Vilken betydelse kan valet av analog eller digital produktion i utbildningen, få för lärandet? Jag anser att användandet av ny teknik påverkar lärandet i högsta grad. Lärandet via text tog fart när tryckpressen uppfanns och texter började spridas. Nu är vi inne i nästa stora viktiga förändring av lärandet – den digitala tekniken. Därför måste eleverna lära sig hur informationen är organiserad, hur de skall komma åt den, urskilja vad som är korrekt och viktigt (Säljö, 2005). Även Myndigheten för skolutveckling (2006) menar att i en skola för framtiden så ligger praktisk IT- och mediekompetens rätt i tiden samt att skolan bör ta tillvara ny teknik och nya kommunikationsmönster när de utformar en stimulerande och dynamisk undervisning. De avslutar sitt resonemang med att i skolan läggs grunden för framtidens arbetsliv och ett förändrat arbetsliv ställer även skolsystemet inför nya krav. Att använda bilden i digital form underlättar samspelet
mellan bild och text. Detta nya samspel förser oss med nya kraftfulla redskap som påverkar oss att förstå och lära. Bilder har fått en större betydelse genom multimodala verktyg och TV, jag antar att interaktivt arbete med audiovisuella hjälpmedel kan hjälpa eleverna till en ökad förståelse och kanske en utökad erfarenhetsvärld som inte varit möjlig tidigare. Undervisningen kommer att förändras, lärare och elev kommer att hjälpas åt i en kunskapsbildning där läraren har ett klart mål och anpassar processen efter elevernas olika intressen. Jag ser på ett sätt det som en självklarhet att skolan skall vara på framkant med användning av nya tekniker, att som elev få jobba med modern teknik anpassad efter personliga intressen borde underlätta att skapa ett stort elevengagemang. Medier kommer bara att öka och skolan bör ge eleverna verktyg att förstå och hantera dem. Det jag inte vet är om vi kan få alla elever att klara av att anamma ny teknik? Finns det risk för att det blir en klassfråga beroende på vilka som har datorer hemma? Borde inte datakörkortet vara ett obligatoriskt ämne på högstadiet? Vi måste även vara aktsamma på att de får rätt värdering enligt vårt demokratiska synsätt och inte påverkas av exempelvis all propaganda. Rätt använt är den nya digitala tekniken ett utsökt verktyg. Datorn är endast ett av verktygen för morgondagens elever, och kommer att vara ett naturligt inslag i deras ständiga kunskapsbildning och kompetenstillväxt. På sikt antar jag att vi försöker att forma de flesta klassrummen så att det finns tillgång till ett antal datorer i varje klassrum, som en praktisk pedagogisk åtgärd för att främja lärandet för alla elever.
Jag anser att i dagsläget är det en stor vinst även att ha kvar den analoga tekniken, jag tänker då på att intresset bland eleverna är så stort – skolans populäraste val, men även att samtliga lärare menade att det finns fördelar med att utbilda i analog teknik före digital teknik. Vygotskij (1995) lyfter fram betydelsen av kreativiteten, han menar att ju rikare erfarenheter en människa har desto större blir möjligheterna till fantasi och kreativitet. Tar vi bort den analoga tekniken så har vi således begränsat möjligheterna till rikare erfarenheter för eleverna, samt möjligheten att stimulera elevernas kreativitet efter deras intresse.
6.7 Slutsats
Av teorin framkom det att kunskaper och färdigheter utvecklas i samspelet mellan människor samt hur vi förstår kollektivt utvecklade färdigheter (de kulturella redskapen) vilket innefattar den datoriserade miljön idag. Utvecklingen av kulturella redskap förändrar vårt sätt att lära och att tolka världen, men även gjort oss medvetna om att vi måste förhålla oss kritiska till olika budskap, och detta får till följd att våra läromiljöer måste anpassas därefter (Säljö, 2005). För att tillgodose en optimal skolmiljö, anser jag att vi behöver skaffa oss kunskap för att arbeta i en digital miljö och även kunna erbjuda alla elever det. Skolan bör alltså satsa målmedvetet på en digital kompetenshöjning hos personalen. För elever i behov av specialpedagogiska insatser, och där datorn kan vara ett kompensatoriskt stöd, skall vi självklart hjälpa eleven att få rätt stöd.
