Bakgrund och
Bageriföretaget som ärendet handlar om firar i år, 1997, sin och har funnits i nuvarande lokaler sedan företagets start. “Själva huvudbyggnaden är i princip lika stor idag som då för 50 år sedan. Så det var ju ett stort bageri från början”, säger VD för före-taget. Det som däremot skiljer sig från den tiden är dagens kringbebyggelse runt fastig-heten. Mycket utav problematiken i ärendet handlar om företagets lokalisering nära de bostadshus som ligger grannar med verksamheten idag men som inte fanns vid företagets första år. 1 takt med att staden vuxit har företaget kommit allt närmare centrum och med det har problem följt.
Bageriet har genomgått en stor förändring sedan nuvarande VD för företaget tillsattes 1990. Antalet heltidsanställda har sjunkit från 95 till idag Företaget har under samma period ökat sin omsättning från 59 miljoner till miljoner genom rationalise-ringar. Bageriet som idag omfattar en yta av har utfört två utbyggnader under sina 50 år. Första gången kring 1977-78 då första våningsplanet i byggnaden förlängdes och tidigare lägenheter i byggnaden togs i anspråk för att kunna installera en ny ugn.
Andra ombyggnaden skedde och gällde precis som föregående en förlängning av byggnadskroppen och ianspråktagande av lägenheter i byggnaden för att installera en ny ugn med skillnaden att det denna gång gällde byggnadens andra våning.
Ärendet började med att företaget kontaktade kommunen eftersom man hade funde-ringar på nyetablering. Flera lokalisefunde-ringar diskuterades, framförallt ett läge ut mot Sandsbro, på vilken även ekonomiska beräkningar gjordes. Dessa beräkningar visade på stora kostnader vid en investering. Det skulle röra sig om en kostnad på 80 miljoner, att bygga, flytta och fram tills att bageriet åter var i produktion. Ett beslut av en sådan eko-nomisk dignitet kunde inte företaget självt besluta, utan ett godkännande från den kon-cernledning (Brödmästaregruppen) där företaget ingår, krävdes. Brödmästaregruppen ansåg inte att en nyetablering var rimlig ur ekonomisk synvinkel vilket resulterade i att företaget fick undersöka hur förutsättningarna såg ut att utvecklas på befintlig tomt.
Antalet deltidsanställda är omräknade till heltider, totalt är det ca 120-130 som idag har en inkomst ifrån bageriet.
65
Västra Mark i bostads- och i och Företaget lämnade därför in en bygglovansökan om att få bygga ut sin verksamhet. Mo-tivet för utbyggnaden var att kunna bli rationellare och bygga bort vissa flaskhalsar som fanns i produktionen, bl a vid packavdelningen och utlastningen, där det krävdes större utrymmen. Planer fanns att i och med utbyggnaden även få möjlighet att sätta in en ny linje med kaffebröd. Samtidigt som bygglovansökan lämnades in till kommunen tog företaget kontakt med grannarna och presenterade sina idéer och informerade om vad som var i görningen.
Grannarna var från början negativt inställda till en utbyggnad. Enligt deras utsago hade muntliga löften givits av tidigare företagsledning, om att verk-samheten inte skulle byggas ut mer.
Eller som VD för företaget återgav grannarnas oro vid intervjun: “Sen du kom hit här så har det blivit en explo-sion i företaget och nu vet man inte om så det är lika bra att ni flyttar”.
Med hänvisning till den utveckling som hade skett under de senaste åren var grannarna oroliga för att det i framtiden kunde bli aktuellt med ytterligare ut-byggnader. Deras inställning till ärendet var att det bästa vore om företaget helt flyttade från sin nuvarande lokalisering, vilket från företagets sida inte gick då stödet saknades hos koncernledningen.
Med utgångspunkt i att företaget endast kunde fortsätta sin verksamhet i nuva-rande läge började problematiken.
Bild 19: Bageriets lokalisering
Bygglovet som gällde utbyggnaden var under utredning hos kommunen. Den kommu-nala tjänstemannen på stadsarkitektenheten som var involverad i ärendet beskriver situa-tionen så här: “Det var bråttom, jag fick frågan hur kan vi tolka den här planen och jag sa att jag tycker att vi kan köra vidare, dom (företaget) finns dar även om det står handel och bostäder (i detaljplanen)“. Följden blev att Byggnadsnämnden (BN) gav ett positivt bygglovbesked och sade ja till utbyggnaden, trots att detaljplanen endast tillät handel och bostäder. Skälet som angavs var att verksamheten hade funnits på den aktuella plat-sen länge.
överklaganden från grannar
Bygglovet överklagades av grannarna och upphävdes på formella grunder av Länsstyrel-sen. Kommunen gav företaget rådet att det inte var någon idé att överklaga beslutet, det skulle bara ta en massa onödig tid. Istället erbjöd de sig att medverka till en planändring.
