10. Diskussion
12.3 Hur ser flödet ut vid applicering av logistiklösningarna i anslutning till och på
Med hjälp av en terminal och check-point kan flödet vid byggarbetsplatsen förbättras med flera aspekter i åtanke. Terminalen kan bidra med färre transporter i flödet, vilket möjliggör för en enklare planering med färre transporter i schemat. Detta minskar risken för att flera transporter ankommer samtidigt under kompletteringsfasen då dessa kan samlastas och skickas till byggarbetsplatsen.
Flödet vid applicering av en check-point är betydligt bättre än vid användandet utan. Viktigt att tänka på är att detta förutsätter att antalet transporter som kommer i tid ökar vid
användandet av check-point. Om dessa ankommer på utsatt tid kan köerna minska och ett jämnare flöde av transporter kommer att uppstå under arbetsdagen. Om en ökad datainsamling för bättre precision gällande lossningstider kan genomföras hos byggföretagen, kan detta bidra till ännu skarpare planering i bokningssystemet för check-point. Genom att göra detta
kan alla aktörer på byggarbetsplatsen gynnas och transportföretagen kan utnyttja sina resurser bättre då dessa slipper onödiga väntetider vid byggarbetsplatsen.
13. Fortsatta studier
Kapitlet diskuterar utvecklingspotential inom området för studien, både utvecklingsförslag för precision gällande leveranser inom byggbranschen och för simuleringsmodellen.
13.1 Datainsamling för leveransprecision
Genom en ökad datainsamling inom transportföretagen och byggföretagen kan en ökad kunskap om hur långa lossningstiderna för olika processer i byggnationen kommer att se ut. Med en ökad mängd data kan studier som denna öka i trovärdighet och resultera i tydligare slutsatser som kan bidra i det tidiga planeringsstadiet för byggarbetsplatsen. Om till exempel lossningstider från flera tidigare byggprojekt för schaktning, stomme och komplettering hade funnits tillgängligt, hade ett bättre resultat vart möjligt att uppnå eftersom osäkerheten i data hade minskat. Därför vore det till fördel om datainsamlingen inom byggbranschen kan breddas och bli mer detaljerad för att gynna studier som denna i framtiden.
13.2 Utveckling av simuleringsmodellen
Studien hade kunnat utvecklas och resultera i ett bättre resultat om mer tid hade funnits för datainsamling. Byggnadsprocesser för byggen av större storlek pågår under längre perioder och i ett scenario där mer tid finns avsatt för studier likt denna bör längre observationer genomföras på flera byggarbetsplatser. I ett önsketänkande scenario skulle samtliga lossningstider för en byggarbetsplats kunnat mätas på plats för att få en större mängd data, vilket hade genererat högre kvalitet på inputdata i modellen. I denna studie användes många sekundära källor, med mer tid avsatt för studien hade fler primära källor möjligtvis samlats in. I logiken för modellen kan flera aspekter adderas för att tillbringa ytterligare resultat som kan vara intressanta att analysera och dra slutsatser kring. Till exempel kan resursutnyttjande för maskiner eller personal möjligtvis adderas, vilket i sin tur kan tillbringa analyser i kostnader kring dessa. Modellen tar inte heller processen för själva byggandet av objektet i beaktning. Om till exempel detta kan koordineras med transporterna och lossningstiderna kan ytterligare komplexitet adderas.
Vad gäller animeringen är denna på grundläggande nivå i denna studie på grund av den begränsade tiden för arbetet. Med mer tid avsatt för animering kan simuleringsmodellen illustreras tydligare för åskådaren och tillbringa ytterligare en dimension i arbetet.
Referenser
Anastasios Koutoulas, Joel P. Franklin, and Jonas Eliasson. 2017. Assessing Nighttime
Deliveries in Stockholm, Sweden. https://doi.org/10.3141/2605-05 Boverket. 2020. Regionala byggbehovsberäkningar 2020–2029.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarknaden/behov-av- bostadsbyggande/byggbehovsberakningar/ (Hämtad 2021-02-10)
Banks, Jerry; Carson ll, John S., Nelson, Barry L & Nicol, David M. 2010. Discrete-Event
System Simulation. 5.uppl. New Jersey: Pearson education, Inc.
