Enligt Larsson (2000) har elever inom grundskolans senare år omfattande kunskaper gällande hantering av mobiltelefoner och datorer vilket kan underlätta användandet av denna teknik inom undervisningen. Fortsatt forskning när det gäller modern teknik och film som
undervisningsverktyg kan vara att undersöka hur elevers egenproducerade filmer kan
användas inom bedömningssammanhang av olika slag. Här finns en mängd olika vägar att gå och ett intressant område är att undersöka är hur filmerna skulle kunna utgöra ett underlag för den professionella bedömning som läraren kan göra inom fysikundervisning. Dessa
bedömningar kan vara ur både ett formativt och summativt perspektiv. En summativ bedömning utifrån filmen kan utgöra ett bra underlag för läraren för att ta del av elevens kunskapsnivå inom det aktuella momentet. Forskning visar att interbedömarreliabiliteten vid bedömning där filmer är underlag kan vara mycket god om bedömningsanvisningarna är väl genomarbetade (Elinder et al. 2008). En hög interbedömarreliabilitet visar att olika
människor kan göra samstämmiga bedömningar vid bedömning av samma underlag. I sin uppsatts undersöker Elinder et al. (2008) hur trovärdig bedömning olika personer kan göra utifrån en film där man kartlägger samspel mellan barn och föräldrar.
Bedömningsanvisningarna i detta fall är ett mycket väl genomarbetade bedömningsinstrument som utvecklats i forskningssammanhang. Att interbedömarreliabiliteten kan vara hög när bedömning sker utifrån film gör att bedömningar utifrån film också kan ha en hög reliabilitet vilket ökar trovärdigheten att redovisningar via film kan utgöra en god plattform för trovärdig bedömning (Elinder et al. 2008). I denna studie lyfts det fram att olika teckenaktiviteter kan
58
vara verksamma vid kommunikation. Ett resultat i min undersökning är att vissa
teckenaktiviteter bör användas i stor utsträckning när elever gör redovisningsfilmer inom fysik för att deras kunskaper ska lyftas fram på ett tydligt sätt. Ett intressant forskningsområde kan vara undersöka om interbedömarreliabiliteten är hög när elever gör redovisningsfilmer inom fysik där bedömningsanvisningarna är hämtade från kunskapskraven i kursplanen för ämnet fysik (Skolverket 2011). En sådan undersökning skulle också innebära att man noggrant tolkar kunskapskraven utifrån de texter som Skolverket gett ut för att tydliggöra dessa krav.
Bedömning ur ett formativt perspektiv är också ett intressant område för fortsatt forskning. En professionell lärare som gjort en summativ bedömning utifrån filmerna kan naturligtvis använda den informationen ur ett formativt perspektiv i olika former. Gällande fortsatt forskning utifrån denna undersökning är det också intressant att fundera kring möjligheter med kamratbedömning. De redovisningsfilmer som eleverna gjorde inom ramen för denna studie skulle kunna användas på ett liknande sätt som vid Peer Instruction. I
redovisningsfilmerna, som gjordes i grupper om två till tre elever, presenterade eleverna sin kunskapssyn gällande fysikbegrepp som var aktuella under en laboration. En
kamratbedömning kan arrangeras genom att eleverna i tvärgrupper om två tar del av varandras filmer och därefter får berätta för varandra om varför deras resonemang i filmen kring laborationsresultatet är riktigt. Precis som vid Peer Instruction initierar läraren sedan diskussioner utfrån information från elevernas diskussioner i tvärgrupper. Att i ett första steg göra redovisningsfilmer där de förklarar resultatet i laborationen och att sedan med egna ord lyfta fram resultatet i sin film för en kamrat samt att därefter delta i lärarens diskussion kan ge en ordentlig bearbetning om begreppen ur olika perspektiv som kan vara positivt för lärande. Sjöberg (2005) lyfter fram att vikten av engagemang hos eleven kring ett aktuellt lärstoff för att ett lärande ska ske hos individen. Fortsatt forskning kring resultatet i detta arbete kan inriktas mot att undersöka hur en kamratbedömning gjord enligt beskrivningen ovan kan påverka elevernas intresse och kunskaper i fysik.
59
8. Referenser
Ahmad, M., Jamil, H. & Razak, N. (2012). Exploring the Classroom Practice of Productive Pedagogies of the Malaysian Secondary School Geography.Review of International
Geographical Education Online, 2(2), ss. 147-164.
