Analys av intervjuer med elever

De resultat som intervjuerna med eleverna gett kommer nedan att analyseras och således besvara uppsatsens första samt tredje frågeställning. Analysen har kategoriserats utifrån de tre begreppen i uppsatsens första frågeställning, nämligen erfarenheter, kunskaper och uppfattningar.

7.1.1 Vilka erfarenheter har eleverna av GIS?

De svar eleverna gett uppvisar en stor variation kring deras erfarenheter av GIS. Sofia och Anna som samläser geografins A- och B-kurser har genomfört ett renodlat projekt med kartering i QuantumGIS jämfört med Karina och Ronjas erfarenheter eller snarare bristen på sådana, där de inte genomfört något arbete med GIS. Eleverna på de två övriga skolorna har inga erfarenheter likt Sofia och Annas med QuantumGIS men har stött på det genom Google Earth i deras undervisning. Något samtliga elever påpekar, bortsett från Karina och Ronja som saknade erfarenheter, är att deras tidigare möten med GIS är positiva. Henrik på skola tre säger att informationen från Google Earth fungerare i ett förtydligande syfte och Olof och Martin på skola fyra säger att programmet underlättade inlärningen under deras arbetsområde som behandlade kartor. Erfarenheterna som Sofia och Anna visar upp skiljer sig från de övriga elevernas, där eleverna har genomfört ett projekt med tre delmoment.

Något som varit påfallande i de intervjuer som genomförts är att eleverna inte är på det klara med vad GIS är för något. Vid en första anblick av begreppet har eleverna utom Sofia och Anna som genomfört ett projekt, varit frågande till dess innebörd och användning. Då en beskrivning getts av begreppet då det bland annat presenterats att Google Earth är en form av GIS har eleverna fått något ”aha”-upplevelse och då påvisat sina erfarenheter. Tydligt är att eleverna har använt olika program, såsom Google Earth utan att veta att de i själva verket då arbetat med ett geografiskt informationssystem, såsom varit fallet på skola tre och fyra. Detta torde vara resultatet av en något bristfällig implementering av GIS-begreppet då det framgått att eleverna inte vet vad det innebär trots att det tidigare arbetet med det under kursens gång.

Ett mönster som kan urskiljas vid de svar eleverna ger är att de erfarenheter eleverna uppvisar påverkas av den ofta korta tidsperiod de arbetat med GIS. De geografiska informationssystemen har bortsett från skola ett och dess projekt, ingen dominerande roll i undervisningen vilket har påverkat elevernas erfarenheter. Eleverna poängterar dock att de erfarenheter de har av GIS är

positiva i den bemärkelse då det gett variation i undervisningen och getts möjligheten till förtydligande aspekter av arbetet kring kartor.

7.1.2 Hur ser elevernas kunskaper ut?

Av de åtta intervjuade eleverna har hälften av dessa liknande kunskaper i geografiska informationssystem. Henrik och Jasmine på skola tre samt Olof och Martin på skola fyra har alla stött på Google Earth i sin undervisning. Kunskaperna som eleverna erhållit av det digitala hjälpmedlet Google Earth, får anses vara är av grundläggande nivå. Henrik på skola tre säger att hans kunskaper i Google Earth gör de möjligt att kunna lokalisera sig på en karta. Eleverna på de båda skolorna säger att de kan inhämta fakta om först och främst befolkningens utbredning. Henrik och Jasmines kunskaper har enbart grundats kring Birgers instruerande GIS-moment där Google Earth ofta använts som introduktion under lektionerna. Detta torde vara ett resultat av att eleverna saknar Google Earth på sina egna datorer som tilldelats dem av skolan. Hade eleverna själva haft tillgång till programmet hade undervisningen kunnat utformas annorlunda där arbetsuppgifter av analytisk och fördjupande karaktär kunnat bygga vidare på de introduktionsmoment Birger genomfört. Då Google Earth används relativt sparsamt är frågan hur dessa kunskaper kan utvärderas utifrån kursplanens innehåll. Kunskaperna är inte lika konkreta som Sofia och Annas, som själva digitaliserat data, utan är ett komplement till den information en kartbok ger.