I skolans uppgift ingår även att se till att ny teknik inte leder till någon form av gradering, elevers olika sociala bakgrund får inte leda till en social eller ekonomisk exkludering. Utan när man övergår till ny teknik måste alla få erforderlig utbildning samt kunna låna digital utrustning. Ur ett genusperspektiv kan man också konstatera att det är en större andel flickor än pojkar i ämnet Fotografisk bild, när det gäller datorer och modern teknik är det viktigt att det satsas lika mycket på teknik när det gäller flickors lärande, så det inte blir en snedfördelning på grund av kön, vilket annars kan leda till att flickor blir sämre rustade för arbetslivet. Fördelen med Fotografisk bild är att här kan elever med olika språk, social och kulturell bakgrund samt elever i behov av specialpedagogiska insatser hjälpas åt på lika villkor.
Min slutsats när det gäller analog teknik är att det är en mindre lämplig process när det gäller miljöperspektivet, och då både sett ur arbetsmiljö som miljöhänsyn ur ett globalt perspektiv – hållbar utveckling. Detta bör man noggrant diskutera med eleverna och se till att hanteringen blir så skonsam som möjligt. Jag anser dock att man bör behålla analog teknik på den undersökta skolan tills vidare, och då inte minst med tanke på de positiva effekterna det tycks medföra på kreativiteten samt elevernas engagemang. Jag vill avsluta min slutsats med min tolkning av Vygotskij (1995), att om vi inte utvecklar kreativiteten så inskränker vi oss till att återskapa det gamla. Men genom att aktivt utveckla kreativiteten lägger vi grunden för allt mänskligt skapande, även skapandet av en personlighet som gör oss till framtidsinriktade varelser, som skapar vår framtid och samtidigt förändrar vår nutid.
Referenser
Tryckta källor och litteratur
Alexandersson, M., Linderoth, J. & Lindö, R. (2001). Bland barn och datorer.
Lärandets villkor i mötet med nya medier. Lund: Studentlitteratur.
Dahlgren, Anna (2005). Fotografiska dömmar och digitala illusioner. Bruket av
bearbetade fotografier i svensk dagspress, reklam, propaganda och konst under 1990-talet. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur.
Ejvegård, Rolf (2002). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Falkdalen, Mats (2006). Intervjuer, transkriberade från band samt Fältanteckningar,
observation av en lärosal. I författarens ägo.
Granberg, Otto & Ohlsson, Jon (2004). Från lärandets loopar till lärande
organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Gunnarsson, Bernt (1999). Lärandets ekologi. Lund: Studentlitteratur.
Gustavsson, Bernt (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk
kunskap. Kalmar: Myndigheten för skolutveckling. Forskning i fokus, nr 5.
Hargreaves, Andy (2004). Läraren i kunskapssamhället. Lund: Studentlitteratur. Hartman, Jan (1998). Vetenskapligt tänkande. Lund: Studentlitteratur.
Illeris, Knud (2001). Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, Bo & Svedner, Per-Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Kullberg, Birgitta (1996). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lindgren, Bengt (2005). Bild, visualitet och vetande. Diskussion om bild som
kunskapsfält inom utbildning. Göteborg: ACTA UNIVERSITATIS
GOTHOBURGENSIS.
Lärarförbundets tidskrift för bildpedagogik (nr 3/2006). Bild i skolan – Konst / Media /
Myndigheten för skolutveckling (2004). Att läsa och skriva: [www document]. URL
http://www.skolutveckling.se/publikationer (2006-12-08).
Myndigheten för skolutveckling (2006). Nationell skolutveckling – för ökad kunskap
och bättre resultat. Rapport nr 16. [www document]. URL
http://www.skolutveckling.se (2006-12-10).
Myrberg, Mats (2001). Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. En forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket: [www document]. URL
http://www.skolverket.se/publikationer (2006-12-26).
