Fotografisk bild – ett viktigt ämne

Alla intervjuade elever ansåg att detta var ett betydelsefullt ämne för dem, och att bilder är viktiga samt används flitigt i samhället idag. Lärare nr två uttrycker att ”det är hur viktigt som helst att diskutera bilder, kolla på innehållet, vilka budskap, att det är subjektiva bedömningar”. Min tolkning är att jag anser att de tar upp en viktig insikt när de framhåller att bild och text betyder så mycket mer när man integrerar dem. Att bilden i kombinationen inte bara innebär en vacker illustration, eller att förtydliga, utan att den medverkar till att skapa ett sammanhang, en större förståelse. Detta är en insikt som jag antar är av stor betydelse för all undervisning. Ett citat från elev nr fem angående att uttrycka sig med text och bild: ”I kombinationen är det perfekt, en bild säger mycket och en text säger mycket, men tillsammans säger de jättemycket.”

6 Diskussion

I det här avsnittet diskuterar jag det som har framkommit i resultat- och analysavsnittet, i förhållande till min frågeställning. Jag har kopplat denna diskussion till teori och forskning som finns redovisad under litteratur och teoriavsnitten, men även mina personliga värderingar av resultaten redovisar jag här.

Syftet med följande arbete är att förstå en grupp lärares och elevers uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild. Med hjälp av en kvalitativ studie inkluderande intervjuer av såväl elever som lärare ville jag förstå deras uppfattningar om kunskap samt om undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild. När jag använder ordet kunskap menar jag att kunskap är en förståelse, ett kunnande som gagnar eleven i framtiden, och då inte som någon udda spetskompetens utan som en bred vardaglig kunskap. Det är i likhet med hur Maltén definierar sin syn på kunskap med: ”Kunskap är allt som ger mig beredskap för framtiden.” I den kunskapsdefinitionen inryms såväl intellektuell kunskap, som processkunskap och socioemotionell kunskap (Maltén, 2003 s 192).

• Vad vill eleverna på den undersökta skolan lära sig i ämnet Fotografisk bild, samt vad vill lärarna på den undersökta skolan lära ut i ämnet Fotografisk bild? • Vad har eleverna och lärarna på den undersökta skolan för uppfattningar om

kunskap samt om undervisningsformer inom ämnet Fotografisk bild?

Dessa frågor ställde jag från början, och svaren som framkom i min undersökning har jag redovisat under resultatavsnittet. Jag har valt att diskutera mer ingående de viktigaste punkterna i förhållande till min frågeställning, och därmed kunna koppla de intervjuades ställningstaganden till litteratur och teoriavsnitten.

6.1 Metoddiskussion

Jag är som person väldigt nyfiken av mig, ett verkligt intresse för uppgiften samt en genuin vilja att nå en djupare förståelse har bidragit till att det har varit lärorikt i många olika avseenden för mig. Arbetet har haft som syfte att vidareutveckla mitt vetenskapliga tänkande, samt utveckla kunskaper som jag har nytta av i mitt arbete, (inte minst genom de insikter, erfarenheter och kunskaper som mina intervjupersoner har delat med sig till mig).

Är min frågeställning, metod och analys utförd enligt konstens alla regler och därmed resulterat i ett odiskutabelt resultat? Självklart inte, alla resultat är diskutabla, förmågan att problematisera det till synes givna och entydiga är själva kärnan i ett vetenskapligt kritiskt tänkande. Även om mitt arbete har strävat efter att vara sakligt, objektivt och balanserat, bör likväl läsaren förhålla sig kritiskt värderande till mina värderingar och olika ställningstaganden i arbetet, och betänka att det är skrivet som ett led i mina studier. Jag har under arbetets gång funderat över olika alternativa undersökningar och vad de skulle kunna leda till, till exempel om jag valt att genomföra samma frågeställning vid ett tiotal olika skolor. En komparativ undersökning mellan skolorna skulle intressera mig i hög grad och kanske detta kan vara ett uppslag för kommande studier. Jag anser likväl att detta arbete känns relevant för mitt kommande yrkesliv som lärare, att kunna utföra en fördjupad undersökning och synliggöra implikationerna för den pedagogiska verksamheten. De sätt som jag har valt att utföra undersökningen på har för mig varit väl motiverat, men jag är medveten om att jag kan göra på flera olika sätt, jag har dock försökt att i arbetet motivera mina val under arbetets gång. Detta för att redovisa att det här arbetet har varit ett led för mig i att utveckla förmågan att skilja mellan löst tyckande och underbyggda påståenden. Men återigen, detta är ett skolarbete med ett begränsat antal intervjuer och bör därför värderas utifrån dessa kriterier. Min kritiska granskning har således utgått från vad jag tidigare har redovisat under, tillförlitlighet samt forskningsetiska överväganden i metodavsnittet.