Bell, J. & Waters, S. 2016. Introduktion till forskningsmetodik. 5.uppl. Lund:Studentlitteratur AB. ISBN:947-91-44-11062-2
Björklund, Maria., Abrahamsson, Mats. & Johansson, Henrik. 2017. Critical factors for
viable business models for urban consolidation centres. Research in Transportation
Economics. https://doi.org/10.1016/j.retrec.2017.09.009
Eliasson, Annika. 2018. Kvantitativ metod från början. 4.uppl. Lund: Studentlitteratur AB Eriksson, Lars T. & Wiedersheim-Paul, Finn. 2014. Att utreda, forska och rapportera. 10.uppl. Stockholm: Liber AB.
Guerlain, Cindy., Renault Samuel. & Ferrero Francesco. 2019. Understanding Construction
Logistics in Urban Areas and Lowering Its Environmental Impact: A Focus on Construction
Consolidation Centres. Sustainability. https://doi.org/10.3390/su11216118
Hansson, Bengt; Olander, Stefan; Landin, Anne; Aulin, Radhlinah & Persson, Mats. 2017.
Byggledning – produktion. Lund: Studentlitteratur AB
Holme, Idar M., Solvang, Bernt K. & Nilsson, Björn. 1997. Forskningsmetodik: om
kvalitativa och kvantitativa metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Iván Sánchez-Díaz, Peter Georén & Märta Brolinson (2017) Shifting urban freight deliveries
to the off-peak hours: a review of theory and practice, Transport Reviews, 37:4, 521-543,
https://doi.org/10.1080/01441647.2016.1254691
Janné, Mats. 2018. Construction Logistics Solutions in Urban Areas. Linköping: Linköping
University Electronic Press.https://doi.org/10.3384/lic.diva-147536
Janné, Mats. (2020). Construction logistics in a city development setting. Linköping
University, Department of Science and Technology. https://doi.org/10.3384/diss.diva-170231 Jonsson, H. (2018). Production Strategy in Project Based Production within a House-
Building Context. (Doctoral dissertation). Linköping: Linköping University Electronic Press.
ISBN 978-91-7685-401-3
Josephson, Per-Erik. 2013. Långsiktig framgång: reducera fel och slöseri i byggandet.
Kamola A.Mukhamedjanova. 2020. Concept Of Supply Chain Management. Diss., Tashkent State University of Economics Uzbekistan. https://www.jcreview.com/fulltext/197-
1583132104.pdf (Hämtad 2021-02-19)
Kelton, W.David; Sadowski, Randall & Zupick, Nancy. 2014. Simulation with Arena. 6.uppl. New York: McGraw-Hill Education
Linköping kommun. 2018. Stadsbyggnadsprojekt Berga.
https://www.linkoping.se/contentassets/118d0ab811814fac8ab07dd986c31978/markanvisning sprospekt-2018-03-09.pdf?492304 (Hämtad 2021-02-10)
Linköping kommun. 2021. Detaljplan i Berga för del av Smedstad 1:4 m.fl (Berga Äng). https://www.linkoping.se/contentassets/ca58c96c88c24556ba75e35835f9349c/berga-ang---
planbeskrivning-samrad-2021-01-18-rev.pdf?48f35c (Hämtad 2021-02-10)
Machalis, Cathy., Kin, Bram., Balm, Susanne., van Amstel, Walther Ploos. 2016. Multiactor
Participatory Decision Making in Urban Construction Logistics. Transportation Research
Record:Journal of the Transportation Research Board. DOI: https://doi.org/10.3141%2F2547- 12
Matthew, David & Torhell, Sven-Erik. 2016. Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur AB
Nordstrand, Uno. 2008. Byggprocessen. 4.uppl. Stockholm: Liber AB.
Olhager, Jan. 2013. Produktionsekonomi: principer och metoder för utformning, styrning och
utveckling av industriell produktion. 2.uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Oskarsson, Björn; Aronsson, Håkan & Ekdal, Bengt. 2013. Modern Logistik. 4.uppl. Stockholm: Liber AB
Patel, Runa., Davidsson, Bo. Forskningsmetodikens grunder. 5.uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Persson, Mats. 2014. Byggarbetsplatsen teknikhandbok: en handbok från Sveriges
byggindustrier 2015. Stockholm: Sveriges Byggindustrier. ORCID iD: 0000-0001-6506-0256
Révai, Ervin. 2012. Byggstyrning. 4., [utök. och omarb.] uppl. Stockholm: Liber AB.