Motivet till detta var enligt den kommunala tjänstemannen på stadsarkitektenheten föl-jande: “Länsstyrelsen hade nämligen inte sagt att det var olämpligt, utan dom hade sagt att det var fel planbeteckning”. Kommunen fortsatte, parallellt med planändringen, sitt nära samarbete med företaget och prövade samtidigt olika lösningar i nuvarande lokali-sering. Enligt VD för företaget fanns det t o m uppe förslag om att kommunen skulle kunna köpa in hyreshuset mittemot för att på det sättet lösa tvisten. Flera kommunala tjänsteman arbetade hårt för att företaget skulle kunna fortsätta sin verksamhet i befint-ligt läge och fick utstå en hel del utskällningar av grannarna vid besök i området. Eller som kommunens näringslivsansvarige själv beskrev det: “Ingen kunde förstå varför vi
66
Mark i och arbetsomriden i ech gick det här företagets ärende eller tog parti för dom, vilket vi egentligen inte gjorde, jag tog parti för arbetstillfällena”.
1 detta skede hade en anmälan från grannarna om sanitär olägenhet inkommit till och hälsoskyddsnämnden som i sin tur agerade och ställde krav på utförande av buller-mätningar kring bageriet. Företaget anlitade då experthjälp från Göteborg som kom fram till att störningarna låg över gällande gränsvärden på ekvivalent (genom-snittlig) bullernivå nattetid för buller utomhus. Detta betydde att åtgärder krävdes. En ny bygglovansökan skickades då in för uppförandet av bullerplank. Bygglovet kom att behandlas parallellt med planandringen. Kommunen pekade i plandiskussionerna med företaget på behovet av motiv för att för att kunna “sälja” den nya planen (planändring-en). Den kommunala tjänstemannen på stadsarkitektenheten förklarar:” Det är ju inte bara att göra en plan den måste innehålla något positivt också, för annars är det omöjligt”. Diskussionerna mellan företaget och kommunen kring planändringen ledde till att den nya planen kom att innehålla högre krav och krav på fler åtgärder i gränsen till grannarna, bl a bullerdämpande åtgärder med bakgrund i Miljö- och hälsoskydds-nämndens påpekanden.
au en nv ulan
Den nya planens syfte och huvuddrag beskrivs på följande sätt:
“Syftet är att förse Kv. Väbeln med en markanvändningsbeteckning som överensstäm-mer med den verksamhet, bageri, som sedan läge bedrivs inom fastigheten. Samtidigt införs restriktioner för bebyggelsens omfattning, placering och utformning som ska minska störningen för angränsande bostadsbebyggelse. Med störning avses både buller och visuell störning.”
Planen innebar att markanvändningen ändrades från Hb till att omfatta endast bageri d v s en exakt anpassning till rådande förhållanden. Dessutom gjordes inskränkningar i byggrätten jämfört med i dagsläget. Den preciserade markanvändningen garanterar såle-des pågående verksamhet men medför samtidigt krav på planändring så fort någon an-nan markanvändning är aktuell. Detta medger möjligheten att styra markanvändningen mot icke störande verksamhet om bageriet någon gång läggs ner.
Den nya planen antogs av BN 961218. Grannarna överklagade även denna plan men eftersom planbeteckningen hade ändrats och utav hansyn till verksamhetens långa loka-lisering på nuvarande plats samt de åtgärder företaget sattes att uppfylla i och med den nya planen ansåg Länsstyrelsen att planen var i sin ordning. Grannarna överklagade Lansstyrelsens beslut och ärendet gick vidare upp till regeringsnivå. VD tänker tillbaka på den tiden: “Ja, då var man ju lite orolig, hur i hela friden skall dom tolka det där uppe”. Utslaget blev positivt till förmån för kommunens planandring och den kommu-nala tjänstemannen sammanfattar läget: “Planen vann laga kraft till slut, och nu är man (företaget) inne i att söka bygglov igen och den bygglovansökan kommer nog att vara lite mera sympatisk än den vi har gjort planen för faktiskt, i vissa avseenden”. Med facit i hand konstaterar han: “Ja, vi nådde ju inte 100% men det gör man ju aldrig när man har kört fast i ett ställningskrig mellan de boende och företagarna, för deras mål var ju liksom att företaget skulle försvinna”.
Kommunens näringslivsansvarige kommenterar grannarnas agerande: “Dom gör ett generellt fel tycker jag, dom utgår från att det inte skulle finnas någonting, dom skall utgå från vad som finns idag och ställa det i relation till vilka ljudnivåer vi har när vi är färdiga, men det gör dom inte, dom säger att det inte skall vara någonting, dom utgår från noll alltså. Där är den fundamentala missen”. VD för företaget utrycker samma sak:
“Sen får man ju beklaga, vi ville ju göra allt för att grannarna skall få det bra och inte
Riktvärdet utomhus nattetid, lämnades av som råd för bedömning av verksamheten med stöd i Miljöskyddslagen.
13 Detaljplan Kv Väbeln i se bilaga 3
67
Västra Mark i bostads- och arbetsområden i ech försöka undvika det här med buller men jag uppfattade det liksom att det kvittade vad vi gjorde så fick vi inte några pluspoäng från grannarna utan det var negativt allti-hop vad vi än kom med”. “Skall man vara ärlig så vill dom ju ha bort oss helt och hållet, dom vill ju inte ha oss kvar här, det är ju det dom försöker eller har försökt”. “Jag vet några som bor lite längre bort som har varit och pratat med oss och tycker att dom kan inte förstå varför, för det luktar ju så gott”. Planen vann laga kraft 970430 efter att rege-ringen avvisat klagomålen.