Intervjuer - Analys av transport i en klimatdeklaration -

Respondent 1 Senior uppdragsledare klimat och energi, Konsultföretag

Allmänt

1. Den finns inte än, så man kan inte ha gjort några. Däremot så är jag expert åt Boverket. Vi skriver handboken för klimatdeklarationen och arbetar med att utreda de kvarstående otydligheter som finns i hur man ska tolka lag, förordning och föreskrifter.

2. Jag gör inte det för att det finns inte än, jag har arbetat med att utreda exakt hur de ska se ut.

3. På tiden, väldigt bra att man börjar med ett informationskrav med sikte på att införa gränsvärden. Så får vi se om det blir så.

4. Hela, både de som kommer år 2022 och de som kommer 2027 eller när det kommer. 5. Inom de projekt jag håller på med idag håller vi på att utveckla ett antal stöd, mallar för in

data, mallar för inventeringsprocesser t ex rapporter som man kan använda som mall om man själv vill göra rapporter, en beräkningssnurra för att kunna ta fram värde på A5 för energi på byggarbetsplatsen. Däremot ingenting för A4 för det är inte bestämt än om de ska vara schabloniserat eller om de ska vara så att tre viktmässigt tunga byggprodukterna som du ska redovisa specifika data för. Vi använder framför allt BM och One Click LCA. I ett arbete jag håller på med har vi utvecklat ett eget Excelverktyg för att kunna göra

känslighetsanalyser med att variera klimatdata. Det är inte för att göra beräkning utan för att göra utredningar.

6. Vi är konsulter, vi lämnar detta till våra kunder när vi har gjort en klimatberäkning. Sen är det upp till dem att ta med sig erfarenheterna till sina projekt. Vi har under det senaste året gjort ett arbete åt Boverket, upphandlingsmyndigheten där vi har sammanställt

klimatberäkningar för 70 byggnader och ur det kommer vi få väldigt mycket erfarenhets värden. De kan vi jämföra med andra och göra analyser av vilken typ av egenskaper som påverkar klimatpåverkan.

Huvudfrågor

1. Det beror på om man ska använda en schablon, då är det förutbestämt eller om specifika data används. Om man tittar på de saker som behövs för att beräkna specifika data så är det transportavstånd, transportslag inklusive bränsleval är rimligt att beakta. Men att man borde få använda någon slags schablon för tonkilometer, alltså fyllnadsgraden. Att man då hämtar klimatpåverkan från klimatdatabasen, alltså bränsleslag.

2. Jag skulle vilja att man accepterar att jobba med schablonvärden per tonkilometer. Det är bara att samla in informationen men just nu är det ett ganska omfattande arbete. Den som ska göra klimatdeklarationen är inte den som har situationen så det handlar om

kravställning mellan olika aktörer. Det går men det tar tid, frågan är bara vad det ger i minskad klimatpåverkan.

3. Nej vi har aldrig räknat på det för vi har bara använt schabloner. Det skulle vara intressant men det har inte varit fokus för småhustillverkarna som är med i vårt projekt. Det har varit mest fokus på A1-A3 för det är den delen som är svårast och störst, men även lite på A5 för där har man varit väldigt tydlig att man vill ha in specifika data. Ingen har efterfrågat det hittills därför finns det inget upparbetade arbetssätt för A4.

4. Det har alltid gått bra för det är bara schablonvärden.

5. Det är bra att man kan använda generiska data för det finns många små aktörer som inte har kunskap av att hantera EPD:er i det här läget. Däremot gillar jag inte den konservativa data som klimatdatabasen innehåller. Det kommer vara omöjligt att tolka resultaten eftersom du får en blandning av konservativa data och EPD:er som absolut inte speglar klimatpåverkan i byggnaden på något vettigt sätt.

6. För att ingen har ställt krav på något annat och för att det är en liten del av klimatpåverkan. Det är en process där man börjar med de allra största delarna. Då kommer vi till A4 så småningom.