Alm, J. (2013). Bedöma eller berömma? Niondeklassares kamrat- och självbedömning vid ensemblemusicerande i musikundervisningen (Lunds universitet,Utbildningsvetenskap, Rapport 2014:1). Lund: Lunds universitet.
Andersson, M. & Daadooch, N. (2007). Intresse för fysik: hur skapar man det? Examensarbete, Malmö högskola. Malmö: Högskolan.
Balazs, P. & Källbäck, C. (2006). Brus i kommunikationen. Examensarbete, Södertörns högskola. Södertörn: Högskolan.
Boström, L. & Wallenberg, H. (2001). Inlärning på elevernas villkor. Inlärningsstilar I klassrummet. Falun: AIT Falun.
Bäckström, F. & Larsson, M. (2009). Förutsättningar för bedömning av muntlig
argumentation kring naturvetenskapligt innehål. Examensarbete, Göteborgs universitet. Göteborg: Universitetet.
Crouch, C. & Mazur, E. (2001). Peer Instruction: Ten years of experience and results.
American Journal of Physics, 69(9), ss. 970-977.
Dochy, F., Segers, M. & Sluijsmans, D.(1999) 'The use of self-, peer and co-assessment in higher education: A review'. Studies in Higher Education, 24(3), ss. 331-350.
Elinder, A., Johansson, I., Larsson, G., Lindberg, B., Stenling, C., Williamsson, S. & Wohlert, H. (2008). Att bedöma MIM med Emotional Interaction
Style-assessment. Examensarbete Umeå universitet. Umeå: Universitetet.
Eriksson, E. & Gustafsson, M. (2013). Multimodalitet i undervisningen. Examensarbete, Uppsala universitet. Uppsala: Universitet.
Findahl, O. (2013). Svenskarna och internet. Göteborg: Göteborgstryckeriet.
From, J. & Holmgren, C. (2000). Hermeneutik och pedagogik. Nordisk pedagogik, 20(4), ss. 219-229.
Godhe, A. (2014). Creating and assessing multimodal texts. Negotiations at the boundary. Diss. University of Gothenburg. Gothenburg: Kompendiet.
60
Gustafsson, I.M., Jakobsson, M., Jönsson, P., Lingefjärd, T., Nilsson, I., Svingby, G. & Zippert, M. (2011). Matematiska uttrycksformer och representationer. Nämnaren, (3), ss. 36- 45.
Gustafson, S. (2013). Kamratbedömning som pedagogiskt verktyg i elevers lärandeprocess och lärarens formativa bedömning. Examensarbete, Malmö högskola. Malmö: Högskolan. Hult, H. (2000). Laborationen- myt och verklighet. En kunskapsöversikt över laborationen inom teknisk och naturvetenskaplig utbildning. Linköping: Linköpings tryckeri AB
Håkansson, J. (2011). Synligt lärande. Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Stockholm: Modintryckoffset.
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling. Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk Forskning i Sverige, 17(3–4), ss. 152–170.
Jewitt, C. (2008). Multimodality and Literacy in School Classrooms. Review of research in education, 32, ss. 241-267.
Jönsson, A. (2009). Lärande bedömning. Malmö: Gleerup.
Jönsson, P., Lingefjärd, T. & Mehanovic, S. (2010). Matematik och det nya medialandskapet – nationell webbplats för IKT. Nämnaren,10 (1), ss. 47-50
Kjällander, S. (2011). Designs for Learning in an Extended Digital Environment. Diss. Stockholms universitet. Stockholm: US-AB Printcenter.
Larsson, C. (2000). En mobiltelefon är inte bara en mobil telefon. En studie av tonåringars användande av mobiltelefoner. Magisterarbete, Göteborgs universitet. Göteborg:
Universitetet.
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik. 25(1), ss. 16-35 Lasry, N. (2008). Clickers or Flashcards: Is There Really a Difference?The Physics Teacher, 45(10), ss. 242-244.
Leion, M. & Lindstrand, F. (2012). Socialsemiotik och design för lärande.
Två multimodala teorier om lärande, representation och teckenskapandePedagogisk
Forskning i Sverige, 17(3-4), ss. 171–192.
Lundahl, C. (2006). Viljan att veta vad andra vet. Kunskapsbedömning i tidigmodern, modern och senmodern skola. Diss. Uppsala universitet. Stockholm: Elanders Gotab.
