I detta kapitel analyseras de resultat som har presenterats i kapitel 8. Resultaten kommer att jämföras, förklaras och det kommer att redogöras för eventuella konstateranden som sedan kan kopplas till de teorier som studien baserats på. Kapitlet avslutas sedan med en kortare diskussion kring användandet av simuleringsverktyget inom byggbranschen och utveckling av logistiken inom bygg, med fokus på samarbeten i försörjningskedjan.
9.1 Utmaningar som uppstår i transportprocessen
I kapitel 5.2 beräknades antalet transporter för byggarbetsplatsens olika zoner beroende på om dessa de befann sig inom fasen för schaktning, stomme eller komplettering. Under dessa beräkningar noterades höga värden för Zon F i kvartal Q2 2026 för stomme-fasen. Höga värden definieras av att antalet transporter som förväntas ankomma till bygget aldrig kommer att hinna lasta av inom tidsramen för ett kvartal. Det kan beräknas genom att dela den totala arbetstiden i kvartalet med det totala antalet transporter för zonerna, vilket resulterar i den maximala avsatta tiden för lossning per transport. Det betyder alltså att med ett schema där transporterna anländer med ett jämnt flöde, får ej den maximala avsatta tiden för lossning överskridas. I simuleringen är det som bekant en triangulär lossningstid på 30 minuter till 2 timmar, och en medeltid på 75 minuter för stomme-fasen och i detta fall resulterade
beräkningarna i att den maximalt utsatta tiden inte får överskrida 59,4 minuter för Zon F. 544 = Antalet arbetstimmar på ett kvartal
548 = Antalet stomme-transporter för Zon F i kvartal Q2 2026 544/548 = 0,99 = 59,4 minuter
I och med detta skapas långa väntetider för lastbilarna med Zon F som destination eftersom dessa ankommer i snabbare tidsintervall än vad det tar för lastbilen att lossas. Då ett helt kvartal simuleras skapar detta en konstant uppbyggnad av kö vilket resulterar i de tider som redovisats i kapitel 8, vilka även har sammanställts för Zon F i tabell 14 nedan.
Tabell 13 Analys av zon F i Q2 2026
Trots att en check-point används där ankomstintervallet för lastbilarna är separerade så långt som möjligt med avseende på att alla lastbilar under kvartalet ska hinna, uppstår långa väntetider. Det är ett resultat av att den planerade tiden för stomme-fasen i Zon F är för kort och det kan därför vara viktigt för Aurum Fastighetsutveckling att se över hur vida den planerade tiden för denna fas är genomförbar. Oscarsson et al. (2014) belyser vikten av att planera transporter inom logistiken och enligt analysen av resultaten är det möjligtvis så att
produktionsschemat har skapats genom att endast ta produktionsprocessen i beaktning. Om resultatet för simuleringen stämmer riskerar hela byggnationen av Zon F att bli försenad då stomme-fasen kommer att dra ut på tiden, vilket i sin tur förskjuter hela projekttiden för zonen.
Det är dock av vikt att nämna svårigheterna som uppstår då olika datakällor skall
sammanfogas. Produktionsschemat har erhållits via Aurum fastigheter och antalet beräknade transporter för byggarbetet är beräknade med hjälp av data från forskningsprojektet
Störningsfri stad vid Linköping universitet. Samtidigt har lossningstiderna baserats på de intervjuer och observationer som genomförts under denna studie, vilket adderar ytterligare en datakälla till projektet. Det kan skapa anledning till att inte endast ifrågasätta
produktionsschemat, utan även se över dynamiken som skapas vid användning av olika datakällor.
För Zon E1 i kvartal Q2 2026 har också väntetider uppstått trots att check-point används. Den zonen är också i stomme-fasen och dess väntetider uppstår på grund av att ankomstintervallet likt beskrivet ovan, är separerat med största möjliga längd med avseendet att samtliga lastbilar skall hinna inom tidsramen. Ankomstintervallet blev i detta fall för Zon E1 90 minuter. E1 var dock i stomme-fasen som innebar att lossningstiden kunde uppgå till två timmar, vilket
resulterade i att om lossningstiden uppgick till över 90 minuter så behövde nästkommande lastbil stå och vänta på logistikområdet eller utanför området.
Det kan därför konstateras att enligt ovannämnda resultat är Zon E1 eventuellt känslig för förseningar i lossningsprocessen, då dessa kan bidra till väntetider för lastbilarna och förseningar i byggprocessen.
9.2 Logistiklösningar
Vid sammanställningen av resultatet i kapitel 8.4 finns en tydlig trend i form av minskade väntetider och antal lastbilar som väntar för respektive kvartal vid användning av en
logistiklösning. Det tyder på att implementering av en terminal eller check-point kan vara en lösning som bidrar till ett bättre flöde av transporter vid byggarbetsplatsen. Det understryker bland annat de studier som har genomförts av Sullivan et al. (2010) och Janné (2018), där logistiklösningar inom byggbranschen anses kunna bidra med förbättringar i transportflödet på och omkring byggarbetsplatsen. Effekterna för användning av terminal och check-point i simuleringen analyseras närmare i kapitel 9.2.1 och kapitel 9.2.2.