7. Jämfört med volymelement så transporteras mindre luft. Nu gäller det inte alla delar men ibland behöver man använda mer gips tror jag för att stabilisera elementen, det är ju en nackdel jämfört med om man bygger på plats. Efter fyllnadsgrad tänker jag mig att de kan transporteras rätt så effektivt.

8. Det ligger långt utanför mitt kompetensområde men jag gissar att digitalisering och automatisering är bra för alla aktörer. Ännu mer småhustillverkare som måste vara supereffektiva vid varje enhet för att få det att gå ihop.

9. Jag arbetar inte med att lägga in saker i BIM modeller, om det ska kopplas till specifika transporter får de bli en av parametrarna i den här modellen. Då använder man BIM systemet som sitt logistiksystem. Det låter bra att ha ett system i stället för många. Om det ska ligga i modellen eller ett kopplat system det är inte jag rätt person att svara på.

Småhustillverkare jobbar som regel mindre i BIM än andra. Som jag har förstått det jobbar det bara med tomma volymer alltså inte kopplat till material t ex i de ingående väggarna, mer för att de ska kunna visualisera för köpare.

10. Nej vi har inget nu, vi hade en skiss på en väldigt enkel beräkningssnurra när det låg som förslag i klimatdeklarationen

Respondent 2 Projektledare/Hållbarhets expert, Konsultföretag

Allmänt

1. Ja

2. IVL har utvecklat byggsektorns miljöberäkningsverktyg där vi gör våra

klimatdeklarationer och klimatberäkningar. Dels sitter jag med i utvecklingsgruppen för BM, dels håller jag utbildningar i verktyget. Vi jobbar 50 % med forskning och utveckling och 50 % med vanliga konsultuppdrag. Vi får in uppdrag från en fastighetsägare eller en byggentreprenör som behöver hjälp att upprätta en klimatberäkning eller klimatdeklaration. Vi använder alltid vårt eget verktyg för att göra beräkning, vilket underlag som finns och vilket skede de är i har betydelse. Ibland får vi uppdrag som att jämföra en beräkning mellan en trä- och betongstomme i andra fall är det hela byggnader. Jag projektleder dessa beräkningar.

3. Den är bra, det är på tiden, sen kan man ha åsikt om exakta detaljer. Det finns kritik på att det inte är tillräckligt stora steg vilket jag på ett sätt kan hålla med om, att det inte blir ett gränsvärde förrän 2027. Samtidigt förstår jag att man ska få med hela byggbranschen. Det är ett bra steg framåt, även fast det finns en del frågetecken kring det hela eftersom man inte riktigt vet vad kravet kommer att bli i slutändan.

4. Den största efterfrågan är på byggskedet, skede A, men det kommer ju mer och mer frågor kring driftskedet och energiförbrukning. Vi har ett projekt nu där vi ska se på driftskedet och om ombyggnationsprojekt. Vi ska titta på klimatbelastningen från byggmaterialen för att göra energi- och effektiviseringslösningar kontra vad det faktiskt går att spara på energi i driften under en längre period. Annars är jag på samma nivå som lagkravet.

Byggmaterialen är min stora fråga.

5. Dels har vi BM verktyget och det är brister med de också. Det är ju inte optimalt i alla syften men det är så pass bra att det är användbart. Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla vårt verktyg utefter de synpunkter som kommer in. Ekonomiska kalkyler

använder vi ofta som underlag för att göra beräkning för då får vi in mängden material. Det som är utmaningen är EPD:er och produktspecifika data, att det inte finns en databas utan man får söka i olika system. Det är på gång att få det samlat men det är inte på plats än. BM kommer anslutas till Boverkets klimatdatabas när databasen är fastställd.

