Analys av lärares resonemang kring GIS i undervisningen

I detta stycke kommer studiens resultat att analyseras för att behandla uppsatsens andra och tredje frågeställning, det vill säga frågan om gymnasielärare använder sig av geografiska informationssystem i undervisningen och i sådana fall – på vilka sätt, samt frågan om hur geografiundervisningen kan tolkas utifrån geografiämnets didaktiska typologier som presenterats i uppsatsen.

7.2.1 Anser sig lärarna ha tillräcklig utbildning i GIS för att kunna undervisa med det?

De fyra lärarna har gått sin geografilärarutbildning vid olika tidpunkter. Birger och Lina utbildade sig till geografilärare 1994 respektive 1996, de digitala geografiska informationssystem som fanns då är enligt de båda lärarna inte i närheten av att vara lika avancerade som de som finns idag. Visserligen så har både Birger och Lina kunskap om hur GIS-program rent principiellt fungerar men de anser själva att de inte har den kompetens som krävs för att lära dagens elever hur man arbetar i GIS. I den nya kursplanen för Geografi 1 har arbete i och kunskap om GIS fått allt större roll och av denna anledning har Birger valt att gå en kurs för att kunna undervisa i detta, Lina har däremot inga planer på att fortbilda sig. De kurser som finns för lärare att gå är antingen alldeles för dyra för skolan att betala, alternativet är att gå en kurs på universitet. Birger och hans geografilärarkollegor på skolan skall gå en kurs på Uppsala universitet, detta får Birger göra på sin fritid och får således varken avsatt tid eller extra lön från sin arbetsgivare för att gå kursen. Både Birger och Lina menar att deras brist på kompetens i GIS är en avgörande faktor till att de väljer att inte ha inslag av detta i sin undervisning.

Ronny valde att läsa en distanskurs för några år sedan, även han gjorde detta frivilligt och utan någon ersättning. Han slutförde dock aldrig kursen och kunde heller egentligen inte motivera varför han behövde läsa den överhuvudtaget. Enligt honom så hade han ingen nytta av denna kurs i sin yrkesroll då han inte undervisar med hjälp av GIS. Han menar dock att om han skulle

undervisa i något GIS-program i framtiden så utgjorde kursen en god grund att stå på men att den inte var speciellt anpassad för lärare. Göran är inne på samma spår och menar att man endast lär sig principerna i ett GIS på universitetet, Göran var den som läste kursen senast av lärarna och anser att det man fick lära sig på universitetet inte riktigt kunde appliceras på undervisningen i gymnasiet. Den tid man fick på universitetet att lära sig olika funktioner i programmet finns inte på gymnasiet och det program som används finns inte möjlighet för skolan att köpa in.

7.2.2 Är GIS ett nödvändigt inslag i kursplanen?

Lärarna är eniga i att GIS har fått en större roll i den nya kursplanen Geografi 1, Birger anser att det är bra att kunskaper i programmet nu är ett krav och att lärarna nu inte kan nöja sig med att bara nämna begreppet i förbifarten. Ronny menar att även om han inte undervisar med GIS i någon form idag så har han förhoppningar på att skolan skall arbeta fram ett innehåll där det får större utrymme.

Lärarna anser dock att det är tveksamt om gymnasieelever verkligen har nytta av kunskaperna som de får i GIS. Lina menar att den kompetens som lärarna kan dela med sig av är på en så pass låg nivå att eleverna inte kommer att ha någon fördel av dessa när de väl kommer ut i yrkeslivet.

Göran säger att han tycker att det är viktigt att eleverna är bekanta med programmet och att de får veta hur man arbetar med geografisk information. Göran framhåller dock att det här inte bör finnas med i det centrala innehållet i Geografi 1 utan snarare passar bättre i Geografi 2 då innehållet i den kursen har ett mer naturligt förhållande till arbete i GIS. Han påpekar även att de elever som väljer Geografi 2 kan ha större nytta av GIS då de har valt denna kurs och kanske därför tänker sig en karriär då kunskaper i detta kan vara en merit.

7.2.3 Exempel på hur lärare använder sig av GIS i geografiundervisningen

Både Göran och Ronny menar att deras kompetens i GIS är tillräcklig för att inkludera detta i sin undervisning, ändå är det bara Göran som väljer att göra det. Göran menar dock att det är meningslöst att ha ett moment i enbart GIS utan att det helst skall inkluderas i ett projektarbete eller liknande där det får tydligare verklighetsförankring. Göran säger att det projekt hans elever arbetar med är tvärvetenskapligt då de först gjort en fältstudie med kartering i fält för att sedan komma tillbaka till klassrummet och digitalisera dessa kartor. Här inkluderas olika typer av information såsom markanvändning, bebyggelse och så vidare. Göran har letat fram flera olika kartor från olika tidsperioder och eleverna kan med hjälp av ett GIS se hur landskapet har förändrats över tidens gång.

