Konflikten i ärendet om studentbostäderna i Västra Mark var den ändrade markanvänd-ningen, en förändring från kontorsverksamhet till bostadsändamål som stred mot 62
Västra Mark Förändringsinitiativ i bostods- och i och lande plan. En förändring av markanvändningen är alltid bygglovpliktig och inget bygg-lov hade sökts för verksamheten. Dessutom förbjuder planen bostadsanvändning och en förfrågan från fastighetsägaren om andrad användning till studentbostäder hade aldrig beviljats av BN. Bygglov för bostäder kunde i det här fallet inte ges ej ens som mindre avvikelse från gallande plan. BN måste behandla ärendet som ett svartbygge, en olovlig åtgärd. BN har enligt lag en skyldighet att ta upp ärenden om svartbyggen så fort den får kännedom om en sådan situationen.
Kommunen genom Stadsbyggnadskontoret påbörjade diskussioner om hur det skulle kunna gå att lösa situationen på bästa sätt för det var uppenbart att verksamheten inte fick fortsätta. Till saken hör att studenternas kontrakt gällde kontorslokaler, ej student-bostäder. Fastighetsägaren var väl medveten om detta: “Vi hyrde ut det som kontor och på alla kontrakten stod det kontor så det fanns ingenting som det stod bostäder på. Nu var det ju lite grann det att vi visste att de skulle bo där men det var ju typ att vi hyrde ut det som kontor och sen kunde vi inte kontrollera om dom sov på sina kontor eller inte, men det var ju lite förklätt så dar”.
Eftersom fastighetsägaren rent juri-diskt i det här fallet inte hade gjort något fel, han hade bytt material i lokalerna för att tillgodose hårdare krav vad det gäller brandskyddet, så var det studenterna som hade gjort fel och skulle kunna bli ersättningsskyl-diga. Detta innebar i praktiken att om man inte kunde avskriva ärendet så måste ärendet anmälas till allmänna åklagaren och därmed skulle sannolikt en tilläggsavgift för den åtgärd som gjorts, olovlig användning, utdömas och i detta fall drabba studenterna med upp till Fastighetsäga-ren kunde hävda att han endast hyrt ut kontorslokaler och om det var så att studenterna använt det som stu-dentrum så är det studenterna som gjort fel och som skall stå för det.
Kommunen och Stadsbyggnadskonto-ret anade faran och insåg behovet av snabb handling för att lösa problemet.
Bild 18: Studentrummens lokalisering, Kv. Sömmerskan Användandet av befintlig iagstifteing för att läsa
1 befintlig lagstiftning fann man vad man sökte, vilket den berörda kommunala tjänste-mannen på stadsarkitektenheten beskriver enligt följande: “Det finns ett sätt att komma undan påföljden, det är att man vidtar rättelse innan BN har behandlat det (ärendet)“.
Rent konkret innebär detta: “Om du har byggt något så ska du flytta bort det eller riva det, om du har tagit något i anspråk så ska du avbryta den verksamheten och utrymma den”.
Studenterna flyttade ut inför besiktningen och vid besiktningen av kontorslokalerna konstaterades att det inte förekom någon ändrad användning. Därmed var ärendet av-skrivet. Studenterna flyttade dock in igen efter några timmar efter det att en ansökan om tillfalligt bygglov behandlats i BN. Besiktningen hade ägt rum samma dag som möte för att sköta situationen på ett så smidigt sätt som möjligt. Vid mötet beviljade BN ett tillfalligt bygglov, att för en begränsad tid få utnyttja lokalerna som studentbostäder.
63
Västra Mark i och i Det tillfalliga bygglovet kom att gälla fr o m januari -93 t o m juni -93 för att på detta sätt hjälpa studenterna att få tid att hitta nya lägenheter och därmed undvika att placera studenterna i en svår situation. 1 bedömningen av tiden för det tillfalliga bygglovet in-vägdes också den allmänna bostadssituation som rådde i Växjö, att det fanns ont om lediga lägenheter.
Media, som var de första som hade uppmärksammat studentbostäderna, följde noggrant hanteringen av ärendet bl a besöket som gjorde att ärendet avskrevs. Man raljerade med den noggrant förberedda besiktningen. Men kommunens tjänstemän stod för sin be-dömning att man löst ett juridiskt problem på smidigaste sätt.