Måhl, Per (1998). Vad krävs nu? En bok om hur skolan kan se ut och fungera. Stockholm: HLS Förlag.
Nationalencyklopedin (2006). NE presenterar tillsammans med Synovate TEMO, Svenskars syn på kunskap. [www document]. URL http://www.kunskapspriset.se (2006-12-08).
Skolverkets föreskrifter (2006). Kursplaner för skolan: [www document]. URL
http://www.skolverket.se/skolfs?id=723 (2006-12-08).
Skolverket (2006). Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94: [www document].
URL http://www.skolverket.se/skolfs?id=259 (2006-12-08).
Säljö, Roger (2005). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det
kollektiva minnet. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
Vetenskapsrådets (2006). CODEX regler och riktlinjer för forskning. [www document].
URL http://www.vr.se (2006-12-08).
Vygotskij, Lev S (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos AB. Originalets titel: Voobrazenie i tvorcestvo v detskom vozraste. Moskva, 1930. Widerberg, Karin (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Wetterholm, Hans (2001). En bildpedagogisk studie: lärare undervisar och elever gör
bilder. Malmö högskola. Lärarutbildningen. [www document]. URL
http://hdl.handle.net/2043/1014 (2006-12-08).
Otryckta källor
Malmö Högskola, Lärarutbildningen 60p, heltid/distans, ht-06 2006-11-14 Kurs 6, Examensarbete, 10 p
Mats Falkdalen LL050026@stud.mah.se
Bilaga A Etiska aspekter
Inledning och syfte
Jag heter Mats Falkdalen och läser min sista termin till lärare på lärarutbildningen i Malmö högskola. Som avslutning på lärarutbildningen skall jag genomföra ett arbete som syftar till att vidareutveckla mitt vetenskapliga tänkande, genom att genomföra ett examensarbete på vetenskaplig grund. Arbetet skall vara sakligt, objektivt och balanserat.
Om vi förutsätter att skolan har ett syfte med utformningen av undervisnings- situationen, dvs. med valet av teknik, metod och innehåll, så kan man alltid fundera över vad det är som styr dessa val. Är det t ex lärarnas kunskap, skolans ekonomi eller samhällets önskemål? Och vad vill eleverna lära sig? Utifrån denna bakgrund vill jag undersöka det faktiska förhållandet, och har valt följande frågor till mitt examensarbete:
• Vad vill eleverna på den undersökta skolan lära sig i ämnet Fotografisk bild, samt vad vill lärarna på den undersökta skolan lära ut i ämnet Fotografisk bild? • Vad har eleverna och lärarna på den undersökta skolan för uppfattningar om
kunskap samt om undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild?
Jag har ingen ekonomisk vinning eller annan styrning av mitt arbete utan det skall ses som ett led i mina studier, men resultatet kan förhoppningsvis ge mig och den undersökta gymnasieskolan ny kunskap för den framtida verksamheten.
Metod
Jag har valt att göra en kvalitativ studie. Jag önskar genomföra intervjuer där jag strävar efter en neutral och objektiv hållning, undvika ledande frågor eller överföra min inställning på er som jag intervjuar. Det är er syn på frågorna som är det intressanta, det finns inget rätt eller fel svar. Utifrån ert svar analyserar jag materialet och en teori växer förhoppningsvis fram. Dokumenteringen sker med hjälp av bandspelare.
Etiska aspekter
Urvalet på eleverna sker genom lottning samt frivilligt deltagande. Intervjun är helt frivillig och kommer att genomföras anonymt, ni kan avbryta intervjun och gå därifrån när ni vill. Även om ni kommer på efter intervjun att ni inte vill vara med, så har ni rätt att meddela detta och därmed inte behöva vara med i arbetet, och det kommer inte att bli några konsekvenser av ert handlande. Detta har inget med ert studieresultat att göra.
Kontakter
Har ni några frågor kring detta eller något övrigt så går det bra att ringa; Mats Falkdalen 063-10 28 85, eller min handledare för examensarbetet, Marie Leijon, Lärarutbildningen Malmö Högskola, 040-655 81 87. Tack för att du har tagit dig tid att läsa detta dokument.