Google Earth är det program som lärarna i störst utsträckning väljer att inkludera i undervisningen, detta program har inte samma funktioner som till exempel ArcGIS, utan är mer ”färdigt” i sin karaktär. Med hjälp av detta program väljer lärarna allt som oftast att åskådliggöra naturgeografiska fenomen, Lina berättar att hon brukar göra en slags resa jorden runt med hjälp

av programmet för att eleverna skall kunna se olika typer av klimat, levnadsförhållanden och så vidare. Birger tycker likt Lina att Google Earth är ett mycket användbart program som eleverna vanligtvis uppskattar att arbeta med. Birger använder oftast programmet i samband med undervisning om endogena och exogena processer, framförallt för att visa på hur jordens inre krafter har format landskapet. Han berättar även att skolan skall köpa in ArcGIS tills det att nästa Geografi 1-kurs börjar och han ser fram emot att integrera arbete i GIS med historia och religion som han också undervisar i.

7.2.4 Varför väljer lärare bort GIS som verktyg i undervisningen?

Resursfrågan är även det en anledning till att GIS blir marginaliserat i undervisningen. Framförallt anger alla lärare att mer avancerade program har varit alldeles för dyra för skolan att köpa. Kostnadsfrågan är givetvis en del i det hela, men det finns även geografiska informationssystem som är gratis att ladda ned från internet, något som Göran har gjort och implementerat i sin undervisning. Programmet Google Earth är gratis att ladda ner från nätet, vilket är uppskattat av lärarna, men på grund av att det saknas datorer till alla elever och att det inte går att installera på vissa av skolornas datorer så uppstår det problem med dessa gratisprogram. Bristen på datorer gör att eleverna sällan får möjlighet att praktiskt arbeta själva med något GIS utan de lärarna, det vill säga Birger, Lina och Göran, som väljer att ha med detta i undervisningen, tvingas visa detta på projektor för klassen.

Ronny arbetar på en friskola där arbetssättet skiljer sig från de övriga kommunala gymnasieskolor som har besökts. Ronny arbetar inte med GIS i undervisningen men menar att den största anledningen till detta är att han inte har någon planeringstid i sin tjänst, utan att skolan har ”färdiga lektioner” som han håller i. Detta koncept gör det omöjligt för Ronny att planera moment med GIS om han inte vill göra detta på sin fritid, vilket han inte har lust att göra. Alla lärare nämner tidsbrist som en avgörande faktor till varför man väljer bort arbete med geografiska informationssystem. Göran berättar att det projekt som eleverna arbetar med skulle vara i princip omöjligt att förbereda om inte det program som han använder sig av hade erbjudit färdigt material för läraren att ta del av.

Trots att det, enligt samtliga intervjuade, finns många nackdelar och hinder för att ha med GIS i geografiundervisningen menar alla att om förutsättningarna hade varit bättre så hade alla inkluderat detta i större grad. Samtliga lärare ser uppenbara fördelar med att undervisa med hjälp av GIS och menar att sådana program kan bidra till att göra geografilektionerna mer intressanta för eleverna för att de med hjälp av geografiska informationssystem kan göra olika typer av data och information mer överskådligt och på så sätt lättare kunna se samband mellan olika typer av fenomen.

7.2.5 Tolkning av lärarnas metoder i relation till geografiämnets didaktiska typologier

Som tidigare nämnts var Ronny den enda läraren som inte inkluderade arbete med någon form av GIS i sin undervisning. De metoder han använder sig av får anses vara mer kartboksbaserade. Kanske kan då Ronnys metoder kopplas ihop med typologi ett där kartboken är ett frekvent använt läromedel, därmed inte sagt att hans undervisning inte enbart passar inom ramarna för typologi ett. Ronny pratade om att GIS kan göra det lättare att se samband mellan natur- och kulturgeografin, eftersom han inte använder sig av detta verktyg kan det då tolkas som att den geografiundervisning Ronny bedriver idag inte kopplar ihop dessa två grenar på ett naturligt sätt.

Både Lina och Birger använder sig av Google Earth i undervisningen som en slags virtuell fältstudie. Birger väljer att visualisera naturgeografiska fenomen och Lina använder programmet till att göra övningar där eleverna får analysera det material som Google Earth tillhandahåller. Linas undervisning inkluderar till exempel satellitbilder över ett större landområde där eleven skall analysera det man kan se angående bland annat befolkning, markanvändning, infrastruktur och så vidare. Denna typ av undervisning kan i viss mån anses som tvärvetenskaplig och därmed anses passa in i ramen för typologi fyra. Birgers undervisning passar mer in i kriterierna för typologi två och möjligtvis även tre då han har ett tydligare naturgeografiskt perspektiv i undervisningen med Google Earth. Han nämner dock att när han ämnar arbeta med ett mer avancerat GIS-program kommer han att försöka göra det i samarbete med historia och religionsundervisningen där han också är lärare. Därmed finns det goda förutsättningar för att Birgers framtida geografiundervisning i GIS kommer ha en tydlig tvärvetenskaplig prägel och då inte enbart mellan natur- och kulturgeografin.

Göran är den lärare som använder GIS i klassrummet med tydligast tvärvetenskapligt syfte, Görans projekt har flera olika innehållsdelar där eleverna kan arbeta med det på ett sätt som gör att undervisningen blir mer dynamisk. Denna typ av geografiundervisning kan således härledas till typologi fyra då eleverna tvingas se på det undersökta området från både natur- såväl som kulturgeografiska perspektiv samtidigt. Eleverna går från det okända och bearbetar informationen tills innehållet blir mer känt, slutligen skall eleven göra en skriftlig analys av informationen de hittat och tänka kritiskt kring detta.