Analys av elevernas redovisningar och lärarens kommentarer.

Eleverna genomgick en s.k. transformationscykel som beskrivs under teoretisk bakgrund där redovisningsfilmerna utgjorde elevernas representation av deras kunskaper kring aktuell fysiklaboration. Redovisningsfilmerna analyserades med hjälp av kategorierna som beskrivits ovan.

Kategorierna som användes i analysen är sammanställda i tabell 2. Under analysen skedde en värdering gällande hur verksam varje kategori var i en redovisningsfilm. Användande av kategorier graderades utifrån värdeord i tre nivåer; obefintlig, till viss del och i stor utsträckning. Värderingen var ett hjälpmedel för att se vilka mönster av kategorier eller teckenaktiviteter som eleverna använde när de presenterade sina kunskaper med sin egentillverkade film.

Värdeorden som användes i undersökningen är inspirerade av de värdeord som Skolverket (2011) använder inom kunskapskraven i läroplanen för grundskolan, Lgr11. I kunskapskraven sker värdering av elevernas kunskaper i tre nivåer. Lärarna ska utifrån sina professionella yrkeskunskaper göra bedömningar av elevernas kunskaper utifrån kunskapskraven och de värdeorden som de innehåller. Till sin hjälp har lärare bedömningsstöd i form dokument och filmer som Skolverket har gett ut. Ett av dessa dokument benämns ”Bedömningsaspekter” och där ges stöd för hur lärare kan resonera i bedömningsprocessen när det gäller tolkning av värdeorden. När det gäller bedömning av elevernas resonemang inom kunskapsområden i grundskolan används värdeorden ”till viss del”, ”relativt väl” och ”väl underbyggda”

resonemang. I dokumentet ”Bedömningsaspekter” framgår det bl.a. att längden på elevernas resonemangskedjor kan vara ett tecken på hur utvecklade deras resonemang är (Skolverket

31

2014). Här sägs även att elevers användande av exempel och beskrivningar för att lyfta fram innehållet i resonemangen kan vara ett tecken på hur utvecklade resonemangen är.

För att kartlägga hur aktivt eleverna har använt sig av de teoretiskt konstruerade kategorierna i sina redovisningar i denna undersökning har värdeorden ”obefintlig”, ”till viss del” och ”i stor utsträckning” använts i analysprocessen. Värdeordet ”obefintlig” betyder i dessa sammanhang att kategorin använts i mycket liten utsträckning eller inte alls som teckenskapande aktivitet i elevernas redovisning. Värdeorden ”i stor utsträckning” betyder att den kategorin använts på ett aktivt sätt under hela redovisningen. Värdeordet ”till viss del” ligger således mellan dessa ytterligheter.

Tabell 2. Visar kategorier och den gradering som görs kring dessa kategorier gällande hur verksamma de är i redovisningsfilmen.

Den bildliga teckenskapande aktiviteten delades upp i två kategorier. Den ena var en bildkategori som fokuserade användandet av en skiss eller bild i redovisningsfilmen för att visa ett resonemang. Den andra var en bildkategori som fokuserade användandet av själva filmandet för att lyfta fram resultat och prestationer. I detta fall var det möjligheten att rikta kameran och fokusera kamerabilden mot demonstrationen som eleverna gjorde i

32

kategorin ”muntliga förklaringar”. Vid analysen fokuserades i vilken utsträckning som eleverna förklarade sina resultat genom tal och berättande. De fysiska teckenskapande aktiviteterna kopplades till hur eleverna använde gester, experimentutrustning och andra hjälpmedel vid redovisningen. Den bestod av de tre kategorierna ”elevfokus vid förklaring”, ”fokus av experimentutrustning vid förklaring” och ”övriga förklaringshjälpmedel vid förklaring” som beskrivits tidigare. Analysen visade i vilken utsträckning dessa kategorier varit verksamma under redovisningen.

Lärarens skriftliga kommentarer till elevernas redovisningsfilmer bestod av en text och en skärmbild där läraren fokuserade ett speciellt område i redovisningen. Gällande analys av lärarens kommentarer användes den så kallade tranformationscykeln (se teoretisk bakgrund) i en andra omgång. Detta innebar att kunskapsrepresentationen som eleverna redovisade i sin film hörde till den första transformationscykeln och denna kunskapsrepresentation fick utgöra lärandesituationen i den andra transformationscykeln (Selander & Kress 2010). Läraren tog del av elevernas redovisningsfilmer, tolkade deras kunskapsrepresentationer och presenterade sin bedömning i text och bilder. Bedömningen eller kommentarerna som läraren gjort

analyserades utifrån de kategorier eller teckenskapande aktiviteter som beskrivits ovan samt utifrån elevernas analyserade redovisning. I analysen av lärarnas kommentarer fokuserades två former av moment. Det ena var de moment där läraren efterfrågade mer

kunskapsinformation d.v.s. där elevernas kunskapsförmedling var otydlig för läraren. Det andra var de moment där det framgick att läraren tyckte att informationen var tydlig. Dessa moment jämfördes med resultatet från elevernas redovisningsfilmer där det framgick vilka teckenaktiviteter som elevgruppen använt och i vilken utsträckning de använt dessa

aktiviteter. För att illustrera genomförandet av denna analys visas följande exempel där en av redovisningsgrupperna gjorde en laboration gällande ellära och sluten krets.

Analys av elevernas redovisningsfilm visade att de använde experimentutrustningen i stor utsträckning och filmens bildliga värde i stor utsträckning och dessa två kategorier var mest dominerande under denna redovisning. Läraren kommenterade elevernas redovisning på en detaljnivå vilket visade att de i stort lyfter fram sina kunskaper på ett tydligt sätt i

redovisningsfilmen. Läraren gav följande skriftliga kommentar i sin bedömning till elevgruppen:

Sättet som lamporna är kopplade på (efter varandra med pluspolen på ena batteriet till minuspolen på nästa) heter något speciellt – vad? (Läraren)

33

Denna kommentar jämfördes med analysen av elevernas redovisning som visade att den verbala teckenaktiviteten kunde ha varit mer aktiv i denna kunskapsrepresentation. Eleverna använde experimentutrustningen i stor utsträckning när de visade sina resultat i denna redovisning samtidigt som de fokuserade sitt filmande så att det blev tydligt vad de gjorde. Det som läraren efterfrågade hade kunnat ges på ett tydligt sätt via muntlig representation genom att eleverna berättat mer om sitt kopplande istället för att ”bara göra det” utan att berätta.

Genom analysen av tio stycken motsvarande redovisningar på detta sätt framträdde ett mönster som visade hur framgångsrika olika kombinationer av teckenaktiviteter var när det gällde att kommunicera eller förmedla kunskap i dessa redovisningsfilmer.