5. Analys
5.2 Analys av skolledarintervjuer
Precis som resultatet av våra lärarintervjuer tyder våra intervjuer med skolledare på att det finns en stor spridning på hur mycket man jobbar med innehållet hållbar utveckling. Även här vill vi upprepa att vi endast har gjort två intervjuer och har därför endast fått inblick just dessa tvås verksamheter. Variationen är givetvis stor från skola till skola.
Andra paralleller som vi kan dra mellan våra lärarintervjuer och skolledarintervjuer är att när undervisning för hållbar utveckling sker är det tematisk undervisning man utövar. Dock förvillar Håkans svar om att man skall vara försiktig med den tematiska undervisningen i skolan.
Definitionen av begreppet har båda skolledarna klart för sig men det finns en tydlig skillnad i mellan Rut och Håkans djupare kunskaper. Rut leder skolan med ett förhållningssätt som är förenbart med hållbar utveckling. Håkan däremot har till synes endast förstått innebörden av begreppet efter att ha läst på och kan då också peka på vissa delar i undervisningen som kan kopplas ihop med hållbar utveckling. Möjlighen har lärare och pedagoger på skolan större kunskaper i ämnet men undervisningen är från skolledarhåll inte styrd mot hållbar utveckling. Håkan har heller inte jobbat för att tydliggöra eller implementera begreppet hos lärarna. På Ruts skola verkar organisationen vara väl genomtänkt så att alla är med och jobbar aktivt på alla plan, såväl på grupp som på individuell nivå. Även utanför den pedagogiska organisationen försöker man leva som man lär genom att välja ekologiska varor till lärarrummet och förskole- och fritidsverksamheten. Detta är ett tecken på ett helhetstänkande kring hållbar utveckling som genomsyrar hela organisationen.
på att man ur skolledarsynpunkt inte medvetet har styrt undervisningen mot en hållbar utveckling utan att vissa delar finns i undervisningen ändå. Håkan lägger tyngdpunkten av diskussionen på organisationen som styr över hans organisation på skolan. Lärarna och de övriga pedagogerna verkar inte ha en lika aktiv roll i organisationen som hos Rut utan är mer styrda uppifrån.
Intervjun med skolledaren Rut tyckte vi gav oss ett material att arbeta med, hon gav klara svar och vidareutvecklade även det hon svarade på. Skolledaren som vi benämnt med Håkan svarade däremot väldigt svävande och kring gick ofta våra frågor. Upptäckten av detta kom först vid bearbetningen av vårt material. Detta ser vi som ett tecken på att Håkan inte har en klar struktur när han skall implementera nya begrepp hos pedagogerna. Begreppet Hållbar utveckling har man inte jobbat med i större utsträckning på Håkans skola.
6. Diskussion
Våra slutsatser är att det finns en stor spridning på hur mycket man känner till om begreppet hållbar utveckling, och hur mycket man jobbar med det. Det vi också kan se tydligt är att om det finns undervisning, så sker den tematiskt och med en stor fokus på miljön. Begreppet hållbar utveckling verkar inte ha fått den genomslagskraft som förväntats från FN: s håll. Vi har i vår undersökning bara hört ett fåtal röster som inte kan representera alla lärare och skolor. Av dessa sex vi intervjuat är det dock tre som har en förståelse för begreppet. Tre av dessa lärare bedriver en undervisning som överensstämmer med undervisningen för hållbar utveckling. Det som också syns tydligt är att majoriteten av lärarna vi intervjuade inte hade klart för sig vad som stod i SO ämnenas kursplaner, och hade inte heller för vana att knyta sitt val av undervisningsstoff till kursplanerna.
Det finns ett problem i att begreppet hållbar utveckling inte har nått ner på gräsrotsnivå inom skolväsendet. Här tror vi att ett stort ansvar bör ligga på rektor och skolledning. Styrdokumenten skall vara något som varje skola bör jobba aktivt med för att uppmuntra pedagoger och lärare till att knyta sin undervisning till styrdokumenten.
Det som också var intressant att se var hur skolledarna i sin organisation valde att implementera nya begrepp hos pedagogerna. Hur kommunikationen såg ut mellan skolledaren och personalen. Här kan vi precis som vid lärarintervjuerna se att det är stora skillnader från skola till skola.
6.1 Vår metod
Vi valde att använda kvalitativa intervjuer som ger oss en djupare inblick i just de sex lärarnas undervisning. Detta innebär att vi inte kan dra några generella slutsatser, ej heller hur förankrat begreppet är hos lärare i övrigt. Om vi hade valt att fördjupa oss i att se hur utbrett begreppet är hade en kvantitativ studie lämpat sig bättre. Då skulle vi ha kunnat använda oss tillexempel av en enkätundersökning.
