Kommunens tidigare centrumplan togs fram år 2011. En stråkanalys togs fram år 2014 som pekar på vikten att arbeta med Norra Esplan-den, torget och kopplingen mellan stationen och Hantverkargatan. Ytterligare en analys för platsskapande togs fram år 2015 av ex- tern konsult som pekar på vikten att skapa mötesplats och aktivitet på Stortorget, ut- veckla Norra Esplananden, skapa en bland-ning av butiker samt förstärka fasaderna och skyltningen vid ovan nämnda platser.
Slutsatserna från ovan dokument av vägts samman och dess slutsatser i stort lyfts in i detta förslag. Fokus läggs på att aktivera stationsområdet, Stortorget, Norra Espla- naden och gångfartsområdet vid Hantver-kargatan/Köpmangatan. Aktivering ska bestå av fokus på gångtrafikanter, handels-möjligheter, fysiskt förskönande åtgärder och aktivitetsskapande.
Kopplingarna mot Silverdalsområdet, väster ut längs Köpmangatan och Östra Esplanan-den mot handelsområdet förtydligas genom fysiska och informativa åtgärder.
Småstadsskapande
Centrala Älmhult ska förtätas, detta inne- fattar att delar av centrum pekas ut som särskilt lämpade för förtätningsprojekt av olika anledningar som till exempel att det är ett profilerande nyckelläge, skapa stads-miljö genom fylla ut lucktomter, skapa fler och flexiblare kontors- och handelslokaler.
Hela centrala Älmhult bör förtätas, men vissa lägen bedöms nyckelpunkter.
Nya lokaler skapas genom förtätningen, men framförallt handlar föreslagen ny- planläggning av centrum om att skapa flexiblare bestämmelser. En handlare ska inte godtyckligt bara få nyttja en lokal till caféverksamhet men inte grannfastigheten på grund av äldre hindrande regelverk trots liknande förutsättningar.
Förändringen ger även möjlighet att skapa attraktiva stadsrum genom att höja bygg-nationen till en standard på fyra våningar ramas gatumiljön in. Det skapar större eko- nomisk underlag för fasadåtgärder, ger fler bostäder i centrum samt större potentiellt kundunderlag för den övergripande tanken om butiker i bottenvåning samt garage i källarplan.
Rätt aktör: Tydlighet kring och kate-goriseringen av näringslivet är viktigt för att stödja utvecklingen. Fel aktör på fel plats påverkar fler än den en-skilda aktören. En störande verksam-het kan hindra flera mjukare aktörer från att etablera i annars attraktivt läge.
För att säkerställa att aktörer kan etab- lera sig när intresse visas så måste mark i Älmhult vara förberett. En privat ak- tör kan sällan vänta på de lagbundna kommunala ledtider som krävs om inte mark redan är förbered.
Älmhult uppnår idag kommunens mål om femton hektar färdigställd verksamhetsmark i södra verksamhets-området. Vid behov ska kommunen färdigställa mark i Södra verksamhets-området så målet uppfylls.
Centrum: Centrala Älmhult ska över tid planläggas om mot flexiblare cent- rumanvändning för att underlätta för lokaler med mjukare ändamål, till exempel handel, kontor, samlingslokal med mera, att etablera sig eller justera sina lokaler. Omplaneringen bör ske i samband med den övergripande för- tätningen.
Ett levande och attraktivt centrum är kopplat till tätorters upplevelse och attraktivitet. Med handelns föränd-ringar så kan fel fokus få långgående konsekvenser för hela tätorten, inte bara centrumhandeln.
Kommunen måste med politiska och juridiska verktyg möjliggöra för att skapa attraktivitet för tätorten i stort.
Butikerna som är en del av upplevel-sen då rörelse i centrum öker deras försäljning av varor och tjänster.
Centrum ska främjas genom satsning på upplevelse och samlande av han-deln längs Esplanaden och Köpman- gatan/Hantverksgatan samt vid Stor-
torget. Att samla butiker i kluster ska- par mervärde då de gemensamt attrahe- rar fler kunder, vilket skapar komplet- terande handel hos varandra.
Det kostar också att skapa attraktiva miljöer och fasader i både utbyggnad och underhåll. Det är viktigt att hela miljön följer inriktningen då små icke-attraktiva avsteg påverkar hela området, därför är samverkan mellan centrums fastighetsägare viktig. I linje med denna inriktning har kommu-nen renoverat Esplanaden och har planer på att renovera Stortorget. I framtiden ska även Köpmannagatan/
Hanverksgatan ses över då fokus blir på gående i och med stängningen. I koppling till centrum ligger två olika kompletterande centrumområden, Silverdalsområdet det vill säga dagens Atteviksområde, samt IKEA-området direkt väst-sydväst om tågstationen.
Båda har en roll som port till centrum, IKEA-museum-området från väst och Silverdalsområdet från norr.
Atteviksområdet, som inkluderas in i Silverdalsområdet, föreslås utvecklas mot tätare stadsbebyggelse med loka- ler i bottenplan. De ska ges bred möj-lighet till olika aktiviteter, även lättare verksamheter i form av bilförsäljning och tyngre handel.
IKEA-området bör utredas om hur områdets fokus ska möta framtidens behov av lokaler på ett hållbarhet sätt. Behovet av kontorslokaler för tjänsteföretag förslås lösas inom utvalda förtätningsobjekt inom utpe-kat handels- och serviceområde till exempel på nuvarande busstorg kvar-teret Stinsen. Riktlinjen är att samla tjänstesektorn centralt för att nyttja kommunikationsfördelarna.
Näringsliv
Fokus på upplevelse och upp-samling
Esplanaden, Köpmannagatan/Hanverks- gatan och Stortorget
Två starka skäl är kluster och kostnad
Helheten förstörs lätt vid avsteg
Kommunen, fastighetsägare och butiks- ägare måste samarbeta
Atteviksområdet i norr och IKEA- området öster om centrum är portar
Utvecklas för att avlasta centrum med kontor och lätt verksamhet
Kontorslokaler skapas centralt
Vägleda rätt aktör till rätt plats, fel kan leda till stor negativ effekt
Femton hektar industrimark redo
Centrala Älmhult ska planläggas om för att skapa flexiblare möjligheter för mindre butiker, kontor med mera
Centrum viktigt för hela tätorten
Samrådshandling
57
förutsättningarochställningstaganden
58 Samrådshandling
59 Samrådshandling