9.2.1 Användning av terminal
Vid användning av terminal ses en minskning av väntetiden på logistikområdet och för lastbilarna utanför byggarbetsplatsen genom att terminalen effektiviserade flödet, vilket stämmer överens med påvisade resultat i en studie genomförd av Björklund, et al., (2017). I kvartal Q2 2026 och Q4 2026 som innehöll kompletteringsfaser så minskade antalet
transporter, i Q2 2026 minskade antalet transportermed 172 och i Q4 2026 med 194 transporter. Det resulterar i en totalt minskning av antalet transporter över de två kvartalen med 366 transporter, vilket både undersökningen Transport for London (2013) och Janné (2018) indikerar, kan vara en rimlig minskning gentemot ett verkligt scenario. För att antalet transporter till byggarbetsplatsen kan minska då godset samlastas på en närliggande terminal. Samlastningen innebär även att lastbilarna anländer till byggarbetsplatsen med en högre fyllnadsgrad än vad de hade haft om de åkte direkt till byggarbetsplatsen. I praktiken bör en
högre fyllnadsgrad innebära längre lossningstid för transporten, vilket ej är inräknat i lossningstiderna för denna modell. Det är dock en intressant aspekt att ha i åtanke.
I kvartal Q3 2024 fanns det ingen kompletteringsfas som kunde nyttja terminal, vilket innebär att väntetiderna och antalet transporter inte påverkas gentemot att inte använda sig av någon logistiklösning. Enligt produktionsschemat från Aurum Fastighetsutveckling startar första kompletteringsfasen i kvartal Q3 2025, vilket hade inneburit att om en terminal hade använts från starten så hade den inte vart aktiv de första fyra kvartalen. Det hade medfört kostnader för någonting som inte nyttjas, vilket är en risk vid applicering av terminal vid fel tillfälle under byggnadsprocessen. Janné (2018) belyser vikten av att ha kostnaderna som en terminal leder till i åtanke vid beslut kring användandet av denna, och lyfter fram kostnader i form av hyra av lokalen, personalkostnader och maskiner.
9.2.2 Användning av check-point
Resultaten från scenariona med check-point är ett önsketänkande scenario vilket innebär att vid användning av check-point så undviks alla väntetider, förutom i kvartal Q2 2026 där produktionsschemat kan vara bristfälligt. Det är dock viktigt att ha i åtanke att när check-point simulerades gjordes det genom att bestämma ankomstintervall med största möjliga
mellanrum. I ett verkligt scenario där check-point används kommer lastbilarna sent eller tidigt ibland, vilket kan orsakas av flera aspekter, till exempel köer i omgivande trafik eller
förseningar i produktionsprocessen för ett visst material. Det inträffar aldrig i modellen, vilket medför att väntetider blir enklare att undvika under dessa omständigheter. Men vid optimala förutsättningar, det vill säga att det finns tid för samtliga lastbilar att ankomma inom den utsatta tiden för kvartalet, att dessa kommer i tid och att lossningsresurser finns tillgängliga, är resultatet för check-point i denna studie trovärdigt, vilket stämmer överens med de tidigare studierna genomförda av Janné (2018 & 2020)
En intressant notering för en check-points effekt på zon F är att antalet lastbilar som hinner genomföra lossning minskar, se tabell 15 nedanför.
Tabell 14 Effekter av check-point för zon F i Q2 2026
Det beror på ankomstintervallet som har satts för check-point lösningen och att denna baseras på den förväntade medeltiden för lossning. När en lossning går snabbare än medeltiden är satt till, kommer resursen vid lossningsplatsen att få vänta en stund på att nästa lastbil ankommer. Det leder till att lite färre lastbilar hinner genomföra lossning i jämförelse med de andra scenariona där det konstant finns en lastbil som väntar på att få göra entré till zon F på grund av att lastbilarna ankommer tätare. När en lossning i detta fall går snabbare än medeltiden finns det alltid en lastbil redo, vilket gör att fler hinner genomföra lossning och därmed ökar antalet lastbilar som hinner igenom systemet.
Osäkerheten angående hur lång tid en lossning tar att genomföra bidrar alltså i det här fallet till att effektiviteten minskar vid användning av check-point gällande hur många lastbilar som
kan passera. En mer precis uppskattning för lossningstider kan alltså bidra till en bättre schemaläggning och därmed minska risken för köer vid byggarbetsplatsen samtidigt produktiviteten ökar. Oskarsson et al. (2014) nämner att några av logistikens viktigaste aspekter är just schemaläggning av transporter och personal, vilket understryker att detta kan bidra med ett effektivare flöde genom byggarbetsplatsen.
9.3 Punktlighet i ankomsttid
I jämförelse mellan scenariot utan logistiklösning och med en check-point är den största skillnaden att samtliga lastbilar i simuleringen håller sina tider varje gång de ska ankomma till skillnad från simuleringen utan logistiklösning. En viktig aspekt att poängtera med detta är hur försenade ankomster av transporter kan skapa förseningar i hela byggnadsprocessen då en kedjereaktion skapas, eftersom det försenade materialet eventuellt är nödvändigt för fortsatt byggnation.
Då denna simuleringsmodell antar att resurser för lossning alltid finns på plats och att bygget befinner sig i rätt fas för att ta emot en viss typ av material, påverkas inte byggnadsprocessen av eventuella förseningar.