Rosseti, Manuel.D. 2015. Simulation Modeling and Arena. 2.uppl. New Jersey: John Wiley Sons inc.
Saltelli Andrea , Ratto Marco , Andres Terry, Campolongo Francesca, Cariboni Jessica, Gatelli Debora, Saisana Michaela, Tarantola Stefano. 2008. Global Sensitivity Analysis : The
Primer. John Wiley. https://doi.org/10.1002/9780470725184
Sullivan, Gary, Barthorpe, Stephen & Robbins, Stephen. 2010. Managing Construction
Logistics. 1.uppl. Singapore: John Wiley Sons inc.
Svenska byggbranschens utvecklingsfond (u.å.). Samordnad bygglogistik i stadsmiljö. SBUF informerar, 18,(24). https://vpp.sbuf.se/Public/Documents/InfoSheets/PublishedInfoSheet/91c8323b-0d2d-4e00- a817-3e2a66723bea/18- 24_Totalkostnadseffekter%20av%20tredjepartslogistik%20inom%20byggbranschen.pdf [2021-03-12].
Transport for London. 2008. London Construction Consolidation Centre. University of Westminister, London: Transport for London.
Transport for London. 2013. Construction Logistics Plan Guidance for Developers. Windsor House, London: Transport for London.
Bilaga 1. Intervjufrågor
Fråga 1.Vilka utmaningar tror du kommer att uppstå under processen för Berga Äng? Fråga 2.
Hur ser en typisk leveransprocess ut inom bygg? Fråga 3.
Finns det några typiska problem inom byggbranschen kopplade till leveranser? Fråga 4.
Vad upplever du att dessa problem beror på? Fråga 5.
Vad händer om en lastbil kommer försent eller för tidigt? Fråga 6.
Använder ni er av några logistiklösningar? Fråga 7.
Finns det faser där fler än en lastbil kan lastas av samtidigt? Fråga 8.
Finns det några mått på distanser inom området? Fråga 9.
Hur snabbt får lastbilarna köra inom området? Fråga 10.
Bilaga 2. Intervjufrågor
Intervjusvaren kommer att ligga till grund för lossningstider i examensarbetet. Alla som svarar är anonyma.
Fråga 1.
Vilken position inom företaget har du? Fråga 2.
Vad är dina erfarenheter gällande logistik inom byggbranschen? Fråga 3.
Hur vanligt är det med försenade transporter inom byggbranschen? Fråga 4.
Hur lång tid uppskattar du att lossning för schaktning tar? Fråga 5.
Hur lång tid uppskattar du att lossning för stomme tar? Fråga 6.
Bilaga 3. Intervjufrågor
Fråga 1.Vad är din uppgift på byggarbetsplatsen? Fråga 2.
Kan du beskriva byggprocessen under skedet för schaktningen? Fråga 3.
Kan du beskriva byggprocessen under skedet för stommen? Fråga 4.
Kan du beskriva byggprocessen under skedet för komplettering? Fråga 5.
Hur bedömer du att precisionen på förväntade lossningstider är inom byggbranschen? Fråga 6.
Hur fungerar en check-point tillskillnad från vid ett bygge där detta inte finns? Fråga 7.
Vad tycker du om check-point lösningen på detta bygge? Fråga 8.
Har du arbetat på en byggarbetsplats där samlastning med terminal har förekommit? Fråga 9.
Hur vanligt är det att leveranser dyker upp försent? Fråga 10.
Vad sker med dessa leveranser? Fråga 11.
Bilaga 4. Intervjufrågor
Fråga 1.Vad är din arbetsuppgift på byggarbetsplatsen? Fråga 2.
Hur lång tid bedömer du att det tar för en grind-öppning att genomföras då en transport skall göra entré på byggarbetsplatsen?
Fråga 4. Vad ingår i denna process?