Intervju med skolledare

Efter att ha genomfört lärarintervjuerna bestämde vi oss för att göra ytterligare två intervjuer med rektorer för få deras bild av var ansvaret kring undervisningen ligger och hur begreppet hållbar utveckling har implementerats i skolan. Vi har delat upp stycket i tre under rubriker där första delen behandlar deras kunskaper kring begreppet hållbar utveckling därefter behandlas rektorernas ansvar och kommunikationskanaler. Sista delen tar upp konkreta exempel från skolledarnas verksamheter

4.4.1 Begreppet hållbar utveckling

Rut är den som under intervjun visar att hon har en djup förståelse för vad begreppet hållbar utveckling innebär. Det var inget som var nytt för henne när hon läste igenom våra intervjufrågor. Rut vill ge eleverna på hennes skola ett ”rätt tänk” det innebär rätt förhållningssätt till miljö och den egna individen. Hon menar också att man ska ha ett framtidsperspektiv där man fokuserar på att de kommande generationerna ska kunna leva och förstå kretsloppet i vår värld.

”I hållbar utveckling finns ju allting som syftar till ett framtidsperspektiv där det uppväxandesläktet kan leva och kan förstå hur kretsloppet går till. Just nu arbetar vi på att få grön flagg och en miljö tema vecka”

( Rut skolledare)

Rut säger också att man inte använder just ordet hållbar utveckling men vad det står för och själva innehållet i begreppet diskuteras mycket.

”För oss som hälsodiplomerad skola finns ju begreppet i själva verksamheten och för att vi för att vi står där med begreppet blir inte det det mest intressanta utan det är innehållet”

( Rut skolledare)

”För mig är inte det viktigaste att det finns ett speciellt ord utan vad det står för och att det finns i vår verksamhet”

( Rut skolledare)

Håkan anger själv att han har fått söka på Internet och läsa sig till vad begreppet stod för, men kände ändå att när han hade tagit reda på vad det innebar så fanns innehållet i skolans undervisning

”Asså den här då, jag har funderat lite mer och då har jag gått in och tittat lite mer vad det handlar om. Så jag är uppdaterad på det. När det kom år 2000 var det ingen uppmärksammad sak här”

( Håkan skolledare)

Håkan pratar också om att som pedagoger måste vi hela tiden ställa oss frågan vilken framtid det är vi vill förbereda våra barn för. Vad är det de behöver ha med sig?

Han tycker att värdegrundsbiten är viktig och högaktuell.

4.4.2 Rektorns ansvar och kommunikationskanaler

Frågorna för vår del kretsade kring vems ansvar det var att nya begrepp och dokument implementerades hos lärarna. Här svarar både Rut och Håkan att det självklart ligger på deras ansvar att implementera sådant. Skolorna har olika modeller för hur detta sker.

Skolan som Rut är rektor på är en hälsodiplomerad skola vilket innebär bland annat innebär att man har olika handlingsplaner redo för olika situationer, allt ifrån den vanliga arbetsmiljö planen till handlings planer som rör nyanställning, sekretess, antimobbing, jämställdhet med mera.

”Vi har haft ett Eu- projekt där vi jobbat i genom en arbetsplan och en arbetsmiljöplan… Nu har den omarbetats och brutits ner. Det är ett levande material, inget för bokhyllan.”

(Rut skolledare)

Organisationen är uppbyggd så att det finns tre funktioner på skolan det är arbetsplats träffar som rektorn driver, det finns pedagogiska diskussioner som hålls mer utefter vad personalens behov där även Rut är med och tar upp de frågor hon tycker är viktiga. Den sista funktionen är de olika grupperna som personalen ingår i som till exempel IT-grupp hälsogrupp antimobbing- grupp, biblioteksgrupp och så vidare. I dessa grupper finns all pedagogisk personal representerad. För att komplettera dessa tre olika funktioner finns även arbetslagsträffar, dessa fyra träffar har ett rullande schema så att all personal kan delta.

Är det något som är nytt som ska implementeras hos personalen kan Rut som skolledare ge en av grupperna i uppgift att göra en plan som berör ämnet. Planen tas sedan upp i antingen de

Organisationen på Håkans skola ser lite annorlunda ut än vad det gör på Ruts. En gång i veckan har man ledningsmöte där skolledaren träffar arbetsledaren i varje arbetsenhet. De går sedan i sin tur sedan ut till sina arbetsenheter och informerar, man har även en uppföljning. På skolan har men också arbetsenhetsmöten då personal från år F- 3 har sina möten och personal 4- 6 har sina. På skolan har man vidare var fjärde vecka en stor konferens där all personal samlas och där det också förekommer pedagogiska diskussioner. När Håkan vill implementera något hos sin personal försöker han presentera det på ett intressant sätt så att personalen blir intresserade.

“När jag vill implementera någonting som jag tycker är viktigt, då försöker jag lyfta fram det på ett sådant sätt så att folk blir intresserade. För jag tror att det är det bästa. Jag kan också bara lägga på och säga att nu skall vi jobba på det här visset men det blir sällan bra”

( Håkan skolledare)

Håkan talar också mycket om hur organisationen i kommunen ser ut, vem som är hans chefer och vem som ansvarar för vad. Organisationen ovanför rektorerna i kommunen med nämndspecialister och olika chefer ser han som lite rörig.

“Kommunen är uppbyggd på ett litet konstigt sätt för vi har en chef som är chef över

Barnomsorg och skola men också chef för markteknik och gamlingar och lite annan verksamhet så han har egentligen inte insikten och tiden som borde finnas. Sen finns det en nämndspecialist”

(Håkan skolledare)

4.4.3 Konkreta exempel från verksamheten

Håkan kan ge ett konkretexempel på hur man jobbar med hållbar utveckling på hans skola. Han berättar om hur man har jobbat med staden. Där fick eleverna själv bygga städer, med kraftverk gator och annat. Eleverna kunde också maila in sina frågor kring byggande till ett fiktivt kontor.

Håkan tycker också att man ska vara försiktig så att det inte blir för mycket tematiskt. Han nämner att källkritik är en viktig bit när det gäller tematisk undervisning. Det han vill ge till eleverna på skolan är en god självkänsla, han menar att annat kan man ta reda på den dagen man behöver kunskapen.

“Sen får man vara försiktig så att det inte blir för mycket tematiskt”

( Håkan skolledare)

Skolan som Rut jobbar på verkar jobba mer kontinuerligt med teman som går att knyta till hållbar utveckling. De har ett pågående tema om vatten där målet är att alla eleverna ska få en bild av vad vatten är och vilken betydelse det har för oss människor. Tidigare har de haft ett terminslångt temaarbete om el och elförbrukning. Skolan har också haft ett stort arbete om sopor, där de även vann första pris i en stor tävling för sitt arbete. Skolan försöker också i möjligaste mån även arbeta för hållbar utveckling även utanför den pedagogiska verksamheten, genom att köpa ekologiska varor till förskole- och fritidsverksamheten.

Det vi kan se som är gemensamt för de båda skolledarna är att de frågar sig vilken framtid är det vi vill ge våra barn och hur förbereder vi dem? Vilken kunskap behövs för att klara sig i livet? Detta är något som de vill att deras pedagoger jobbar aktivt med.