Reaktionerna från allmänheten var blandade: “En del hånade oss och en del tyckte att vi var väldigt mänskliga och förnuftiga”. Det tillfälliga bygglovet förlängdes sedan efter vädjanden av Studentkåren med ytterligare ett år t o m juni -94. Orsaken var den rådan-de bostadssituationen i Växjö, svårigheten att få tag i lägenhet för sturådan-denterna. Verk-samheten upphörde helt juni-94.
förfrågningar om ändrad
användning
Studentbostäderna i Västra Mark gav upphov till att ytterligare fastighetsägare som ägde tomma kontorslokaler i arbetsområdet lämnade in förfrågningar till BN om ändrad an-vändning av kontorslokaler till studentbostäder. Kommunens näringslivsansvarige be-skriver problematiken: “Det var att han ville ha studentrum i mycket bra kontorsrum, det var inget fel i det, det var istället rädslan för vad som skulle hända om det skulle bli permanent. Att det kanske inte var hans verksamhet som försvann först utan någon annans som stördes. Det är ju inte efter den här turordningen att den som kommer sist lämnar först, det är det ju inte alltid”.
När då denna fastighetsägare ansökte om ändrad användning var det nej med en gång och som den kommunala tjänstemannen på stadsarkitektenheten förklarade: “Vi får ju inte falla i den här gropen att göra allting lika. För allting lika är ju inte säkert att det är rättvist utan vi måste döma från fall till fall”. “Vid fastighetsägarens förfrågningar var det nobben direkt, det kommer inte på fråga”. Motiveringen var att det inte skulle före-komma bostäder i arbetsområdet, vilket befintliga planer förhindrar. Det tillfalliga bygg-lov som givits hade varit en nödlösning på ett problem som egentligen aldrig hade upp-stått om allt hade gått rätt till från början. Det betyder att det absolut inte får bli tal om ytterligare tillfälliga bygglov eftersom det är helt emot de intentioner som finns för om-rådet. Att sedan det tillfalliga bygglovet förlängdes var också en nödlösning i väntan på att fler studentbostäder tillskapades.
Problemet med att verksamheter som kommer först in inte alltid lämnar området först är viktigt att vara medveten om liksom att befintliga företag bevakar sina intressen för att undvika en sådan situation, säger kommunens näringslivsansvarige. Det finns i Västra Mark exempel på detta. Den kommunala tjänstemannen på stadsarkitektenheten berät-tar: “Givetvis bevakar man ju att ingenting händer som lägger restriktioner på ‘min’
verksamhet, t ex i ett fall dar den näraliggande charkuterifabriken sa att icke dag-hem där om det kan innebära men för vår verksamhet. Annars hade dom ju ingenting emot daghemmet, men det var en risk dom såg. Nu får det inte lukta stekt isterband här längre för då drabbar det alltså dom (företaget) oförskyllt, och det måste man ha full förståelse för att dom bevakar det”. I studentbostädernas fall förekom enligt fastighets-ägaren inte några direkta störningar. Det enda undantaget som han kan dra sig till min-nes var efter en nyårsfest i studentbostäderna då det kom påpekanden från övriga kon-torsgäster om att det var ostädat. Från studenternas sida däremot kom aldrig några på-pekanden om att de upplevde sig störda av några andra verksamheter i arbetsområdet.
Reflektioner och avslutande kommentarer
Ärendet handlar om ett innovativt sätt att använda sig av befintlig lagstiftning för att lösa ett problem. Vad konflikten ursprungligen berodde på kan möjligen vara okunskap 64
Mark i bostads- och i hos fastighetsägaren som säger sig inte ha vetat om att det krävs bygglov för en ändrad användning. Däremot medger han att han kände till att det krävs bygglov för andringar i lokaler men påpekar att det var inte fallet här. Förhållandet att brandskyddet förstärk-tes för att motsvara kravet för bostäder tyder dock på att fastighetsägaren var tämligen medveten om vilka regler som gällde.
Det går hur som helst att konstatera att fastighetsägaren hade som syfte att tjäna pengar på att hyra ut sina tomma kontorslokaler. Det som i det här fallet gör ärendet intressant är hur ärendet hanterades av kommunen och BN. Hade BN velat kunde det ha blivit en rättslig prövning av ärendet med en anmälan till en allmän åklagare. Stadsbyggnadskon-torets förhållningssätt, att försöka lösa situationen utan att med hjälp göra en an-mälan visar på ett arbetssätt där man inte är ute efter att hävda sin myndighetsroll utan att lösa problem som uppstår. Även det faktum att BN tillät en förlängning av det tillfäl-liga bygglovet tyder på detta.
Vad som dessutom är betydelsefullt att notera är Stadsbyggnadskontorets fortsatta in-ställning till förfrågningar om liknande andringar av verksamhet inom området. 1 de följande fallen gällde det inte att lösa ett problem utan att inte göra om misstaget, vilket situationen med studentrum i ett arbetsområde ändå kan kallas. Det är viktigt att som den kommunala tjänstemannen antyder, att bara för att ärendet löstes med ett tillfalligt bygglov innebar det inte att BN ger tillstånd att etablera studentbostäder i området fort-sättningsvis då ett bostadsändamål alltjämt i grund och botten inte överensstämmer med gällande planer eller den långsiktiga målsättningen för arbetsområdet.