Analys av lärarintervjuer

Vi har valt att dela upp lärarintervjuerna i tre delar. Första delen tar upp vad lärarna känner till om begreppet hållbar utveckling. Andra delen behandlar hur man arbetar och vad man vill förmedla till eleverna. I sista delen analyseras vårt resultat i förhållande till litteraturen i vår kunskapsbakgrund.

på att begreppet är väl känt. Dessa två verkar också jobba ingående med ämnet tillsammans med sina elever. De är troligen påverkade av varandra eftersom de jobbar i samma lärarlag. Mikael nämner också sin förtret över andra lärares bristande engagemang och brist på kunskap som rör ämnet. Därför får vi ett intryck av att deras jobb och engagemang inte tillhör det som är normen på skolan. Trots detta är deras undervisning ett tecken på att undervisning för hållbar utveckling existerar och förhoppningsvis sprids deras kunskaper vidare.

Även Anna som jobbar på en annan skola verkar har begreppet klart för sig hon nämner att jorden ska räcka till nästkommande generationer. Även hon arbetar ingående med delarna av begreppet hållbar utveckling. Detta med hjälp av en tematisk undervisning.

Barbro och Karin som aldrig har hört begreppet associerar oberoende av varandra till skolutveckling och kunskap som ska hålla. Att de är helt omedvetna om begreppet och vad som står i styrdokumenten kan ha att göra med att de båda har gått en helt annan utbildning än vad som finns idag och har lärt sig helt andra kursplaner och läroplaner. Det kan vara lätt hänt att fastna i de mönster som man alltid har undervisat i och nöjer sig med att tycka de är bra istället för att förnya sin undervisning. Mycket ligger hos skolledningen och hur mån man är om att få sin personal engagerad och fortbildad. Detta tar också en av lärarna upp, det ligger lite i rektorns intresse var fokus hålls för skolan.

Barbro som inte kände till begreppet hållbar utveckling eller vad som stod i styrdokumenten har ändå tematisk undervisning om till exempel vattnets kretslopp och var våra naturresurser kommer ifrån. Men dessa teman verkar vara skapade utan vetskap om att de faktiskt kan anknytas till våra styrdokument och begreppet hållbar utveckling. Enligt vår uppfattning så handlar det om att begreppet hållbar utveckling skulle ha implementerats på rätt sätt hos lärare och pedagoger. På så vis hade den redan befintliga undervisning kunnat styras mot att sammankoppla de dimensioner som genomsyrar hållbar utveckling.

Gudrun uttryckte att hållbar utveckling är det vi lär och läser om miljön det viktigaste man missar med att ge begreppet den betydelsen är medvetenheten om sammanhangen mellan de tre olika dimensionerna och förståelsen för vårt eget handlandes betydelse både globalt och lokalt. Även här handlar det om att utveckla den undervisning som bedrivs, hållbar utveckling blir då inte ytterligare ett moment utan en utveckling av det som redan finns.

5.1.2 Lärarnas undervisning

Det som också syns i undersökningen är att när man väl jobbar med de frågor som rör hållbar utveckling jobbar alla utom en av de intervjuade tematiskt och då är temat oftast renodlat miljötema vilket också gör att man missar att ge eleverna en chans att se sambanden mellan det som händer i miljön, orsakerna till att det händer och hur man kan påverka förloppet. Det är endast en av intervjupersonerna, Mikael, som så att säga knyter ihop säcken och ger eleverna en förståelse för vad hela begreppet hållbar utveckling innebär. Det vill säga vad är det som händer med vår miljö? Varför händer detta? Hur kan vi påverka händelseförloppet? Hur undervisningen bedrivs kan se olika ut, men när man väl arbetar med ämnet har det främst ett stort miljö fokus. Majoriteten av lärarna arbetar i tema när man undervisar i det som för dem är undervisning för hållbar utveckling. Fem utav våra sex intervjupersoner använder sig av tematiskundervisning när de behandlar ämnen som berör begreppet hållbar utveckling. Exempel på tema är: vattentema, tema om hur vi sköter djur och om hur vi kan göra aktiva miljöval.

