Intervjuer

De intervjuer som har genomförts i denna studie har till största del bestått av semi- strukturerade intervjuer och det har även förekommit kortare telefonkontakt där

ostrukturerade intervjuer har ägt rum. Valet föll på att främst använda semi-strukturerade intervjuer då detta ger möjligheten till att styra samtalet i tilltänkt riktning med hjälp av planerade frågor till intervjusvararen samtidigt som det gav den intervjuade personen rum för att berätta om intressanta detaljer inom främst byggnadsprocessen. Vid de kortare

telefonkontakterna och mailkontakt har öppen dialog förts som främst har handlat om eventuella data och hur denna har framtagits.

Alla intervjuer som utfördes genom telefonintervju, Zoom eller Teams gjordes på ett liknade sätt där en person intervjuade medan den andra antecknade, vid enstaka tillfällen under intervjuerna kunde det bli svårt att hinna anteckna ner ord för ord, vilket ledde till att istället anteckna ett par stödord som sammanfattade det viktiga som personen hade sagt.

Tabell 1 Redovisar samtliga kontakter i form av roll, kontakttyp och tillfälle som kontakten har ägt rum

Roll Metod Expertis

Arbetsledare markavdelning Telefonintervju - semi Schaktning

Produktionschef Telefonintervju - semi Flödet på

byggnadsplatsen, schaktning, stomme

Kontaktperson Aurum Fastighetsutveckling

Intervju via zoom - semi Byggnadsprocessen och schaktning Mottagningskontrollant Telefonintervju - ostrukturerad Schaktning och stomme Medarbetare på samlingsplats för

kross och grus

Telefonintervju - ostrukturerad

Schaktning

Chef inkommande logistik Mailkontakt Logistiklösningar och schaktning Projektansvarig Telefonintervju - semi Schaktning, stomme

och komplettering Försäljare av cementelement Telefonintervju - semi Stomme Arbetsledare Intervju på byggarbetsplatsen

- ostrukturerad

Schaktning, stomme och komplettering Regional Key Account Manager Intervju via Teams - semi Stomme och

komplettering Logistikansvarig inom bygg Mailkontakt Schaktning, stomme

och komplettering

Intervjuerna varade i mellan 20–30 minuter och har främst genomförts för att skapa förståelse för hur byggarbetsplatsen fungerar och vad för problem som kan uppstå, men syftet har också varit att få en uppfattning kring hur länge de olika lastbilarna behöver stanna för lossning beroende på vilken fas bygget är i. De mailkontakter som har genomförts har även bidragit med siffror kring uppskattningar för de olika lossningstiderna.

Data och information gällande byggarbetsplatsens olika egenskaper samt planeringen för denna, tillsammans med en beskrivning av processen för ankommande transporter har givits av Kontaktperson på Aurum Fastighetsutveckling. Frågorna till denna intervju återfinns i

bilaga 1. Det uppkom tidigt i intervjuprocessen att det finns svårigheter och komplikationer

inom byggindustrin gällande transporter och leveranser, vilket även bekräftades av arbetsledaren för markavdelning.

Arbetsledaren benämnde även de svårigheter som uppstår då lossningstider skall bestämmas, med tanke på att dessa tider varierar beroende på lastbilens storlek inklusive last samt de resurser som finns tillgängliga för lossning. Beroende på dessa förutsättningar kan lossningstiden variera från situation till situation. Produktionschefen bekräftade även svårigheten med att bedöma lossningstider då dessa bedömdes variera stort. Alla telefonintervjuer bortsett från den med mottagningskontrollanten genomfördes med intervjufrågorna i bilaga 2. Detta inkluderar även intervjun med regional keyaccount managern.

Intervjun med arbetsledaren gav en generell inblick i dennes åsikter kring logistiklösningar och vad denne ansåg vara de största problemen på byggarbetsplatsen under de olika faserna. I

bilaga 3 ligger frågorna som ställdes under denna intervju.

Mottagningskontrollanten gav en inblick i processen för besluten som skall tas vid ankomst av en lastbil på en byggarbetsplats. I denna intervju var det viktigt att bilda en uppfattning kring hur dessa beslut tas. Frågor till denna intervju finns i bilaga 4.

Gemensamt i dessa samtal har varit vikten kring att logistiken fungerar på och omkring byggarbetsplatsen för att bygget skall fortgå enligt plan. Eftersom en ickefungerande logistik kan bidra till förseningar vilket i sin tur bidrar till ökade kostnader är därför utvecklingen av logistik inom byggbranschen viktig.