6.2 Analog teknik – mer konkret

Samtliga lärare samt flera av eleverna menade att det finns fördelar med att utbilda i analogt före digitalt, bland annat framkommer det att de anser att analog teknik är mer konkret, lättare att förklara och förstå medan det digitala uppfattas som mera abstrakt. Lärarna samt fyra av eleverna menade även att eleverna använder automatik vid digitalfotografering men manuella inställningar vid analog fotografering. Men varför anser de intervjuade att analog teknik är mera konkret, är det kanske just för att de använder manuella inställningar på den analoga kameran – eleven ser det fysiska förhållandet väldigt konkret. Även kopieringen i mörkrummet är en fysisk väldigt lätt observerad process, där eleven själv producerar kopior med sina händers hjälp. Vi får inte glömma bort att vi lär på olika sätt vilket förtydligas med följande citat: ”Vi lär med alla sinnen, därför är det viktigt att skapa en rik och varierad läromiljö som ger möjlighet att skapa kunskap på många olika sätt” Myndigheten för skolutveckling, Att

läsa och skriva (2004, s 16). Att intresset för analogt är stort framhåller lärare nr ett med

följande citat: ”Man är mer nyfiken på att stå i fotolabbet och framkalla, det är lite av trolleri att det blir en bild.” Kan det vara så att eleverna är så vana vid datorer att de är blasé, alternativt att de anser att arbete med datorer upplevs som svårt? Kanske analog teknik känns konkret och förståligt men samtidigt obekant och därigenom blir betydligt mer spännande, väcker en nyfikenhet och förundran och på så vis skapar ett större engagemang!

6.3 Digital teknik – positivt för miljön

Miljöfrågorna är förmodligen en av vår tids viktigaste frågor, och det kan tyckas självklart att vi alla delar på ansvaret för vår miljö. Samtliga lärare tog upp att med digital teknik slipper man miljöfarliga ämnen, lärare nr ett uttryckte att ”största fördelen med digitalt är att man slipper miljöfarliga ämnen”. Även i Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) står det att ett miljöperspektiv i undervisningen skall ge eleverna insikter så att de kan, dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Det står även att undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling (Skolverket, 2006). Ingen av eleverna tar upp miljöfrågan vilket gör mig konfunderad, saknas det kunskap, anser eleverna att kemihanteringen inte är någon miljörisk eller förlitar de sig på lärarna? Kan

man kringgå kemihantering med hjälp av maskiner och speciella processutsug vid analog hantering? Hur pass vanligt är det med strålnings- eller elöverkänslighet vid datoranvändning? Är detta gränssättande förhållanden för några elever? Skolan ska eftersträva en så god arbetsmiljö som möjligt, och min uppfattning är i likhet med lärarnas att i mörkrummet är det svårt att undkomma kemihantering. När det gäller överkänslighet vid datoranvändning så är det ett nyare fenomen som det idag inte finns så mycket forskning om.

Även den digitala teknikens fördelar för elever med olika språk eller fysiska handikapp kan man tolka av följande citat från lärare nr ett: ”I datorerna kan man välja olika språk, man kan även ha talsyntes för att hjälpa elever som har ett sådant handikapp, eller rejäl förstoring av skärmen för de som ser illa.” Även enligt Myrberg (2001) så erbjuder datortekniken nya pedagogiska möjligheter för barn med läs- och skrivsvårigheter. Sådant kompensatoriskt stöd kan utgöras av datorbaserade hjälpmedel till exempel med syntetiskt tal och språkkorrektionsprogram. Datorn är en modern teknik som kan och bör utnyttjas till att kompensera för eller kringgå delar av svårigheterna. Myrberg (2001, s 68) uttrycker följande: ”IT-samhällets viktigaste kapital är inte bredband. Det är en god läs- och skrivförmåga.” Bild och text tillsammans anser jag kan underlätta inlärningen för att kunna möta informationssamhällets allt högre krav på förståelse av innehållet, samt en hjälp till ökad läs- och skrivförmåga. Alla intervjuade elever ansåg att bilder är viktiga samt används flitigt i samhället idag. Min tolkning är att jag anser att de tar upp en viktig insikt när de framhåller att bild och text betyder så mycket mer när man integrerar dem. Att bilden i kombinationen med text inte bara innebär en vacker illustration, eller att förtydliga, utan att den medverkar till att skapa ett sammanhang, en större förståelse. Detta är en insikt som jag anser är av stor betydelse för all undervisning. Jag har valt ett adekvat citat från elev nr fem angående att uttrycka sig med text och bild: ”I kombinationen är det perfekt, en bild säger mycket och en text säger mycket, men tillsammans säger de jättemycket.”