Det vi också genomgående kan se är att det lärarna mest vill förmedla är förståelse för olika miljöbegrepp som klimat, vattnets kretslopp. Två av sex vill också förmedla hur vårt handlande, då främst genom konsumtion och våra transporter påverkar miljön vilket är i linje med vad undervisning för hållbar utveckling vill förmedla. Att ha vissa begrepp klart för sig som klimat, väder och att veta rent geografiskt var vi befinner oss är en förutsättning för att sedan kunna få en förståelse för hållbar utveckling vilket vill förmedla en medvetenhet om vad vårt handlande, i form av tillexempel konsumtion, hur de kan påverka i andra delar av världen. Så dessa lärare är kanske på rätt väg men deras undervisning räcker inte till för att kunna kallas för undervisning för hållbar utvecklig.

5.1.3 Vårt resultat kopplat till litteraturen.

Mikael är den enda av intervjupersonerna som har en uppfattning av hållbar utveckling utefter den definition som FN fastslog i bland annat Brundtlandskommissionen 1983- 1987. Det är

I statens offentliga utredning (2004: 104) skrivs det om att det på FNs konferens i Johannesburg 2002 fastslås vikten av att integrera begreppet i all utbildning. Begreppet tycks ha etablerats i våra styrdokument. Men vårt resultat indikerar att det inte implementerats hos lärarna och deras undervisning. Sverige har undertecknat Agenda 21 där utbildning nämns som nödvändig för att få en attitydförändring som gynnar hållbar utveckling (SOU 2004:104). Frågetecknen blir många när lärare ute på fältet inte får utbildning och vetskap om begreppets innebörd. Då kan heller inte någon undervisning som gynnar en hållbar utveckling ske.

När undervisning sker i ämnet verkar den gemensamma uppfattningen vara att det tematiska arbetet är den bästa undervisningsformen. Det för att som Jan Nilsson nämner i Tematisk undervisning få olika ämnen till en helhet och därmed få en bättre förståelse.

I Kan du höra vindhästen (2002) skriver Härenstam om hur kunskap konstrueras i samhället och är något relativt. Att inte undervisa för hållbar utveckling kan också handla om vilken kunskapssyn man har. Är det så att man har övertygelsen om att det finns en sann kunskap som inte är föränderlig eller påverkas av samhället runt om kring oss fortsätter man antagligen att undervisa som man alltid har gjort och på det sätt som man fick lära sig på den lärarutbildning som man själv gått, det är inte hela förklaringen men kanske kan det vara en bidragande orsak i många fall.

Barbro säger också att det ligger mycket i rektorns intresse vad som ska prioriteras på skolan. I SOU (2004:104) rapporten nämns det att undervisning för hållbar utveckling inte skall ses som ytterligare ett ämne att undervisa i, det skall handla om det förhållningssätt. Hållbar utveckling skall genomsyra all undervisning.

Det Mikael här vill förmedla stämmer överens med det som Brundtlandskommissionen tar upp nämligen att man skall kunna tillfredställa dagens behov utan att äventyra nästkommande generationers behov (SOU 2004:104).

Även Anna verkar ha en uppfattning av begreppet hållbar utveckling som kan kopplas till Brundtlandskommissionen. I begreppet lägger även Anna sådant som rör spridning av sjukdomar och användning av kärnvapen. Detta tankesätt finns inte hos de andra lärarna.

Det lärarna vill förmedla stämmer överens med vad som står i styrdokumenten men är endast en början för att kalla det undervisning för hållbar utveckling. Det är läraren som undervisar om hur våra val påverkar andras och vår egen miljö som kan anknyta sin undervisning till begreppet hållbar utveckling