Sofia och Anna på skola ett är de enda som på egen hand digitaliserat data och själva framställt kartor i ett GIS-program. De har genomfört en fältstudie där de själva karterat vägar, markanvändning, runstenar etc. Denna kartering har sedan digitaliserats i QuantumGIS där de olika data gett olika teman i den digitala kartan. Elevernas kunskaper är tydliga då de resonerar om programmets funktioner där karteringen av varje tema, till exempel vägar och markanvändning kan väljas separat vilket gör kartans olika teman eller lager överskådliga. Eleverna påvisar även att samtliga teman tillsammans utgör den slutgiltiga karta som sedan ska analyseras i en uppsats. De resultat som intervjun på skola ett gett måste dock tolkas ur ett större och mer kritiskt perspektiv. Då eleverna samläser geografins A-och B-kurser är det troligt att delar av det GIS-projekt Sofia och Anna genomfört följer kursplanen för Geografi B, men att de samtidigt når målen i kursplanen för Geografi A. Dessa mål säger att eleven ska ha kunskap om geografiska informationssystem. Detta är något som måste has i åtanke då jämförelser görs med de övriga elevernas kunskaper då de läst Geografi A enskilt. Ytterligare en aspekt som måste redogöras för är de ramfaktorer som gett möjligheter till att genomföra ett sådant projekt som är fallet på skola ett. Då klassen endast bestod av fyra elever har undervisningen gått att genomföra trots problem med resurser såsom datorer.

De åtta intervjuade eleverna uppvisar olika typer av kunskaper där hälften av elevernas kunskaper i GIS grundas i deras möten med Google Earth medan Sofia och Anna är ensamma om att praktiskt arbeta med geografiska informationssystem. Karina och Ronja är de enda i

studien som inte har några erfarenheter av GIS och har därför inga konkreta kunskaper i programmet. Från de erfarenheter och kunskaper som nu redogjorts presenteras de genererade uppfattningarna kring geografiska informationssystem.

7.1.3 Vilka uppfattningar har eleverna av GIS?

Elevernas uppfattningar kring GIS är överlag positiva då det anses vara ett smidigt verktyg i undervisningen. Henrik och Jasmine på skola tre föredrar Google Earth framför kartor eller en jordglob då den digitala varianten ger mer geografisk information. Även om GIS finns som inslag i tre av de fyra skolorna poängteras ändå vikten av att kunna hantera kartböcker och samla information från dessa. Olof menar att det är ett bra verktyg men anser att de inte kan ersätta en kartboks plats i undervisningen. Henrik resonerar i liknande banor då han säger att man måste kunna hantera en kartbok trots att vi lever i ett samhälle som domineras av digitala hjälpmedel.

Eleverna uppfattar GIS som ett givande inslag i undervisningen där Karina och Ronja som inte haft det ändå tror att de skulle vara ett nyttigt inslag i undervisningen. Anledningen till att de inte har haft undervisning om geografiska informationssystem anser de vara den brist på tid och digitala hjälpmedel som förekommit på skolan. Tiden har varit knapp då kursen genomförts under en termin samtidigt som de påpekar att de datorer skolan tillhandahåller gör det svårt att arbeta övningar baserade på geografiska informationssystem. Resonemangen kring resurser och då främst tillgången till datorer är ett återkommande inslag i de intervjuer som genomförts, där hälften av eleverna saknar egna datorer i undervisningen. Andra hälften har getts egna datorer där problem ändå kan uppstå i undervisning kring geografiska informationssystem. Henrik och Jasmine på skola tre har tillgång till egna datorer, något som skulle kunna underlätta undervisningen och ge stora möjligheter till arbetsuppgifter baserade på exempelvis Google Earth. Denna möjlighet har inte utnyttjats då det är begränsat vad eleverna kan ladda hem för programvaror till sina datorer. Detta har lett till att deras lärare Birger själv fått instruera sina elever i Google Earth med sin dator som har tillgång till programmet vilket gjort att GIS i detta fall även om resurserna har funnits inte har getts någon större roll då eleverna själva inte praktiskt har kunnat arbeta med det.

Sofia och Annas uppfattningar kring GIS och inslagen av dessa i skolarbetet beror enligt dem på lärarens kompetenser inom de geografiska informationssystemen vilket tillsammans med bristen på digitala resurser kan ses som de primära orsakerna till de geografiska informationssystemens roll i undervisningen. Sofia påpekar att alla lärare inom geografiämnet inte har tillräckliga kunskaper för undervisa i GIS. Hon har i samtal med sin förra lärare på högstadiet fått veta att lärarna på denna skola ska gå fortbildning inom GIS för att inkludera denna aspekt av geografin i undervisningen. Sofia påvisar något som många lärare kan ha nytta av, nämligen fortbildning i ämnet. Som vi tidigare har kunnat se i uppsatsens bakgrund visar remissvar att lärare ofta saknar utbildning i GIS vilket då försvårar undervisningen något som kan leda till att

GIS väljs bort av lärare dels på grund av att de saknar tillräckliga kunskaper men även som nämnts tidigare bristen på resurser i form av tid och digitala hjälpmedel.

