Scenario: check-point

En check-point för transporter är en logistiklösning vars syfte är ett effektivisera flödet av transporter genom att schemalägga dessa för att komma i tid till byggarbetsplatsen och undvika trängsel som kan uppkomma på och omkring bygget. För att illustrera detta har ankomsttiden för respektive lastbil placerats med längsta möjliga separation under

tidsperioden, vilket innebär att alla lastbilar kommer med samma intervall mellan ankomsttid under hela byggnadsprocessen.

Vid beräkning av ankomsttider för check-point har ett schema skapats där alla ankomsttider för respektive lastbil har placerats så att alla kommer i tid till byggarbetsplatsen utan att behöva vänta på att deras lossningszon skall vara ledig. Det för att minska risken till att köer ska uppstå på parkeringen eller utanför. Det gjordes genom att dela antalet arbetstimmar för kvartalet (544) på hur många transporter som det skulle krävas för zonen under det undersökta kvartalet och det värdet användes sedan för att bestämma ankomstintervallerna.

544 = Antalet arbetstimmar på ett kvartal

287 = Antalet transporter för zonen A1 under kvartal Q4 2026

544 / 287 = 113,7 minuter = Varje 113,7 minut ska en lastbil skapas för zonen A1 i kvartalet Q4 2026.

6.5 Kvartal

För att skapa en generell uppfattning om hur byggnadsprocessen transportflöde påverkas utifrån antalet transporter som kommer anlända till byggarbetsplatsen så valdes tre stycken kvartal utifrån diskussion med vår kontaktperson på Aurum Fastighetsutveckling, Q3 2024, Q2 2026 och Q4 2026. Q2 2026 valdes eftersom den var en av de som omfattande mest transporter under hela byggnadsprocessen med 2797 transporter, för att se hur

byggarbetsplatsen klarar sig vid en period med högt antal anländande transporter. Kvartal Q3 2024 innehöll ca 900 transporter vilket var ett av de kvartal som hade lägst antal transporter och därmed skiljer sig mycket från kvartal Q2 2026, därför ansågs detta kvartal rimligt att analysera. Kvartal Q4 2026 valdes då det var det kvartalet som var närmst medelvärdet på ca 1800 transporter för kvartal Q3 2024 och kvartal Q2 2026.

7. Simuleringsmodellen

Detta kapitel redogör för simuleringsmodellens funktionalitet och bidrar till en förståelse kring hur modellen är uppbyggd.

7.1 Modellen

Simuleringen sker kvartalsvis och en dag simuleras i 8 arbetstimmar. Varje scenario för respektive kvartal simuleras med 50 replikationer för att ge ett trovärdigt resultat med minskad påverkan av de slumpmässiga effekter som modellen innehåller. Alla funktioner nedan har genomförts för samtliga zoner vilket har bidragit till många moduler och komponenter i modellen, därför visas endast processen för Zon A1 i detta kapitel. 7.1.1 Skapandet av transporter

Ankomster för transporterna anges i en create modul, där varje zon har tilldelats en egen create modul, vilket bidrar till en smidig process då ett byte av ankomstintervall ska ske, vilket genomförs vid de olika scenariona. I create modulen appliceras schemat för ankomster utan logistiklösning enligt kapitel 6.2. terminalankomster, vilket innebär 20% mindre

transporter jämfört med scenariot utan logistiklösning, eller för check-point. Vid check-point appliceras det konstanta värdet som har beräknats enligt kapitel 6.4.

Figur 12 Skapandet av entiteter och beslut för tilldelning av destination

Efter att entiteten har skapats åker denna till decide modulen “Lossningsplats ledig?" där två olika bivillkor bestämmer hur vida den skickas vidare direkt till lossningszon om denna är ledig, eller om lossningszonen är full men det finns plats på logistikområdet. Om inga av dessa villkor stämmer skickas entiteten vidare för att vänta utanför på valfritt område, för att sedan vänta på fri plats på logistikområdet eller lossningszonen. Innan den lämnar för avsedd destination passerar de assign modulerna. Dessa applicerar vilken zon entiteten är avsedd att åka, vilken väg denna skall åka, vilket tilldelas i en sequence, samt en variabel som noterar att denna befinner sig på vägen till den avsedda destinationen. Se figur 13.