Undersökningen hade tagit en annan vändning om vårt urval hade varit annorlunda. Genom att intervjua lärare som vi visste hade vetskap om begreppet och bedrev en undervisning för hållbar utveckling hade vi i stället fått mer kunskap om deras sätt att undervisa. Med vårt urval av intervjupersoner får vi istället en inblick i hur stor spridningen av begreppet hållbar utveckling är. Då kan problematisering ske kring varför begreppet inte har nått ut till alla pedagoger. Detta trots att det finns i våra styrdokument.
Ytterliga kvalitativa intervjuer med skolledare ger oss möjlighet att problematisera kring implementeringen av nya begrepp. Genom att intervjua en ny grupp inom samma organisation fick vi en djupare förståelse för ämnet.
6.2 Vårt val av litteratur
Vid litteratur sökning upptäckte vi att det fanns mycket lite forskat kring ämnet hållbar utveckling och undervisning. En stor tillgång har varit statens offentliga utredning Att lära för hållbar utveckling (2004:104)där det har funnits många relevanta undersökningar och forskning. Antologin Learning to change our world? (Wickenberg red 2004.) gav oss en
Många av FN:s texter belyser vikten av att begreppet integreras i vår undervisning men väldigt få texter talar om hur detta ska ske. Detta är också en av slutsatserna som dras i SOU rapporten (2004:104). Vi ville därför få en fördjupad kunskap om vad begreppet innebär och hur det kan kopplas till våra styrdokument och undervisning. Vi har även fördjupat oss i våra styrdokument vilket har gett kunskap om vad som förväntas av oss som lärare i de samhällsorienterade ämnena. Det har också gett en inblick i vad där står rörande hållbar utveckling. Därmed växte också vårt intresse av att forska kring hur djup förståelsen är hos yrkesverksamma lärare.
6.3 Diskussion av vårt resultat
Det vi har fått fram är att begreppet hållbar utveckling inte är förankrat hos lärare utan finns främst i styrdokumenten. Att begreppet inte fullt ut finns hos lärarna anser vi främst handlar om att det inte har lagts energi på att implementera det hos lärarna från skolledningen. Här utgår vi ifrån resultatet i vår undersökning, det kan vara så att det finns skolor som jobbar aktivt med detta. Detta fick vi bekräftat då vi genomförde intervjuer med skolledare, där en av skolorna arbetade genomgående med hållbar utveckling.
Lärarna är de som har den verkliga möjligheten till att påverka elevernas attityder och kunskaper kring hållbar utvecklig. Vi anser att utbildningen i detta ämne inte ska vara beroende av lärarnas personliga intresse och engagemang och huruvida de anser att detta är av vikt eller inte. Undervisning för hållbar utveckling är inskrivet i våra styrdokument och undervisning ska därför ske. Det är inte heller meningen att en lärare med personligt engagemang och intresse skall se till att de övriga i ett arbetslag bedriver undervisningen för hållbar utveckling. Det måste finnas ett gemensamt ansvar hos lärarna i arbetslaget. Oavsett vilken ämnesinriktning man som lärare arbetar med är det ett gemensamt ansvar mellan de naturvetenskapliga och samhällsorienterade ämnena.
Utifrån de sex intervjuerna med lärarna vi gjort kan vi dra slutsatsen att majoriteten inte har gjort ett skifte från miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling. En anledning kan vara att pedagogerna anser att eleverna i grundskolans tidigare år inte är mogen för en undervisning som rör de begrepp som finns inom ekonomi och samhälle, då främst läget i
världen. Dessa delar ingår i begreppet hållbar utveckling, och för att få hela begreppet hållbar utveckling så är det ett måste att dessa delar integreras. En annan anledning kan vara att man av tradition håller sig kvar vid miljöundervisningen för att det känns bekant och man vet vad det innebär. Orsaken kan också vara att styrdokumenten kan kännas ”luddigt” utformade där det finns en stor tolkningsfrihet. Man väljer kanske att tolka dem så att man undervisar om miljö i stället för hållbar utveckling. Kanske hade det varit lättare om styrdokumenten hade varit tydligare utformade så att det hade framkommit tydligare att undervisning för hållbar utveckling skall ske.
Vi anser att en integration av alla dimensioner är möjlig även på grundskolans tidigare år. Detta gäller även dimensionerna som rör samhälle och ekonomi. Undervisningen på grundskolans tidigare år kan ske som en förberedelse för de högre årskurserna. Med det menar vi att det ska finnas samarbete mellan lärarna i de olika årskurserna så att man tar vid där eleverna befinner sig kunskapsmässigt. Detta för att de ska utveckla en djupare förståelse för ämnena och problematiken där i kring. Vår förhoppning är också att hållbar utveckling möjligtvis finns med i den lokala arbetsplanen och att man därigenom organiserar sin undervisning där efter.