6. Internt så samlar vi upp olika resultat för att jämför mot varandra, men våra

konsultuppdrag får vi inte lämna ut resultaten externt. Vi förmedlar till de parter som vi gjort uppdraget åt, vi försöker satsa på presentation och utbildning så de ska förstå

resultatet. De ska förstå vart det finns förbättringar att göra för att minska klimatpåverkan. Det är en nyckel till det hela, många måste lära sig det här själva, annars kommer det bli dyrt att ta in konsulter. Syftet är en kunskapsökning för att kunna arbeta med de själva inom företaget och eventuellt bara ta in en specialist för vissa beräkningar.

Huvudfrågor

1. Transporter är en svår fråga och det som är utmaningen är att härleda transporten hela vägen. Det kräver mycket arbete att härleda alla transporter hela vägen. Det som är avgörande är distansen, färdmedel och lastningsgrad. Kör de en tom bil hem eller

samordnar de transporterna? Om de har grejer till vårt bygge men också till andra. När vi räknar på ett projekt som har en stomme från Lettland och vi vet vart fabriken är då kan vi räkna ut hur lång sträcka som är färja och lastbil sen får man räkna att det är enkel väg eftersom färjan inte kör tom tillbaka till Lettland. Men det svårt att veta hur mycket av färjans transport vi ska räkna på vår stomme. En färja blir svårare eftersom det ofta är en kombination av gods- och persontransport.

2. Det är lätt att ta fram en emissionsfaktor för diesel men hur man ska fördela dieselförbrukningen på olika komponenter är svårare.

3. I de flest fall använder vi oss av de generiska transportavstånden. Vi undviker problemet på så sätt. Lite för att om man ser på byggskedet är transporter på 10% av de totala utsläppen och 80 % är från byggmaterialen. Då lägger vi mer fokus och tid på att göra korrekta antaganden kring byggmaterialen för att de är den stora delen av klimatpåverkan från byggskedet. Om vi justerar något så är det stommen, om det är betongstomme så är den tung, ofta mycket material och ofta långa transporter. Där är ofta de generiska transportavstånden svårare att sätta eftersom de kan tillverkas i en fabrik 50 km från byggarbetsplatsen men det kan också komma ifrån Tjeckien. Generiska avstånd är väldigt svårt för vissa byggmaterial att sätta.

4. Jag skulle inte säga att det har gått bra men vi har lagt in värden för stommen men där tar vi inte hänsyn till fyllnadsgrad på allra bästa sätt. Vi räknar att det fylls upp och per kilogram material, att de har slått ut dieselförbrukningen för det. Det som har gått bra är nog snarare om man ser hur fastighetsägaren eller den man har gjort uträkningen för faktiskt ser hur stor skillnad de gör även om det bara är 10 % av klimatpåverkan. Till exempel om vi justerar att transporten är från Lettland eller Tjeckien så ökar påverkan till 13 % och det är sämre än den generisk data. Det kan så ett frö eller väcka en tanke hos beställaren genom att de funderar på vart de köper stommen och att de börjar ställa krav på leverantören av stommarna. Vi är lite emot att ställa krav på specifika delar utan vi vill att man i stället ska ställa generella funktionskrav. Säg att ni ska minska ert totala utsläpp och så får de avgöra om de ska göra det via transport, byggmaterial eller någon annan del. För att öppna upp för leverantören och ge dem en chans att hitta den lösningen som passar för dem.

5. Till branschen i stort är det för vi är inte riktigt redo och inte kommit fram till hur man ska göra det på något annat sätt. Jag tror att det är ett bra steg just också med motiveringen att det inte är den mest klimatpåverkande posten. Annars borde man börjat med sådana

utredningar betydligt tidigare, hur man ska göra, det är något de borde titta på för att skärpa kravet i nästa steg.

6. Okunskapen, det finns inget tydligt sätt i standarder i hur man ska räkna på det. Just med fyllnadsgrad och hur ska man hantera om det är en körslinga där lastbilen åker till fem olika byggen för att leverera byggmaterial.