Figur 13 Tilldelning av rutt, variabel och destination

Variabelns funktion fungerar som så att denna är aktiv så länge en lastbil befinner sig på körsträckan mot dennes avsedda zon för lossning. Det möjliggör för modellen att inte skicka ytterligare en lastbil till processen för lossning trotts att denna är tom, detsamma gäller för logistikområdet, då en variabel tilldelas när entiteten befinner sig mellan ingången till bygget och logistikområdet. För att förhindra att maxantalet entiteter som får vistas på

logistikområdet överskrids. 7.1.2 Logistikområdet

Figur 14 Logistikområdet

Alla entiteter har en egen station för logistikområdet men för att samla alla dessa under samma resurs används en sieze modul. Seize modulen består av resursen “logistikområde” vars kapacitet endast är 4 platser. Sedan anländer entiteten till en individuell kö för väntande som skall lasta av på samma zon, där den är blockerad från att passera tills den blir

avblockerad efter att lossningsplatsen i dess zon blir ledig. I figur 20 längre ner, syns unblock modulen som släpper vidare entiteten från logistikområdet när detta blir ledigt. Release modulen släpper entiteten från logistikområdet och lämnar en ledig plats för nästa lastbil, som släpps in från väntplats då entiteten passerar unblock modulen med texten “tankblockage 20”. Texten “tankblockage 20” är ett samlingsnamn och refererar till vilken modul som skall unblockas.

För att undvika att entiteten som lämnar logistikområdet skall försöka släppa in nästa entitet från väntplatsen utanför även fast denna är tom, har en decide modul placerats innan unblock för att undvika felmeddelandet som detta kan skapa i Arena. Entiteten som lämnar

logistikområdet åker sedan vidare mot den givna lossningsplatsen.

Efter en arbetsdag, det vill säga 8 timmar, måste samtliga bilar på logistikområdet lämna även om dessa ej har processats då byggarbetsplatsen stänger. Det sker genom att skapa en logik för stängning av arbetsplatsen, denna logik visas i figur 15 nedan. Denna funktion används trots att inte nattetid simuleras för att försöka illustrera ett verkligt scenario där lastbilarna får

återvända till byggarbetsplatsen nästkommande morgon istället för att stå kvar inne på byggområdet.

Figur 15 Logik vid stängning av arbetsplats

Create 2 skapar lika många entiteter som står på logistikområdet för lastbil A1. När dessa sedan passerar remove modulen kommer dessa att lämna logistikområdet för att vänta utanför bygget.

Figur 16 Funktion remove modulen

7.1.3 Väntplatsen

Figur 17 Väntplatsen

Likväl som för logistikområdet har väntplatsen utanför en egen station för respektive zon, där alla sedan samlas under samma resurs i modulen Seize väntområde vilken symboliserar att

lastbilen står och väntar utanför bygget. Skillnaden här är att alla lastbilar bildar en gemensam kö med funktionen “first in first out” för att få komma in på logistikområdet men kan passera raka vägen in till lossningsplatsen om tillfället ges. Entiteten går igenom samma process som i logistikområdet, och blir som tidigare nämnt avblockerad från modulen unblock

“tankblockage 20” i logistikområdet, vilket betyder att entiteten som är först på tur får komma in på logistikområdet. Om entiteten kan passera direkt in till lossningsplatsen blir denna bortplockad via remove modulen i figur 20, vilken befinner sig på stationen för lossning, mer om denna funktion beskrivs senare i detta kapitel.

Om det finns väntande lastbilar vid starten av en arbetsdag kommer dessa att släppas in på morgonen. Eftersom modellen inte har nattetid i beaktning avslutas och startar en ny dag var 8e timme. Det sker likt funktionen i figur 18, det vill säga att en create modul skapar lika många entiteter som står och väntar på morgonen för att släppa in dessa på byggarbetsplatsen var 8,001 timme. Eftersom arbetsplatsen stänger efter 8 timmar, och därför måste den hinna tömmas innan bilarna utanför kan komma in.

Figur 18 Logik vid insläpp under morgonen

När alla platser är fulla får de som inte kom in stå kvar på väntplatsen. Dessa bilar passerar en delay modul endast för att undvika att Arena fastnar i en loop, därav är det endast en delay på 0,001 minuter. Delay modulen syns i figur 17.

7.1.4 Lossningsplatsen

När bilarna åker till lossningsplatsen passerar de ett gemensamt nätverk av vägar. De måste alltså passera andra lossningsplatser för att nå till sin egen och sedan till utgången. Modellen tar dock inte hänsyn till eventuell trängsel som kan uppstå mellan lastbilarna. För att undvika att en lastbil skall stanna inom en zon som denna ej har tilldelats används decide modulen vid varje station.

Denna stämmer av om lastbilen skall stanna eller inte beroende på vilken entitetstyp denna tillhör.

Figur 20 Lossningsplats

Är det inte rätt zon passerar lastbilen processen och åker vidare, annars stannar denna för att starta lossningsprocessen. Varje lossningsplats består av en egen resurs och lossningstiden varierar beroende på vilken fas som bygget på zonen befinner sig inom. I detta exempel befinner sig zon A1 i fasen för stomme, därav består processen av det triangulära värdet med undre gräns 0,5, övre gräns 2 och det mest sannolika värdet 1.25, för samtliga tider är i timmar.