61
Oskarsson, M. (2011). Viktigt – men inget för mig Ungdomars identitetsbygge och attityd till naturvetenskap. Diss. Malmö högskola. Malmö: Holmbergs. Diss. Linköpings universitet. Härnösand: Hemströms tryckeri.
Renström, K. (2006). Laborationer i fysikundervisningen. Examensarbete, Mälardalens högskola. Eskiltuna-Västerås: Högskolan.
Rizko, C. (2011). Läraren och teorier om lärande - En litteraturstudie. Examensarbete, Göteborgs universitet. Göteborg: Universitet.
Selander, S. & Kress, G. (2010). Design för lärande: ett multimodalt perspektiv. Stockholm:
Nordstedts.
Serder, M. (2015) Möten med Pisa. Kunskapsmätning som samspel mellan elever och provuppgifter i och om naturvetenskap. Diss. Malmö högskola. Malmö: Holmbergs. Sjöberg, S. (2005). Naturvetenskap som allmänbildning. Lund: Studentlitteratur.
Skolinspektionen (2011). Fysik i mellanåren – bortgömt men inte bortglömt 2011 Rapport 2011:9. Stockholm 2011.
Skolinspektionen (2010). Fysik utan dragningskraft 2010 Rapport 2010:8. Stockholm 2010. Skolverket (2014). Bedömningsaspekter. Västerås: Edita.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Västerås: Edita.
Sunabacka, H. (2010). Ett multimodalt perspektiv på reklambilden I Slotte-Lüttge, Anna (red.) Plastkassar och andra texter. Perspektiv på ett vidgat textbegrepp. Vasa: Btj, ss. 39-45. Säljö, R. (2011). Kontext och mänskliga samspel. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Utbildning & Demokrati, 20(3), ss. 67-82
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vällingby: Elanders Gotab
62
Bilaga 1.
Hej!
Tack för att du hjälper mig med denna studie gällande filmade laborationsrapporter. Syftet med studien är att stimulera elevernas lärande genom att du tydligare ska kunna se vilka fysikbegrepp som eleverna inte har tillräcklig kunskap kring och därmed kunna hjälpa
eleverna att utveckla dessa kunskaper. Filmerna och redovisningsformen kan förhoppningsvis underlätta formativt lärande, att ni ges möjlighet att rikta er feedback precis mot de
fysikbegrepp som eleven/eleverna behöver mer kunskap kring. Genomförande i korthet:
- Bifogat finns ett kortfattat brev till varje elev, föräldrar ska ta ställning till detta genom att kryssa i ett alternativ och skriva under. Om denna process tar tid kan vi naturligtvis låta genomförandet ske lite senare om fungerar för er verksamhet. Kanske inte alla elever lämnar påskrivna lappar till er och de eleverna kan ju delta i laborationen men göra sin laborationsredovisning på annat sätt.
- Eleverna genomför en laboration i fysik och gör en laborationsrapport i form av en kortare film.
- Låt laborationen fokusera en eller flera frågeställningar. I filmen får eleverna försöka besvara och utreda dessa frågeställningar på valfritt sätt.
- Eleverna filmar i par/grupp, de bestämmer själva om en filmar och en agerar eller annat arrangemang. De kanske pratar och skriver på tavlan eller visar ett experiment som de förklarar eller på likanande sätt.
- Filmen lägger på ett youtube konto som inte är för allmänheten och som bara är för er klass (mer info kring kontot kommer). Eleverna kan filma med en smartphone, ofta mycket lätt att lägga in filmen direkt på kontot när de är klara.
- Du hämtar filmen där och tar del av deras redovisning. Vid det tillfället som eleverna uttrycker sig felaktigt trycker ni på paus. Därefter gör ni en ”print screen” (ofta en tangent till vänster och en uppe till höger som man trycker ned samtidigt). Ni kan lägga bilden i programmet Paint, skriva ut den och för hand skriva er feedback direkt på bilden. Ett annat alternativ är att lägga bilden i programmet Word och skriva er feedback direkt i dokumentet. Skriv sedan ut dokumentet. Tanken är att få en tydlig koppling mellan er feedback och elevernas prestation.
- Tag en kopia av er feedback och bild lämna den till mig vid ett senare tillfälle. Lämna er feedback till eleverna. Detta kan gärna ske, om möjlighet finns, genom att ni samtidigt säger några ord till dem gällande er feedback.
63