I metodkapitlet tas de olika metoder upp som används och tillvägagångssättet i vår undersökning. Här redogörs också för bearbetningen av materialet.
3.1 Val av ansats och undersökningsmetod
En kvalitativ ansats har valts eftersom vi vill ta reda på förståelsen för begreppet hållbar utveckling och hur pedagogerna i praktiken undervisar för hållbar utveckling. Intervjuer med skolledare görs för att ta reda på deras förståelse för begreppet hållbar utveckling och hur de vidare implementerar begreppet till sina lärare. Fördelen med kvalitativa intervjuer är att få en direkt kontakt mellan intervjuare och intervjuperson, man får då ett bredare material att bearbeta (Widerberg, 2002). De kvalitativa intervjuerna innebär att det ställs enkla och raka frågor som ger innehållsrika svar (Trost 1993).
Valet av undersökningsmetod grundar sig på att vi ville ha ett resonemang med pedagogerna om ett begrepp och en diskussion kring hur deras undervisning sker. Kvalitativa intervjuer ger också en möjlighet att förstå och hitta vissa mönster. Eftersom vi inte är intresserade av hur ofta eller hur mycket något sker lämpar sig en kvalitativ ansats bättre än en kvantitativ i form till exempel enkäter (Trost 1993). Valet av en låg standardisering innebär att variationen på svaren får lov att vara stora. Fördelen med kvalitativa intervjuer är att vi kommer närmare intervjupersonen och får mer berättande svar (Trost 1993).
frågeställningar och skolans styrdokument. För att tydliggöra att hållbar utveckling finns med i styrdokumenten har det tagits med ett utdrag ur kursplanen för geografi (Se bilaga 1).
Efter att ha genomfört sex intervjuer med lärare bestämde vi oss för att göra ytterligare två kvalitativa intervjuer med rektorer för att få deras röst hörd kring ämnet och få en bild av vad som görs från deras sida för att implementera begreppet hållbar utveckling (bilaga 2).
3.2 Urval
Intervjuerna sker med en så kallad tillgänglig grupp, alltså intervjupersonerna är valda utifrån personliga kontakter. Detta innebär att inga allt för generella slutsatser kan dras av undersökningen (Patel & Davidsson, 1994). Vi hade i förhand ingen vetskap om lärarnas förkunskaper kring ämnet hållbar utveckling. Att inte veta deras kunskaper i förväg gör att vi får en stor variation av svar och på så vis får vi en inblick i hur just dessa lärares kunskaper i ämnet ser ut. Hade vi valt lärare som aktivt jobbar med hållbar utveckling hade vårt utfall och resultat blivit annorlunda.
Intervjugruppen består av åtta personer varav sex arbetar som pedagoger på tre olika skolor på grundskolans tidigare år och två är skolledare på liknande skolor. De är allt emellan trettio och sextio år gamla. Vid kvalitativa intervjuer är det till en fördel att ha en så stor variation som möjligt (Trost 1993). Skolorna är belägna på mindre tätorter och kan därför jämföras med varandra. Åtta intervjuer kändes rimligt att hinna med på den tiden vi hade utsatt. Gruppen av intervjupersoner är heterogen inom den homogena gruppen av lärare på mindre tätorter som vi vals att intervjua (Trost 1993). Det var även bortfall av två intervjuer, Därför valde vi att i efterhand att intervjua två skolledare för att få ett bredare perspektiv och en djupare problembild. Totalt blev det åtta intervjuer.
Här följer en kort presentation av våra intervjupersoner:
Karin är i sextio årsåldern och har en småskollärare utbildning, hon har under hela sitt yrkesverksamma liv jobbat som lärare på det som tidigare kallades lågstadiet.
Barbro är i femtio årsåldern och har en liknande utbildning som Karin, även hon undervisar i år 1-3.
Mikael är i trettiofem årsåldern, han är utbildad 1-7 lärare och undervisar just nu i en fjärde klass.
Lena är i trettio årsåldern och har jobbat ett par år i skolan. Hon har en 1-7 utbildning och jobbar nu i år fem.
Gudrun är i fyrtio årsåldern och har en 1-7 utbildning. Hon jobbar i år fem.
Anna är nyutbildad So-lärare inriktad på grundskolans tidigare år. Hon jobbar nu i en F-2:a Håkan är rektor på en F till 6 skola. Skolan ligger i en mellanstor kommun i Skåne. Han har tidigare jobbat som mellanstadielärare.
Rut är rektor på en F till 6 skola i en annan mellanstor kommun. Rut har tidigare jobbat som lågstadielärare
3.3 Genomförande
Förfrågningar gjordes på våra partnerskolor och hos bekanta. Därigenom etablerades kontakt med pedagoger att intervjua. Var intervjuerna genomfördes har varierat allt ifrån hemma hos intervjupersonen till i skolans personalrum och klassrum. Två av intervjuerna har skett per telefon på grund av tidsbrist hos intervjupersonerna. Intervjuerna med lärarna blev något färre än vi, dock anser vi liksom Trost (1993) att ett färre antal intervjuer kan vara en bra begränsning då det blir lättare att få överblick och se de detaljer som förenar och skiljer. Kontakt med rektorerna togs per telefon och intervjuerna skedde sedan på respektive skola. Eftersom skolledarna på de intervjuade lärarnas skolor ej hade möjlighet att ställa upp har intervjuerna skett på andra skolor i samma rektors områden.
Genomförandet har varierat mellan intervjuerna, vissa pedagoger var öppna och svarade utförligt medan andra svarade kort och koncist. Två av intervjuerna skedde per telefon därför
den direkta frågan, anteckningarna baseras på resonemanget och diskussionen kring våra intervjufrågor. Vi tog oss tid direkt efter intervjuerna att läsa igenom det som skrivits, här fanns även en chans att förtydliga de diskussionsämnen vi haft. Intervjuerna gjorde vi var för sig och efteråt så delgav vi varandra resultatet. Intervjuerna tog mellan trettio minuter och en timme. Intervjuerna med skolledarna valde vi att spela in på band för att lättare kunna dokumentera resultatet.
3.4 Etiska övervägande
Vi informerade intervjupersonerna om att deras svar är helt anonyma detta enligt (Trost 1993) för att främst kolleger inte skall känna igen resonemang och eventuella arbetssätt som kommer att presenteras i resultatet. Vidare kommer intervjumaterialet att förstöras efter undersökningen.
3.5 Bearbetning och analys
Under intervjuerna fördes anteckningar och efteråt skrevs intryck och en vidareutveckling av anteckningarna ner. Det insamlade materialet delgavs för varandra och antecknades på nytt utefter frågeställningarna. De olika delarna analyserades och likheter och skillnader sammanställdes. Det som kan påverka resultatet är att två intervjuer genomfördes per telefon. Samspelet mellan intervjuperson och intervjuaren kan gå till spillo, när man inte ses öga mot öga. Vad som också kan beaktas är vårt val att inte använda bandspelare när vi intervjuade pedagogerna, kanske hade vi då fått andra infallsvinklar av våra intervjuer. Vi valde dock att få en så likvärdig dokumentation av våra intervjuer som möjligt för att den ena intervjun inte ska väga tyngre än den andra. Intervjuerna med skolledare har spelats in på band för att sedan transkriberas. Gemensamt har vi sedan analyserat materialet. Transkriberingen blev på cirka sex till sju sidor per intervju