3.4.5 Observationer

Det har utförts en renodlad och ickedeltagande observation på en byggarbetsplats i centrala Linköping, för att öka förståelsen för hur flödet fungerar på byggarbetsplatsen samt hur mycket resurser som krävs för det olika faserna. Under observationen gavs en rundtur runt byggarbetsplatsen av arbetsledaren, vilket gav möjlighet att även ställa frågor kring hur och varför saker och situationer hanteras så som de görs på byggarbetsplatsen. Detta var bra för att besvara eventuella frågetecken kring saker som kunde observeras under besöket.

Observationen gav även möjlighet att bevittna processen för lossning av betongbjälkar från en lastbil med en mobilkran, vilket har gett en bättre förståelse för hur en lossningsprocess för stommaterial kan se ut och hur denna genomförs. En intressant aspekt var att en leverans av takelement som var tilltänkt att lastas av under tiden för observationen blev framskjuten till nästkommande dag på grund av förseningar i arbetet.

Utöver observationen på byggarbetsplatsen i centrala Linköping har det även gjorts en observation på ett bygge i centrala Norrköping. Denna observation var ickedeltagande men skiljde sig åt från den andra observationen på så vis att den genomfördes genom att stå utanför byggarbetsplatsen och observera vad som skedde inne på bygget. Målet med observationen var att öka förståelsen kring hur det kan se ut vid inkommande transporter till en

byggarbetsplats. Det som kunde samlas in från observationen var hur processen vid ankomst fungerande och även en uppskattning i antal arbetare som krävs för de olika faserna.

Den observerade byggarbetsplatsen i Linköping var lik den tilltänkta byggarbetsplatsen i Berga Äng på så vis att den bestod av flertalet olika aktörer med många olika zoner där bebyggelse genomförs. Byggarbetsplatsen i Norrköping var dock en mindre arbetsplats och bestod endast av ett bygge. Observationen fyllde dock fortfarande sitt syfte eftersom detta ej påverkade det faktum att målet var en observation av transporterna till bygget.

4. Simuleringsmodellen

Detta kapitel redogör simuleringsmodellens konceptuella modell, vilket ger en övergripande blick av hur modellen fungerar.

4.1 Konceptuell modell

Modellen har byggts för att efterlikna det tilltänkta transportsystemet som skall uppföras vid byggarbetsplatsen för Berga Äng. Studien avser att analysera de transporter som ankommer till arbetsplatsen under den avsedda perioden för bygget för att ta reda på hur många som ankommer under utsatta perioder och hur arbetsplatsen kan påverkas av detta. Modellen är baserad på information angående produktionsplaneringen på bygget och den tilltänkta APD- planen, främst med fokus på transportvägarna på byggarbetsplatsen. Data erhållen från forskningsprojektet Störningsfri stad vid Linköpings universitet har bidragit till att beräkna antalet transporter under olika perioder på byggarbetsplatsen och används som input vid skapandet av transporter i modellen.

Tiden för lossningar under de olika faserna för ett bygge har erhållits genom datainsamling från olika företag inom byggbranschen och appliceras vid momentet för lossning. De olika transportsträckorna beräknas med hjälp av distanser på byggarbetsplatsen och

hastighetsbegränsningen som kommer att uppföras på bygget.

I figur 7 visas den konceptuella modellen för att sedan beskrivas tydligare med hjälp av en genomgång av de olika aktiviteterna under figuren.

Figur 7 Konceptuella modellen

• Lastbil skapas

Transporterna skapas här för att göra entré till byggarbetsplatsen. Genom att använda data för antalet transporter som ankommer till byggarbetsplatsen som input kommer flödet av

transporter in till byggarbetsplatsen att bestämmas i denna del av modellen. Flödet kommer att variera beroende på om logistiklösningar används eller inte och beroende på vilken

logistiklösning som används. Varje lastbil kommer innan ankomst till byggarbetsplatsen att bli tilldelad en zon som den ska åka till. Lastbilarna kan endast tilldelas zoner som är aktiva och skall bebyggas under den period som skall simuleras.

• Beslut

Efter skapandet ankommer transporterna till byggarbetsplatsen. Är lossningszonen redo kan lastbilen åka rakt in till lossning. Om zonen inte är ledig är första prioritet att stå på

logistikområdet i mån om plats, där det totalt finns fyra tillgängliga platser som alla aktiva zoner delar på. Om logistikområdet är fullt blir bilen avvisad och får vänta på att plats ges på logistikområdet eller att tills lossningszonen blir redo, vilket gör att bilen kan åka raka vägen in. Om det redan står en bil med samma destination för lossning på logistikområdet går denna före den nyss ankomna bilen, med tanke på att denna har väntat längre.

• Väntplats

Väntplatsen är i modellen en samlingsplats för lastbilarna men i verkligheten kan lastbilen stå på valfri plats utanför bygget, så länge denna kan bli tillkallad när plats på logistikområdet ges, eller lastbilens lossningszon blir ledig.

