Tankarna kring att öka småföretagsamheten och nyföretagandet, att skapa förut-sättningar för verksamheter i området, har sin bakgrund i flera omständigheter. Araby upplevs som ett alltför ensidigt bostadsområde. Därför ville man från kommunens sida försöka åstadkomma mer sysselsättning, fler arbetsplatser inom området. Den höga ar-betslösheten i kombination med förfrågningar om lokaler för att kunna starta eget och bedriva en egen verksamhet som boende i Araby hade, bidrog till att intresset väcktes.
Efterfrågan galler lokaler dar det finns en möjlighet att bedriva näringslivsverksamhet, i synnerhet försäljning av olika slag. Ett sarskilt intresse finns för att etablera sig i Dalbo centrum, flera invandrare har framfört sina önskningar om att få starta upp ett företag i anslutning till det etablerade centrumet. 1 motsats till många andra
råden var det inte tomma lägenheter som gav upphov till tankarna om verksamheter i Araby.
Huvudproblemen kring de lokala initiativen rörande småföretagsamhet i bostadsområ-det Araby har först och främst gällt värderingen av befintliga och eventuellt nya lokaler och den verksamhet som får förekomma. Eftersom det i verkligheten inte har etablerats några kompletterande verksamhetslokaler i bostadsområdet, så kretsar diskussionen från kommunens, bostadsbolagens och initiativtagarnas sida kring åsikter om hinder och möjligheter.
Hindren och möjligheterna kan delas in förutsättningar knutna till bebyggelsens egenskaper och förutsättningar som är kopplade till olika människors uppfattningar om vad vissa lokaler kan användas till och inte. Generellt förekommer planmässiga hinder, att en andrad användning från bostadsändamål till handel
101
Araby Förändringsinitiativ i bostods- och i och tivt verksamhet är i strid mot gällande plan. För att bevilja en planändring måste olika aspekter vägas in men som bygglovsinspektörer säger vissa fall är ändamålet ej lämp-ligt men läget kan göra att det kan finnas skal ändå, man tolkar in det i planen, det som görs är att man tar en diskussion på planstadiet”.
Bedömningen sker först om det är lämpligt ur omgivningssynpunkt, planmässigt, vilket kan sägas höra samman med vad man anser upplevelsemassigt skulle kunna accepteras.
Därefter bedöms de byggtekniska kraven och synpunkter från Brandskyddsmyndighe-ten (personlig säkerhet samt brandbelastning), från Miljö- och hälso-skyddsnämnd (ventilation, störningar) samt från Yrkesinspektionen och i vissa fall skyddsombud (bedömning med bakgrund i de fysiska förutsättningarna).
spektörer, miljö- och hälsoskyddsinspektörer m fl påpekar att varje enskilt fall och om-ständigheterna i just det fallet är avgörande för resultatet av varje bedömning d v både fysiska och upplevelsemässiga förutsättningar spelar in i en lämplighetsbedömning.
Fyslaka
Bebyggelsens möjligheter och hinder vid sökandet efter lokal för en verksamhet beror på vilken typ av verksamhet som åsyftas. Även platsen och den direkta omgivningens egenskaper kan innebära möjligheter resp hinder.
1 det ena initiativet som redovisats har svårigheter med att etablera en
studerats. Där ledde, i två fall, lokalens olämpliga hygieniska förutsättningar till orimliga kostnader. 1 det tredje fallet var det tillgänglighetskrav som inte ekonomiskt gick att tillgodose och som gjorde att lokalen inte kunde tas i bruk för ämnad verksamhet. 1 det andra initiativet gavs istället ett exempel på att goda ekonomis-ka förutsättningar gjorde en loekonomis-kal möjlig att ta i anspråk för ämnad verksamhet. Initiati-vet gällde etablering av en thailändsk restaurang i en lokal utanför Araby, i centrala Växjö.
Det som efterfrågas av initiativtagarna är mindre och billiga lokaler. Att skapa lokaler innebar kostnader vilka bostadsbolagen anser sig inte kunna hålla rimliga för att tillgo-dose behovet av mindre och billiga lokaler. Initiativtagarnas uppfattning om vad en lo-kal få kosta ligger kring Så låga kostnader anser bostadsbolagen inte det går att skapa lokaler för idag. På frågan om de skulle kunna gå ner i standard för att på det sättet skapa billiga lokaler betonar det ena bostadsbolaget att de vill hålla en viss stan-dard för att försäkra sig om att verksamheten bedrivs på ett snyggt sätt och med “ord-ning och reda”.
En komplettering av ytterligare verksamheter skulle för kommunens del också innebara kostnader eftersom vissa planändringar måste göras. Kommunen kan i gengäld uppnå minskade kostnader om planändringarna leder till att arbetslösa personer i området helt eller delvis kan bli självförsörjande enligt vad som påstås från ett håll. Förutsättningen för att det skall fungera är att hyrorna hålls låga vilket i sin tur är beroende av vilka om-byggnadskostnaderna blir.
Bostadsbolagen som äger fastigheterna samt de lokala initiativtagarna som bor i området har olika syn på existerande verksamhetslokaler och olika inställning till ytterligare verksamhetslokaler i området. Bostadsbolagen anser att det rör sig om den grundläggan-de frågan att ha verksamheter blandat med bostägrundläggan-der. De är mycket noga med att poäng-tera att det är bostäder som är huvudändamålet i Araby och att befintliga verksamheter endast utgör komplement till bostadsbebyggelsen vilket även gällande planer för områ-det styrker. Ingen av bostadsbolagen har för avsikt att öka antalet verksamhetslokaler, även om det ena bostadsbolaget medger att om det skulle bli en ordentlig efterfrågan på lokaler och främst då i samband med pågående IT-satsning kan det från deras sida vara möjligt att utöka antalet verksamhetslokaler. 1 de fallen handlar det om lokaler för kon-torsändamål, inte försäljningslokaler som dagens efterfrågan kretsar kring.
102
i bostads- och och Initiativtagarna, boende i Araby, ser däremot på befintliga verksamhetslokaler resp tomma garagelängor på ett annat sätt och menar att de skulle kunna användas annorlun-da än iannorlun-dag och faktiskt kunna tillgodose en del av efterfrågan på försäljningslokaler som finns i området. De anser samtidigt att ett tillskapande av fler lokaler för verksamheter i området skulle innebara klara positiva fördelar för området i sin helhet även ur det
“allmännas synvinkel” då det förhållandevis ensidiga bostadsområdet tillförs arbetsplat-ser och därmed kan betecknas mer som en fullvärdig stadsdel.
Störningar knutna till verksamheter är det största hindret i frågan om att etablera verk-samheter i området anser bostadsbolagen, både störningar som verksamheten själv alst-rar: ljud, lukt, vibrationer och trafik dengenererar.
Initiativtagarna, boende i Araby, menar däremot att störningarna som blir av en ökad mängd verksamheter i området uppvägs av fördelarna med att få arbeten till några av de arbetslösa i bostadsområdet och av att verksamheterna samtidigt skapar en attraktion för Växjös övriga befolkning som de menar i sin tur positivt kan påverka den bild som finns av Araby.
103
i bostads- och i och
104
likheter och olikheter i och i bostads- och arbetsområden i ech