Figur 21 Process för lossning

Efter att entiteten har gått igenom processen går denna in i en decide modul, vilken

bestämmer om lastbilen skall släppa in en bil från logistikområdet eller väntplatsen, beroende på vart det finns lastbilar med samma destination. Om båda områdena är tomma passerar lastbilen vidare mot utgången utan att släppa vidare en ny lastbil. Efter processen passerar lastbilen resterande zoner som denna behöver passera för att ta sig ut från bygget.

7.1.4 Animering

För att förtydliga hur modellen fungerar skapades en animering. I figur 22 syns området för Berga Äng, där det bruna området i figuren illustrerar logistikområdet. Till vänster om logistikområdet syns en liten disk, där tas beslutet för om lastbilen kan passera in på området eller om denna skall vänta utanför. Om lastbilen får passera kan denna sedan fortsätta in mot den tilltänkta destinationen som symboliseras av de kvadratiska formerna i bilden. Dessa former har olika färg i figuren beroende på vilken fas de befinner sig i för det representerade kvartalet och var och en har en cirkel som representerar om lossningszonen är aktiv eller ej. Om cirkeln är vit är lossningszonen inaktiv och om cirkeln är röd är denna aktiv. Efter att lastbilen har lossat materialet åker passerar den genom resten av byggarbetsplatsen och lämnar via utfarten nere till höger i figur 22.

8. Resultat

I detta kapitel redovisas resultatet för simuleringen och resultatet är indelat i de tre kvartalen Q3 2024, Q2 2026 och Q4 2026. För varje kvartal redovisas antal procent av lastbilarna som hunnit att lossa inom kvartalstiden i “Lastbilar som hinner”, den tid de i genomsnitt har stått på logistikområdet för att vänta i “Vänta på logistikområde medel (minuter)” och hur många lastbilar som väntat på logistikområdet i “Antal lastbilar som väntade på logistikområdet”. Hur länge bilarna har stått utanför på grund av platsbrist på logistikområdet och upptagen lossningsplats redovisas i “Vänta utanför medel (minuter)” och hur många som väntade utanför redovisas i “Antal lastbilar som väntade utanför”. Dessa resultat är synliga för varje zon och varje fas av bygget vid scenariot utan logistiklösning, med terminal och med check- point.

8.1 Kvartal Q3 2024

Resultatet för kvartal Q3 2024 presenteras i tabell 10. Anledningen till att scenariot ingen logistiklösning och terminal har likadana värden är för att inget skiljer dessa åt i första kvartalet. Som tidigare presenterades i kapitel 6.3 minskade endast antalet transporter för kompletteringsfasen men eftersom ingen zon befinner sig i kompletteringsfasen i kvartal Q3 2024 blir det ingen skillnad.

Väntetiden på logistikområdet för kvartal Q3 2024 uppstår för att ankomstintervallet är slumpmässig, vilket innebär att det ibland uppstår att en lastbil anländer till byggarbetsplatsen

när en lastbil med samma destination redan är på plats i zonen. Det gör att lastbilen behöver ställa sig i kö på logistikområdet och vänta till lossningen är färdig.

Tabell 9 Resultatet för kvartal Q3 2024

Medeltiden på logistikområdet för Zon A2 är cirka 10 minuter, men det innebär inte att varje lastbil som anländer till zonen behöver vänta i 10 minuter. Eftersom medeltiden endast är beräknad på de lastbilar som har stått inne på logistikområdet i kvartal Q3 2024 till zonen A2, innebär detta att det är 36 lastbilar som någon gång har fått vänta på logistikområdet och när dem har stått där i snitt i 10 minuter. I scenariot för check-point uppstår inga köer och det beror på det är så få transporter som anländer och att alla faserna är i schaktningen där lossningstiden är mellan 10–20 minuter.

I kvartal Q3 2024 hinner transporterna i alla scenarierna att komma i tid, men check-point skiljer sig åt genom att inte ha någon väntetid alls jämfört med ingen logistiklösning och terminal. Det inträffar eftersom vid användandet av check-point anländer alla transporter till en zon med ett identiskt ankomstintervall, vilket innebär att inga köer eller väntetider uppstår då ankomstintervallet för varje lastbil är cirka tre timmar och lossningstiden för schaktning är mellan 10–20 minuter. Det innebär att en lastbil kan anlända till arbetsplatsen cirka klockan 07:00 på morgonen för att sedan genomföra lossningen och vara klar senast omkring 07:20. Sedan dröjer det till klockan 10:00 till nästkommande lastbil till zonen anländer igen, vilket skapar en bufferttid mellan lossningarna på cirka 2 timmar och 40 minuter.