• Logistikområdet

Lastbilarna på logistikområdet har förtur mot de nyss ankomna lastbilarna med samma

lossningsplats. Här kan lastbilen stå och vänta inne på byggarbetsplatsens tills lossningszonen blir redo.

• Lossning

Lossning för lastbilarna tar olika lång tid beroende på vilken typ av fas som zonen befinner sig i. När lastbilen ankommer, kommer denna därför att stanna olika länge på zonen beroende på om bygget befinner sig i fasen för schaktning, stommen eller komplettering.

• Transport till destination

När lastbilen åker till sin destination har den en avsedd transportsträcka beroende på den verkliga distansen på byggarbetsplatsen. Genom att beräkna sträckan med hastigheten för lastbilen kan sträckorna tilldelas de transporttider som de beräknas ta att åka sträckan i verkligheten.

• Transport till utfarten

Efter lossning kan sedan lastbilen fortsätta sin väg ut från byggarbetsplatsen. Alla lastbilar måste passera mellan zon E1 och D1 i nordvästlig riktning för att komma till utfarten och därmed lämna arbetsplatsen.

• Utfart

5. Ingångsvärden i simuleringsmodellen

I detta kapitel redovisas den data som ligger till grund för genomförandet av examensarbetet. I

kapitel 5.4 beskrivs de antaganden och eventuella osäkerheter kring data som finns gällande

datan som används i studien. Viktig information angående området Berga Äng och planeringen för byggandet på platsen redovisas tillsammans med intervjumaterial från kontaktperson på Aurum Fastighetsutveckling och anställda inom byggbranschen i kapitel

5.1, kapitel 5.2 och kapitel 5.3

5.1 Berga Äng

Totalt kommer 89 415 kvm att byggas och fördelas ut på bostäder, parkering och lokaler under projekttiden för Berga Äng. Området kommer att bestå av totalt 19 zoner där bebyggelse kommer att ske under olika tidsperioder för byggprojektet. De olika zonerna kommer att genomgå olika faser beroende på vart i byggnadsprocessen dessa befinner sig. Ett exempel kan ses vid jämförelse av kvartal 3 år 2024 i figur 8 och kvartal 1 år 2026 i figur 9 där logistikområdet kommer förändrats med avseende på vilka zoner som skall bebyggas och i vilken fas dessa befinner sig i. De olika faserna för zonerna är schaktning, stomme,

komplettering och inflyttat. En zon kan även vara icke aktiv eller bestå av logistikområdet om bygget ej har påbörjats för zonen.

Figur 9 Faser för Q1 2026 Berga Äng

Nedan följer en förklaring av de tre byggfaserna för byggprojektet baserat på de intervjuer och observationer som har genomförts, kompletterat av information från Persson (2014) för att stärka källorna.

Schaktning är förarbetet till aktiviteten stomme där fokus ligger på markarbetet genom att gräva ut och jämna till marken. För att det ska finnas en stabil grund, men också att funktioner som till exempel att leda bort grundvatten från byggnaden fungerar (Persson, 2014).

Stommen är skelettet för byggnaden och är viktig för att uppfylla krav som till exempel brandskydd och att isolera ljud från utsidan, men också för att kunna bära alla laster som ska in i huset som till exempel golv, gipsskivor och inredning (Persson, 2014).

Komplettering innefattar allt material som ska anläggas eller bäras in i lägenheten innan hyresgästerna flyttar in som till exempel gipsskivor för att skapa rum genom att bygga väggar, elektriker ska dra elen, målare ska måla rummen, fönster ska sättas på plats och vitvaror ska installeras.

Inflyttningen sker när huset är färdigbyggt, det innebär också att området runt omkring huset måste vara klart samt att transportleder genom boendet inte längre kan användas av lastbilar för att undvika buller och olyckor för de boende.

Logistikområdet omfattar transportvägarna för lastbilarna som ska transportera material till respektive byggnad, men också vart material kan lagerhållas kortare stunder.

För att få en tydligare bild av hur arbetsplatsens faser kommer att förändras över tiden och hur antalet transporter kommer att ändras, skapades en Excel sammanställning, se figur 10 nedan. figuren visar vilka faser respektive zon befinner sig i under respektive kvartal. Siffrorna i

figur 10 visar vilken fas som är planerad att utföras. 1 betyder schaktning, 2 stomme, 3

komplettering, 4 inflyttat och 5 att det är ett logistikområde, detta kan också ses nere i

legenden på figur 10. Desto fler faser som är aktiva innebär att det blir större fokus att lyckas planera transporterna att komma i tid till och från arbetsplatsen för att undvika att transporter fastnar i köer på och utanför byggarbetsplatsen. Försenade transporter skapar svårigheter för bygget att kunna upprätthålla tidsintervallen som är satt, eftersom bygget står still om inte materialet som krävs är på plats för att fortsätta byggnadsprocessen.

Figur 10 Produktionsschema för Berga Äng