7.1.4 Elevernas resonemang tolkat utifrån geografiämnets typologier

På en av de undersökta skolorna har undervisningen med fokus på GIS nått de enligt Molin eftersträvansvärda typologierna för geografiämnet. Undervisningen på skola ett där Sofia och Anna med Göran som lärare har haft ett tvärvetenskapligt fokus. Eleverna har genomfört en fältstudie där de på egen hand karterat, för att sedan digitalisera denna data i QuantumGIS. Arbetsområdet har sedan avslutas med en uppsats där eleverna ska analysera de kartor de framställt. Detta projekt och dess innehåll kan relateras till Molins fjärde typologi för geografiämnet nämligen; Tvärvetenskapligt baserad geografiundervisning som innefattar dynamik, pluralism och konfliktperspektiv. Det arbete Sofia och Anna genomfört har tagit dem från ett okänt stadie till att närma sig ett känt sådant. Elevernas resonemang kring frågor om GIS och arbetet kring detta visar att de analyserar sina data utifrån både kultur-och naturgeografiska perspektiv utan att göra någon uppdelning mellan dessa, vilket typologi fyra grundas i. Arbetet har varit problembaserad då eleverna själva fått analysera sitt arbete i fält och de digitala framstegen i en uppsats. Återigen måste dessa resultat has i åtanke utifrån det faktum att Sofia och Anna samläst a-och b-kursen i ämnet vilket de övriga eleverna inte gjort.

Skola tre och fyra har liknande inslag av GIS i undervisningen där båda enbart använt sig av Google Earth. Arbetet på dessa skolor har inte varit av tvärvetenskaplig karaktär likt skola ett ovan utan följer de riktlinjer som ges i Molins andra samt tredje typologi vilka är; Naturvetenskapligt baserad geografiundervisning och Samhällsvetenskapligt baserad geografiundervisning. Elevernas resonemang kring den fakta de erhållit av Google Earth är till största del kulturgeografisk eller samhällsvetenskaplig där inslag av naturvetenskaplig geografi även förekommer. Olof och Martin på skola fyra nämner de uppgifter de genomfört med naturgeografisk koppling, där de bland annat har studerat bergskedjor, floder etc. med hjälp av Google Earth. Dock är deras första svar på frågan om deras kunskaper i GIS av samhällsgeografisk typ då de direkt resonerar kring fakta om befolkning och detta i relation till demografi. Detta är exempel som kan relateras till typologi nummer två, Samhällsvetenskapligt baserad geografiundervisning, där ny kunskap nås med hjälp av geografiska modeller vilket ofta är fallet när demografi behandlas. Skola tre och fyra och dess undervisning kring GIS har således baserats på innehållet i typologi två och tre, där undervisningen dock skiljer sig mellan skolorna. På skola fyra har GIS varit en liten del av undervisningen medan den på skola tre inte heller haft någon dominerande ställning men ofta används som introduktion på lektionerna där dess innehåll kategoriseras som kompletteringsfakta av eleverna på skolan. Då GIS varit ett återkommande inslag i undervisningen där dess fakta har kunnat bredda de arbetsområden som behandlats kan vissa intentioner urskiljas till den tvärvetenskapliga typologin nummer fyra, något som dock

fallerar då eleverna själva inte har fått möjligheten att praktiskt arbeta med Google Earth och tillskansa sig kunskap på varierade sätt.

Då Karina och Ronja inte har haft GIS i sin undervisning är det svårt att placera deras undervisning kring geografiska informationssystem i någon av de olika typologierna. Ser man dock till elevernas resonemang kring ämnet som helhet, det vill säga den a-kurs de genomfört, uppvisar undervisningen kännetecken från typologi två och tre. Eleverna säger att kursen utgjorts av båda kultur- och naturgeografiska inslag där intrycket gör gällande att den samhällsvetenskapligt baserade geografiundervisningen varit dominerande, då Karina och Ronja säger att demografin och arbetet kring detta område är det mest ihågkomna från kursen. Demografi som jag tidigare nämnt är ett område som ofta centreras kring geografiska modeller och därmed följer de riktlinjer som ger i Molins andra typologi.