Analysdelen av studien kommer att svara på de frågeställningar och mål som satts upp i bakgrundsbeskrivningen.
5.1 Frågeställning 1
F1 Vilka problem kan uppstå vid beräkning av utsläpp från transporter i
byggproduktionsskedet? Frågeställningen besvaras med hjälp av intervjustudien.
Att beräkna på transport är komplext eftersom det är många faktorer som påverkar den data som ska ingå i kalkylen. Arbetet med beräkning av transport förenklas i många fall.
Det är framför allt tre problemområden som framgår: Planering, data och samverkan.
Planeringen och besluten av transporter till arbetsplatsen kan påverka de aktiviteter som ligger före och efter transporten. Ett problem kan vara att tidpunkter inte är tillräckligt tydliga
mellan de aktörer som är involverade i byggprojektet. Det blir ändringar och ofta blir det fler transporter än planlagt, vilket innebär revideringar i beräkningen. Det exakta antal transporter missas när inte uppföljning görs i projekten. Ett system som uppdateras kontinuerligt skulle behövas och en tydlig roll för vem som bär ansvaret. Manuell beräkning i efterhand är tidskrävande. Beräkningen efterfrågas inte och det kan vara för att engagemang och
ambitionsnivå är för låga i nuläget. Det tar lång tid och det är mycket arbete bakom att ta fram de specifika transportutsläppen.
I dagsläget finns det en standard för hur beräkning av transport ska genomföras men det finns ingen standard på vilken data som ska användas. Datamaterial från byggprojekt är
omfattande. Datakvaliteten och detaljnivån är en viktig faktor för att kunna presentera en representativ miljöpåverkan från ett projekt. Respondenterna anser att denna kvalitet inte finns i dagsläget. Problemet är att datainformation kan vara utmanande och tidskrävande att få fram beroende på vilka faktorer som beaktas. Informationen som respondenterna tycker är svår att samla data från är fyllnadsgraden av lastbilen, utsläpp för ett specifikt projekt vid samlastning och den mänskliga faktorn efter hur fordonet framförs. Det blir svårt att få reda på exakt bränsleförbrukning för en specifik transport. En annan utmaning är att härleda transporterna hela vägen. Byggkalkyler är ofta förekommande för materialåtgång och för att underlätta arbetet i projekteringen behöver kalkyl- och miljöberäkningsprogram integreras på ett smidigare sätt. Vid exportering av kalkylberäkningar kan data försvinna, vilket medför fel resultat i miljöberäkningsprogrammen.
För att ett projekt ska lyckas med sitt mål behöver flera aktörer samverka. Aktörerna är ofta från olika delar i branschen och ibland även från olika branscher såsom bygg och transport. En tydlig kommunikation där underlag från leverantörer och externa leverantörer kan presenteras för ansvariga i ett projekt är viktigt, det skapar en enklare uppföljning av de genomförda transporterna. Som tidigare nämnts så är det flera aktörer som samverkar för att få ett lyckat projekt. Vid utförande av ett projekt är det inte samma person som har hand om transporterna och klimatdeklarationen, vilket leder till att den specifika beräkningen för transport inte blir korrekt då okunskap om vad som behövs eller vilken data som ska användas förekommer.
32
5.2 Frågeställning 2
F2 Hur kan husföretag som tillverkar prefabricerade väggelement bidra till en
reducering i A4? Frågeställningen besvaras med hjälp av intervjustudien.
Likt analysen av F1 delas reduceringssmöjligheter upp i tre olika delar: planering, data och samverkan. Samma uppdelning görs för att hitta möjligheter till reducering i A4 i en klimatdeklaration.
Varje start av ett byggprojekt inleds med projekteringsprocessen. Under denna process planeras och framställs byggnaden. Enligt respondenter som representerar transport är det viktigt att tydliga mål med en tydlig kravställning sätts från start. Projektet kommer att få en tydlig riktlinje som alla i projektet kan förhålla sig till exempelvis fossilfria projekt. Någon måste ges ansvaret över transportskedet, som ställer krav på leverantörer och kan planera samt följa upp transporterna. Transport och logistik är två aktiviteter som sammankopplas under ett byggprojekt. Båda bitarna är viktiga att tänka på samt att se till att dessa moment kan
samverka. För att minska fordons utsläppen kan en terminal användas som är placerad utanför storstäderna. I terminalen omlastas material, element, moduler och så vidare för att sedan kunna samlastas vidare in till flera projekt som är i närområdet. Från terminalen kan egna bilar användas där bättre kontroll och egna krav kan utformas. Transportterminalen gör att material kan lagras i en säker inomhusmiljö och det blir en minskning av spill och svinn på arbetsplatserna. Samtidigt är materialen lätt tillgängliga. Terminalen bidrar även till att just in time leveranser ökar. Husfabriken kan ses som en terminal.
