7.1.1 Slutsats
Undersökningen i detta arbete visar tydligt att eleverna använder teckenaktiviteterna i olika utsträckning och kombinationer. Analysen visar att det är viktigt med vissa mönster av teckenaktiviteter för att få en god representation av de kunskaper som ska förmedlas. Dessa mönster beror av vilka teckenaktiviteter som används och i vilken utsträckning som de
används under en representation. Fyra redovisningsgrupper i denna undersökning använde sig av teckenaktiviteterna fysisk och verbal, dock inte den bildliga teckenaktiviteten. Läraren efterlyste mer information från dessa redovisningsgrupper. De tre teckenaktiviteterna bild, fysisk och verbal var tillsammans verksamma under sex stycken elevredovisningar. Dessa redovisningar bar fram information på ett bra sätt när det gällde att förmedla elevernas
kunskaper inom fysikområdet och några mönster av teckenaktiviteter var intressanta då de var extra framgångsrika. Mycket detaljrik kunskapsrepresentation skedde i de redovisningsfilmer där verbal teckenaktivitet användes i stor utsträckning tillsammans med aktiviteterna bild i form av fokusering av filmkamera och fysisk i form av användande av experimentutrustning.
7.1.2 Påverkan av undersökningsresultat
Larsson (2005) lyfter begreppet validitet i kvalitativa undersökningar i sin artikel ”Kvalitet i kvalitativa undersökningar”. I en hermeneutisk undersökning ligger validiteten i att
tolkningarna av det empiriska materialet verkligen kopplas till undersökningens frågeställningar genom sina kvaliteter. Laborationerna som eleverna gjorde i denna undersökning berörde olika kunskapsområden inom fysikämnet. En intressant reflektion i dessa sammanhang är om dessa olika områden påverkar undersökningsresultaten. Det går att skönja vissa mönster och gemensamma faktorer när det gäller användandet av
teckenaktiviteter när elever behandlar vissa laborationer. Om ett sådant mönster är tydligt påverkas tolkningen av det empiriska materialet eftersom teckenaktiviteterna i elevernas representationer, redovisningsfilmerna, då påverkas av vilket laborationsområde som är aktuellt.
53
Grupp 1, 2 och 3 gjorde en laboration som behandlade pendelrörelse och grupp 4 och 5 har gjorde en laboration som behandlade stabilitet. Dessa grupper använde sig inte i stor utsträckning använt sig av fysisk teckenaktivitet i form av ”Fokus av experimentutrustning vid förklaring”. Denna teckenaktivitet är enligt undersökningsresultaten viktig för att redovisningsfilmerna ska bära fram sina budskap. De övriga grupperna, grupp 6-10, gjorde laborationer gällande ellära, friktion, vätskors lyftkraft samt laborationer kring begreppen tyngd och tyngdpunkt. Dessa fem grupper använde sig av teckenaktiviteten eller kategorin ”Fokus av experimentutrustning vid förklaring” i stor utsträckning. Kategorin är viktig för att budskapet i redovisningsfilmer ska bli tydligt, frågan är om denna kategori främjas av vissa laborationer.
Undersökningsresultatet tyder på att det är viktigt att eleverna fysiskt visade vad de kommit fram till under laborationen samtidigt som de berättade om detta. När det gällde laborationen som behandlade pendelrörelse så var det en laboration där experimentutrustningen mest bestod av en metallkula och en tråd som denna kula hänger i. Detta faktum kan nog ha viss påverkan att eleverna använt sig av ”Fokus av experimentutrustning vid förklaring” i liten utsträckning i sin redovisningsfilm. När det gällde laborationen om stabilitet är det svårare att se den förklaringen till att de använt aktiviteten ”Fokus av experimentutrustning” i liten utsträckning då experimentutrustningen i detta fall är jämförbar med utrustningen i
experiment där kategorin använts i stor utsträckning. Laborationens utformning kan påverka val av teckenaktiviteter i redovisningen men denna faktor är inte betydande och påverkar därmed inte tolkningarna av det empiriska materialet i någon större utsträckning.
En annan faktor gällande trovärdigheten i undersökningen kan vara det faktum att eleverna själva skapar sin redovisningsfilm. Vid användning av filminspelning för att försöka stimulera lärandet hos den inspelade individen eller gruppen måste man tänka på att själva
inspelningssituationen kan påverka prestationen hos de som filmas. Genom att låta de som filmas bli vana vid kameran och inspelningsutrustningen kan det också bli en mer naturlig inspelningssituation och ett realistiskt agerande hos de som filmas (Ahmad, Jamil & Razak 2012).
En viktigt faktor för kvalitet i kvalitativa undersökningar är begreppet Innebördsrikedom enligt Larsson (2005). Detta begrepp innebär att analysen av det empiriska materialet leder till en gemensam helhetssyn. Vid hermeneutisk forskning innebär detta att det är viktigt att
54
tolkningen tydligt kan fånga in nyanser i det empiriska materialet. En faktor som kan påverka innebördsrikedomen i denna undersökning kan vara tolkningen av den så kallade
transformationscykeln som beskriver en lärandesituation enligt Selander& Kress (2010). Cykeln beskrivs enligt följande
I en andra transformationscykel gör mottagaren en tolkning och bedömning av den kunskapsrepresentation som presenteras genom följande struktur:
I sista ledet i denna andra cykel presenteras den representation som består av lärarens
kommentarer och bedömning. Här skedde sedan tolkningen från mig som ansvarar för denna undersökning och därmed skedde den andra tranformationscykeln en gång till, man kan säga att en tredje transformationscykel ägde rum. Jag som undersökningsledare tog del av
representationen som läraren gjort och tolkade den. Denna tolkning gestaltades sedan av mig i en representation som presenteras i denna undersökning. Vid varje transformationscykel sker kommunikation via teckenaktiviteter. Förmedling och tolkning i flera steg påverkar
kommunikationsprocessen (Balazs & Källbäck 2006). Dock är de bedömningsformer, som beskrivs i Metod i denna avhandling, gällande kartläggning av teckenaktiviteter tydliga och det verkar för att bedömningarna/tolkningarna som beskrivs ovan fokuserar undersökningens frågeställningar och därmed verkar för en pålitlig tolkning av det empiriska materialet
(Elinder, Johansson, Larsson, Lindberg, Stenling, Williamsson & Wohlert 2008).