6.4 Modern informationsteknik

Informationsteknik och medier har väldigt stor betydelse för vad vi vet och hur vi får information om världen. Det som gör människan unik är att vi kan kommunicera och lära med hjälp av språket. ”I och med den nya informations och kommunikations- tekniken har vi fått ett nytt sätt på hur vi skapar mening, minns, löser problem och

agerar i största allmänhet. Vad som också är helt centralt är att de bidrar till kumulation av kunskaper och färdigheter mellan generationer” (Säljö, 2005 s 80). Som jag tolkar Säljö (2005) måste skolans ansvar vara att lära eleverna att använda modern teknik i sitt lärande som att tillgodogöra sig informationen, detta fordrar en systematisk utbildning med en medveten pedagogik i bland annat digitala processer. Alla dessa olika typer av informationstekniska resurser omvandlar vårt sätt att lära, hantera information och att organisera våra aktiviteter. Citat från intervju med lärare nr ett: ”Det finns en ganska stor kunskapsskillnad hos lärarna, där vissa är mer konservativa och inte vill lära sig den nya tekniken.” Otillräcklighet i datakunskap kan jag även utläsa i mina fältanteckningar: ”Läraren hämtade en annan (datasalsansvarig) lärare som åtgärdade felet. […]Läraren går och frågar en annan lärare, återkommer och visar eleven hur man rastrerar en bild”. Även Hargreaves (2004) menar att lärarnas åtagande gentemot sina elever ger dem en skyldighet att engagera sig för sina kollegor och att se kontinuerligt lärande som en individuell plikt, det vill säga att lärare som inte utvecklas i yrket blir en belastning för sina elever. Han menar även att dessa åtgärder signalerar också att en kontinuerlig och sammanhängande yrkesutveckling är en institutionell rättighet som förtjänar tid, stöd och flexibilitet från statens sida. Jag undrar hur det är med lärarnas kunskap i informations- och kommunikationsteknik, satsar skolan på en kontinuerlig kompetenshöjning för lärarna i skolan, har vi tillgång till datorer i tillräcklig utsträckning och utnyttjar vi datorerna på rätt sätt? Det här kan få betydelse för undervisningens utformning och bidra till att utbildningen styrs av lärarnas intresse och kunskaper och inte utifrån elevernas intresse, förutsättningar och behov.

6.5 Kreativ verksamhet

Vygotskij (1995) lyfter fram betydelsen av kreativitet, ju rikare erfarenheter en människa har desto större blir möjligheterna till fantasi och kreativitet. Det är den kreativa aktiviteten som gör att människan kan skapa något nytt, och att fantasin är lika viktig för de vetenskapliga upptäckterna som för tillkomsten av ett konstverk. Vilket även innebär skapandet av en personlighet som gör oss till framtidsinriktade varelser, som skapar vår framtid och samtidigt förändrar vår nutid. Om vi således inte utvecklar kreativiteten så inskränker vi oss till att återskapa det gamla. Även lärare nr två framhöll att: ”All kreativ verksamhet, all skapande verksamhet tror jag är otroligt viktig. För morgondagens och dagens människa måste vara flexibel och kunna se lösningar från

olika vinklar”. I litteraturen kan vi läsa att många har frågat varför barnets nyfikenhet går förlorad i skolan och hur man kan göra för att vidmakthålla eller återskapa den. Enligt Gustavsson är något som kännetecknar många som upptäckt och skapat nytt, inom till exempel vetenskap och konst, just att de bibehållit denna förmåga. ”Det är en skapande attityd till livet och tillvaron, som är kunskapens kanske främsta drivkraft. Det är en fråga om intresse” (Gustavsson, 2002 s 48). I min undersökning menade hälften av de intervjuade att de var mer kreativa med analog teknik, detta förhållande kan skolan inte negligera och min slutsats är att det får som konsekvens att den undersökta skolan bör fortsätta med analog teknik. Jag blir fascinerad av och vill poängtera det som lärare nr tre tar upp, nämligen att det inte finns så många ämnen där eleverna frivilligt går tillbaka och vill arbeta med även på kvällen, men Fotografisk bild är ett sådant ämne. Ett äkta intresse och en skapande attityd är något som jag tolkar är eftersträvansvärt och bör vårdas, vilket även lärare nr två uttrycker enligt följande: ”Men det är bra att det finns båda delarna (analogt och digitalt) för då kan man stimulera olika personers behov av kreativ stimulans.” Just att kunna stimulera olika personers behov är ett sätt som stämmer väl med Vygotskijs (1995) tankar, han menar att utveckling och övning av fantasin är viktigt för att bereda eleven för framtiden. Även Dysthe (1996) har dragit slutsatsen att elevernas engagemang i första hand är beroende av lärarens kunskap om och erfarenhet av att skapa inlärningsaktiviteter som involverar dem i ett meningsfullt samspel med ämnesinnehållet.