Som visat i beräkningsdelen kan ett mycket lägre utsläppsvärde erhållas vid användning av specifika värden än vid generiska värden. För att kunna få ut de specifika värdena krävs en kartläggning av vart produkterna transporteras från och data från fordonet som transporterar. Det krävs en uppföljning samt en god dokumentation från leverantörerna som en
transportansvarig kan ta del av under projektet. Förutom dokumentation av transportavstånd och antalet transporter behövs data för hur mycket bränsle som används för en
transportsändning. Denna datainsamling kan endast ske via en dator som gör insamlingen mer noggrann än vad människan kan göra. Datainsamlingen och klimatdeklarationen som
genomförs ökar sin betydelse om de används för att göra förbättringar. Det är därför viktigt att deklarationen visas till beställaren som kan ändra sina val av material för att göra miljösmarta val och välja lätta, närproducerade material då dessa bidrar till en mindre bränsleanvändning. Byggprocessen är lång och flera val görs som medför förändringar, det är därför viktigt att dessa ändringar kommuniceras ut till alla medverkande i processen så att klimatkalkyler kan uppdateras. Uppdateringen kan påvisa miljöpåverkan och bidra till bättre miljömässiga val för byggherren. Som tidigare nämnts, bör mer krav ställas under projekteringen. Kraven som ställs på transportleverantörerna kan innehålla dokumentation av transportavstånd, bränsletyp, bränsleåtgång, fordonstyp och fyllnadsgrad. För att kunna ta tidiga beslut och enkelt göra transportsmarta val behövs en god erfarenhet. Erfarenhet kommer från att själv utföra eller att lära sig av andra som har gjort liknande uppdrag och delar med sig av sin kunskap. Ett sätt att dela med sig av sina erfarenheter är genom att bilda ett nätverk mellan olika företag där sammankomster styrs upp någon gång om året. Enligt respondent 6 gjordes detta i en tidigare bransch som respondenten var verksam i. Respondenten menar på att detta var ett bra sätt för olika företag och myndigheter att lära sig av varandra och hjälpas åt för en mindre
33
5.3 Frågeställning 3
F3 Hur skiljer sig resultatet mellan generisk mot specifika data i modul A4 vid
genomförandet av en klimatdeklaration? Frågeställningen besvaras med hjälp av
beräkning.
Det totala utsläppet för fall 1 där generiska värden används för byggskedet blev utsläppet 18 356 kg CO₂e. För fall 2 med specifika transporter och tillverkning intill fabriken i Vårgårda resulterade det totala utsläppet i 17 453 kg CO₂e. När arbetsplatsen i stället flyttades 100 km (Kungsbacka) från fabriken för fall 3 blev resultatet 17 663 kg CO₂e. Det totala utsläppet i byggskedet exkluderar delar av beräkningen för den energi som tillförs under bygg- och installationsprocessen, A5.2-A5.5.
De specifika transporterna i studien för de två olika fallen var utsläppen 495,9 respektive 693,0 kg CO₂e. Resultatet av de generiska transporterna blev 1296,7 kg CO₂e. Det innebär att för fall 2 ökar utsläppen med 161 % om generiska värden ersätter de specifika värdena för transport. Motsvarande ökar transportutsläppen för fall 3 med 87 % för transport under byggproduktionsskedet om arbetsplatsen är placerad i Kungsbacka.
Resultatet mellan generiska och specifika värden skiljer sig åt utifrån de fall vi har räknat på och de antaganden vi har gjort. I vårt fall för ett prefabricerat småhus där fabriken ligger med olika avstånd från arbetsplatsen.
5.4 Mål
Från intervjuerna framkom det att information av tre huvudfaktorer behövs för att kunna beräkna miljöpåverkan från transport. Faktorerna är transportavstånd, bränsleanvändning och vilken typ av drivmedel som används. Information om drivmedlets klimatpåverkan
tillhandahålls av drivmedelsföretagen och som konsument kan du bara påverka valet av drivmedel. Faktorerna som vi främst kan påverka är transportavstånd och bränsleanvändning. Processerna för framtagning av information för de två faktorer skiljer sig åt. Information av bränsleanvändning är något som en dator måste beräkna för ökad noggrannhet. Framtagande av transportavstånd är något vi människor kan göra, informationen som behövs är adresser för de platser materialet färdas mellan.
Grundande mål och tydliga krav skapar förutsättningar för organisationen att enklare samla in data för transporter. Målet medför att organisationens aktörer vet vad de ska sträva efter redan vid planeringen. En kartläggning över tillgängliga leverantörer kan skapas i ett tidigt skede. Krav gör att inköpspersonal kan kommunicera till leverantörerna vilken information som krävs vid leverans. Enligt respondent 6 kan likväl en miljödeklaration som fraktavtal på fordonsnivå bistås vid leveransen. Miljödeklarationen kan till exempel innehålla information som bränsleanvändning samt bränsleåtgång.
För att underlätta stora mängder leveranser under en längre tid bör ett system skapas, där information lagras och uppdateras kontinuerligt. För att kunna ha ett fungerande system mellan olika företag och aktörer i branschen är ett bra medel att en branschstandard över vilken data som ska användas implementeras. Ett neutralt nätverk för branschen hade kunnat användas för att dela kunskap och erfarenhet med varandra menar respondent 6. En del respondenter menar på att information från leverantörer angående transport inte nås fram till
34
byggföretagen. Under studiens egen kartläggning uppmärksammades att externa transportörer användes frekvent. Information om hur transporterna genomförts fanns inte tillgänglig hos produktleverantörerna. En lösning till detta problem är att en kravställning om information ska bistås hela vägen i leveranskedjan.
35