Bilaga B
SKOLFS 2000:47
Skolverkets föreskrifter om kursplaner och betygskriterier för kurser i ämnet fotografisk bild i gymnasieskolan.
Fotografisk bild
Ämnets syfte
Utbildningen i ämnet fotografisk bild syftar till att ge praktisk och teoretisk kunskap om fotografiskt bildspråk, där tillämpningen av kunskaperna leder till olika typer av
fotografiska produkter. Ämnet syftar även till att ge kunskap i att analysera och värdera olika typer av bilder, såväl enskilda bilder som bilder i ett större mediesammanhang. Ämnet syftar också till att utveckla kreativitet, social kompetens och
problemlösningsförmåga i samband med fotografiskt bildberättande.
I ämnet fotografisk bild ingår tre kurser.
Kursen Fotografisk bild A behandlar grundläggande kunskaper i fotografering, mörkrumsarbete, bildanalys och bildberättande. Kursen är en alternativ kurs inom inriktningen Medieproduktion.
I kursen Fotografisk bild B fördjupas kunskapen i traditionell fotograferings- och mörkrumsteknik, analys och bildkomposition. Kursen behandlar färgfotografering, scanner teknik och digitalisering av fotografiska bilder. Kursen bygger på Fotografisk
bild A och är en alternativ kurs inom inriktningen Medieproduktion.
I kursen Fotografisk bild C utvecklas bildberättandet, både vad gäller den svartvita bilden och färgbilden. Kursen innehåller också digital fotografering och bildredigering i datormiljö och ger fördjupad kunskap om elektronisk bild och Internetarbete. Kursen bygger på Fotografisk bild B och är en alternativ kurs inom inriktningen
FBL1201 - Fotografisk bild A
Mål
Mål för kursen
Kursen skall ge grundläggande förståelse av den fotografiska bildens berättarspråk. Den skall ge praktiska färdigheter i olika typer av fotografiskt arbete och utveckla förmåga till kreativt bildskapande. Kursen skall också ge kunskap om de miljö- och
säkerhetsmässiga aspekterna på fotografiskt arbete.
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs
Eleven skall
ha grundläggande färdigheter i fotografering och mörkrumsteknik ha erfarenhet av enklare ljussättning
ha erfarenhet av att analysera den fotografiska bildens språk och uttrycksmöjligheter ha kunskap om den tekniska utrustningens funktioner, möjligheter och begränsningar ha kunskap om olika typer av fotografiskt material, dess egenskaper och
användningsområden
kunna arbeta på ett resurssnålt och ur skydds- och miljösynpunkt säkert sätt ha kunskap om upphovsrättsbestämmelser och etiska regler
känna till hur man skannar in, korrigerar och bearbetar bilder i bildbehandlingsprogram förstå hur samverkan mellan bild, text och form kan förstärka budskap och upplevelser och kunna använda kunskapen i praktiskt arbete.
Betygskriterier
Kriterier för betyget Godkänd
Eleven utför med viss handledning fotografiska uppgifter och hanterar utrustning och material på ett för verksamheten lämpligt sätt samt följer lagstiftning och regler. Eleven beskriver sina och andras fotografiska bilder och diskuterar etiska frågor. Eleven använder skyddsutrustning och arbetar på ett skydds- och miljömedvetet sätt. Eleven visar hur samverkan mellan bild, text och form förstärker budskap och upplevelser.
Kriterier för betyget Väl godkänd
Eleven tillämpar sina kunskaper i fotografering och mörkrumsarbete på ett kreativt sätt. Eleven analyserar fotografiska bilder och ger alternativa lösningar på den fotografiska processen.
Eleven diskuterar konsekvenser och värdet av upphovsrättsbestämmelser. Kriterier för betyget Mycket väl godkänd
Eleven analyserar, bedömer och värderar fotografiska bilder inom olika kategorier och utifrån olika aspekter.
Eleven påverkar den fotografiska processen för att ge bilden ett personligt uttryck. Eleven uppfattar hur de olika delarna i den fotografiska processen hänger samman och drar relevanta tekniska och kreativa slutsatser i sitt arbete.