7. Positivt med trä är att det är ett lätt material och man kan fylla upp en lastbil på ett helt annat sätt. Det är ju nackdelen med betong att de är så tunga i sig att man bara kan ha ett

element för att maxvikten uppnås på en lastbil och det blir många transporter, generellt längre också. Eller snarare att det finns risk för många och långa transporter, men det finns även möjlighet att man kan köpa från en fabrik som är nära. Trä kan ofta bli inom Sverige i alla fall. Det som är intressant är om det blir en mer optimerad tillverkningsprocess. en fabrik kan kontrollera energiförbrukningen på ett helt annat sätt än om mer av

tillverkningen görs på byggarbetsplatsen är resurseffektiviteten inte är lika hög.

8. Jag kan inte småhusbyggares förutsättningar riktigt. Det finns säkert lärdomar men det är också helt olika förutsättningar. Är det riktigt stora byggen då har man haft en material hub utanför stan och kört in med en uppfylld mindre bil för minska transporterna i centrala Stockholm. Så att de lastar om utanför stan och kör in, men det kanske inte är aktuellt för ett småhusföretag. För de som är insatta i finns det säkert massa att lära åt båda hållen. 9. Nej det gör man inte för då skulle de behöva den information i objekten i BIM när man

ritar. Det finns hur mycket möjligheter som helst när man jobbar BIM att lägga på

information och då kan man lägga in information om transporterna som importeras in i sina modeller. Men det görs inte idag. Det är snarare på installationssidan som arbete i

objektsform utförs när man projekterar i BIM.

10.Nej det har vi inte eller vi har de beräkningssätt som finns i Byggsektorns miljöberäkningsverktyg.

Respondent 3 Miljö och hållbarhetsspecialist, Byggföretag

Allmänt

1. Det har jag, när jag började i företaget hamnade jag direkt i referensgruppen som tog fram Byggsektorns miljöberäkningsverktyg på IVL. Jag satt med där redan och då hade jag knappt börjat på företaget tyckte jag själv, det var så jag började med att räkna på byggnadens klimatpåverkan. Tidigare har jag mest räknat på utsläpp och nu var det ju materialen. Jag har testat andra LCA verktyg också, Anavitor som är lite vassare än BM. BM som jag tror är utvecklat för miljöbyggnad först och främst, men också för lagen om klimatdeklaration. Så det är bara byggskedet som är med där än så länge.

2. Vi håller på att lära oss att räkna i företaget för att vi har en ganska speciell resurssammanställning som inte riktigt liknar de andra byggföretagens. Vi har fått göra lite egna lösningar när vi ska göra våra kalkyler i BM, som exempel så har vi varit tvungna att anpassa mycket för att ens kunna läsa in de i BM. Vi har haft en ganska strulig resa eftersom våra kalkyler inte är anpassade för att göra

klimatdeklarationer. Det är de vi har hållit på med nu i flera år. Vi har problemet att vi har alla enheter i våra kalkyler, vi har styck, löpmeter, kvadratmeter och

kubikmeter. Det är jättesvårt och det är vår utmaning. Det är sådana saker vi måste lösa innan vi måste göra en klimatdeklaration.

3. Vi är försiktigt positiva, vi som jobbar med klimatfrågor tycker att det är positivt att man jobbar kring materialens klimatpåverkan för den har verkligen kommit bort i det här sammanhanget. Nu börjar folk få upp ögonen för att betongen har en ganska stor klimatpåverkan och vårt företag arbetar mycket med betong. Vi har en resa att göra om vi vill få ner klimatavtrycket för våra hus som vi bygger.

4. Hela, vi skulle behöva vara fler som arbetar med det här om vi vill hålla det inom företaget. Annars kommer vi behöva beställa det här av en konsult. Jag vet att WSP hjälper Boverket just nu och de är inte de enda konsultbolagen som arbetar med att göra klimatdeklarationer, det gör även andra konsultbolag som Sweco, Bjerkings och så vidare. Jag tror att alla har vaknat och är på den här bollen.