8.2 Kvartal Q2 2026

Resultatet för kvartal Q2 2026 visas i tabell 11. Vid scenariot ingen logistiklösning har alla zoner haft minst en lastbil som både stått på logistikområdet och utanför, vilket visar att det har uppstått köer eftersom två eller fler lastbilar kommit tätt in på varandra. Men i flera av zonerna är det endast 1–6 lastbilar som har väntat totalt, medan i Zon F har det stått 415–419 lastbilar, vilket tyder på att majoriteten av de anlända bilarna till Zon F har vart tvungna att vänta. Att en så stor del av lastbilarna behöver stå i kö kan kopplas till att produktionsschemat är bristfälligt och inte går ihop för faser som är i stomme, då dess lossningstider kan variera upp till 2 timmar.

Tabell 10 Resultatet för kvartal Q2 2026

Scenariot för terminal ser annorlunda ut jämfört med scenariot utan logistiklösning, främst på grund av att alla zoner som är i kompletteringsfasen kan anpassa ankomsterna för transporter genom att tillkalla materialet till byggarbetsplatsen efter behov. Vid god planering kan därmed väntetiderna för dessa lastbilar undvikas. Det sker också en minskning i antalet zoner där det uppstår väntetid, till exempel i scenariot ingen logistiklösning finns det väntande lastbilar i samtliga zoner, men i scenariot med terminal finns det bara väntande lastbilar i 8 zoner.

Totalt var det 861 transporter som skulle till byggarbetsplatsen för kompletteringsfasen under kvartalet, men eftersom en terminal användes där materialet samlastades krävdes det 20% färre transporter för kompletteringen, vilket resulterade i att det endast anlände 689 transporter för kompletteringsfasen. Det blir dock ingen större skillnad i väntetid på

logistikområdet eller utanför i scenariot terminal och ingen logistiklösning för stomme-fasen. Detta eftersom produktionsschemat kan anses vara bristfälligt då det är planerat för alldeles för mycket transporter för stomme-fasen enligt beräkningarna som genomförts i kapitel 5.2.

I scenariot Check-point uppstår det endast väntetid i två zoner, E1 och F. Zon E1 har

väntetider som uppgår till 21 minuter utanför området, men alla lastbilar hinner att lossas för denna zon. Till Zon F anländer det tre tiondelars procent mindre lastbilar för check-point än vid ingen logistiklösning och terminal. Väntetiden utanför området är cirka 10 minuter kortare för zon F med check-point jämfört med de två andra scenariona för Zon F, dock står

lastbilarna i snitt cirka 20 minuter längre inne på logistikområdet för denna zon.

I kvartal Q2 2026 finns det inget scenario där alla lastbilar hinner anlända, detta på grund av att för Zon F ska det anlända alldeles för mycket transporter enligt produktionsschemat. Totalt skall det anlända 548 transporter till Zon F för fasen stomme som har en triangulär

lossningstid på 30 minuter till 2 timmar, och en medeltid på 75 minuter. Det är inte

genomförbart under kvartalets 544 arbetstimmar i något scenario och innebär att cirka 130 transporter inte hinner lossas. Att det ska anlända 548 transporter under kvartalet innebär att det behöver anlända en ny lastbil en gång i timman, men då medeltiden för lossning är 75 minuter, skapas det en kö för lastbilarna redan efter första dagen som fortsätter att öka under resterande tid av kvartalet.

8.3 Kvartal Q4 2026

Resultatet för kvartal Q4 2026 presenteras i tabell 12. Vid alla tre scenarierna hinner alla lastbilar att anlända under kvartalet. Mellan scenarierna presenteras det en tydlig skillnad i minskning av antalet zoner som det uppstår väntetid i. För scenariot ingen logistiklösning uppstår det väntetid i samtliga zoner, medan terminal har väntetid i 5 av 12 zoner och slutligen check-point där det endast uppstår väntetid i Zon A1.

Den stora skillnaden uppstår för att i kvartalet Q4 2026 är majoriteten av alla aktiva zoner i kompletteringsfasen. Det innebär att terminalen kommer till stor användning för att den minskar antalet transporter för kompletteringszonerna med 20% samtidigt som det innebär att lastbilarna kan anlända just in time. Det blir ingen större förändring i väntetid för de zoner som det fortfarande uppstår köer i mellan scenarierna ingen logistiklösning och terminal, vissa zoner ökar ett par minuter samtidigt som några minskar med en minut.

Scenariot terminal har ungefär 95 minuter i väntetid för zon A1 vid logistikområdet, medan check-point endast har cirka 18 minuter. Att det uppstår väntetid för check-point är av samma anledning som för zonen F i kapitel 8.2 där lossningstiden överstiger ankomstintervallen vilket i sin tur gör att köer uppstår.

Tabell 11 Resultatet för kvartal Q4 2026