5. Vi är med i LFM30, vi är med som följare där och räknar i BM. Då får vi en del stöd i form av att ta del av andras arbete. Det är några som kallas för löpare som går före och gör klimatdeklarationer i BM och delar med sig av sin erfarenhet. Sen har det även ingått utbildning och support från IVL svenska miljöinstitutet i det här. Det ingår i ramen för de vi gör med LFM30. Sen har vi egna stöd också. Anavitor som vi också använt är ett helt annat bolag som är jätteduktiga på LCA.

6. Hittills har vi räknat på tre projekt och alla är gjorda i Anavitor. De resultaten har vi använt ganska flitigt när vi visar på olika LCA jämförelser. Vi bygger ett ganska stort område ihop med ett annat företag i Täby och i detta projekt har Täby kommun sagt att vi måste göra en klimatkalkyl för alla projekten som omfattas i området. Då har vi inkluderat allt som har klimatpåverkan i ett hus och går djupare än vad lagen om klimatdeklaration för byggnader säger. Bara att inkludera hissar har en väldigt stor betydelse för klimatpåverkan. Det är fortfarande oklarheter som behöver redas ut kring lagen, men det kommer bli mer klart. Vi har varit med i arbetet att ta fram en handbok för klimatdeklaration som ska vara klar i höst.

Huvudfrågor

1. Jag har försökt att lista ut lite hur BM fungerar. Exempel om vi tar in en EPD ifrån ett företaga som gör armering från återvunnet stål, de har bland världens lägsta

klimatavtryck. Vi vill använda oss av deras EPD och då gäller den för A1-A3, vad händer sen? Det är lite lurigt med A4 steget, vart räknas den ifrån. Då har vi fått lära oss i BM att de ingår som en schablon. De har redan lagt in branschscenario för armeringen och att de vanligaste är de här transportmedlen och de här transportavstånden. Har ni använt er av något annat i ert projekt, ja då kan ni använda er utav de. Som sagt just nu är det

schabloner som används i A4, om inte egna val görs i BM. Anavitor har kommit längre på den här biten, det går att lägga in fler parametrar.

2. Det är att man inte riktigt vet vart materialen kommer ifrån. Vi har inte rådighet hur våra leverantörer lastar sina saker och vilken väg de tar. För om de lastar en full bil så är de flera kunder de ska leverera till och då blir det svårt för oss redan där. De säger själva att de inte kan ge underlag på tonkilometer eller vad det är som vi har levererat till just er. Så de har själva ingen bra uppföljning tycker jag. Vi hade nyss ett möte med länsstyrelsen som hade jobbat jättemycket med miljökrav för transporter, han sa tyvärr det ser ut så här i den här branschen. De har inte det underlaget som vi vill ha. Även fast de jobbar väldigt mycket med digitalisering och logistik. Jag tror att de lägger väldigt mycket arbete på det här men det når inte ut till kunden. Siffrorna fastnar någonstans i leverantörskedjan. Våra materialleverantörer handlar ju upp transporterna av någon annan och då kan

transportören leverera underlag till materialleverantörer men de i sin tur kan inte se vart vårt företag köpte av de materialet. De får ut något men de är lite för grovt antagligen. De är de problemen jag sett hittills och jag har arbetat fyra år i byggbranschen.

3. Vi löser problemet genom att använda schabloner i och med att vi inte har kunskapen ännu. Vi försöker framföra det här till våra materialleverantörer att vi är ute efter det här eftersom vi har miljökrav för transporter som vi har ställt. Då vill vi ha in dokumentation och uppföljning, vi har inte fått så mycket hittills. Det är tråkigt tycker jag.

4. Ja vissa är på bollen lite mer, betongleverantörerna har vaknat för de har insett att deras produkt är klimatpåverkande. De vill visa hur bra deras betong är, så det räknar relativt ofta på A4. De har så många recept så de kan inte göra en EPD för varje betong som framställs. De gör en moder EPD för en fabrik sen blir det dotter EPD:er för de produkter som lämnar fabriken. Då blir det ett värde på A1-A3 sen så räknar de ut längden från

In document Analys av transport i en klimatdeklaration - (Page 45-73)