Vi anser att för att undervisa för hållbar utveckling måste ämnesintegration och tematiskt arbete förekomma. Vårt resultat visar på att den tematiska undervisningen är välkänd och används av lärarna. För att den tematiska undervisningen skall ge eleverna så mycket som möjligt så måste man vara medveten om att man undervisar för hållbar utveckling, och att man låter alla dimensionerna ingå på ett medvetet sätt. Ser man svårigheter i att undervisa för hållbar utveckling kan tematiska arbetsmetoder vara en hjälp då man kan ha en problembaserad utgångspunkt, vilket underlättar undervisningen. Vi blev förvånade över den ena skolledarens kommentera om att man skall vara försiktig då det gäller att arbeta tematiskt. Speciellt då det i efterhand kommit till vår kännedom att skolan Håkan jobbar som skolledare på har en profil som är Bifrost inspirerad. En annan fördel med det tematiska arbetssättet är att det skall utgå i från elevernas intresse och befintliga kunskap detta gör att det finns goda möjligheter för eleverna att få en bra förståelse för hållbar utveckling. Tematisk undervisning
I den del av resultatet som handlar om vad lärarna vill förmedla till sina elever är svaren positiva. Majoriteten av de intervjuade lärarna nämner någon del av det som ingår i begreppet hållbar utveckling. Den slutsats man då kan dra är att intentionerna till en bra undervisning för hållbar utveckling antagligen finns, men bristande kunskap om ämnet och begreppet är ett hinder. Därför ser bilden ljus ut, vår önskan är att yrkesverksamma lärare idag kan få vidareutbilda sig i ämnet.
Efter det att vi gjort skolledarintervjuerna så tycker vi att Ruts modell att styra organisationen är att föredra. Här känner sig alla delaktiga och organisationen känns välgenomtänkt. Ett gemensamt ansvar tas för den pedagogiska verksamheten, vilket är viktigt. Vad man ska betrakta är att nu har vi hört skolledarnas röster och vi kan bara förutsätta att organisationen fungerar i praktiken. Håkans organisation verkar inte lika strukturerad och vi saknar planerad tid för pedagogiska diskussioner. Insynen i den pedagogiska verksamheten tycks inte vara så stor från Håkans sida. Vår känsla av situationen på Håkans skola är att det finns ett glapp mellan skolledare och pedagoger.
6.4 Fortsatt forskning
Under arbetets gång har det väckts flera idéer om hur man skulle kunna forska vidare om hållbar utveckling. Det som hade varit intressant är att göra en studie kring vad som görs för att lärare ska förankra sin undervisning i styrdokumenten. En fråga som hade varit intressant att titta ännu närmare på är hur man gör inom skolans värld för att implementera nya begrepp som i detta fall hållbar utveckling. Det kan kännas meningslöst att ett sådant viktigt ämne som hållbar utveckling stannar vid att vara ytterligare ett begrepp som inte förklaras eller används i praktiken. Hur gör man för att förankra nya begrepp som hållbar utveckling hos dem som verkligen står för undervisningen och har möjligheten att förändra attityder hos eleverna. Det hade också varit intressant att ändra vårt urval i undersökningen och intervjuat lärare som är engagerade i undervisning för hållbarutveckling. Då hade vi i resultatet fått med hur undervisningen verkligen bedrivs i praktiken. Det i sin tur hade även gett oss förslag på hur vi själva kan bedriva vår undervisning för hållbar utveckling som nyutexaminerade lärare. Men det hade också gett oss en helt annan undersökning som inte hade berört på ett organisatoriskt plan.
Ytterligare en tanke som slagit oss är att man hade kunnat göra en större studie så att i form av en kvantitativ undersökning där vi ur ett bredare perspektiv kunde se hur väl etablerat begreppet är ute på skolorna. Med en så pass liten studie som vi har gjort är det svårt att se några generella mönster eller kunna påstå att vi vet hur verkligheten ser ut. Men det har trots allt gett oss en inblick i hur det kan se ut.
Positivt var att få se den verksamhet som fanns på Ruts skola där hela verksamheten genomsyras av ett tankesätt som gynnar en hållbar utveckling. I lärarrummet fanns det till och med KRAV märkt kaffe!
Referenslista
Bjerstedt, Åke (1997). Rapportens yttre dräkt Lund: Studentlitteratur
Doverborg, Elisabet & Pramling, Ingrid (1988). Temaarbete Lärarens metodik och barnens förståelse. Stockholm: Utbildningsförlaget
Eriksson, Solveig (1989). Fantasi i temaarbetet. Stockholm: Utbildningsförlaget Fountain, Susan (1997). Att undervisa för utveckling. Lund: Studentlitteratur
Fritzen, Lena & Gustafsson Barbro (2004). Sustainable development i terms of democracy-an educational challenge for teatchers education. I Wickenberg Per red. Learning to change our world. Lund: Studentlitteratur
Härenstam, Kjell (2002). Kan du höra vindhästen Religionsdidaktik- om konsten att välja kunskap. Lund: Studentlitteratur
Jonsson, Gunnar (2004). Student teachers understanding and concept formation of
sustainable development (presentation). I Wickenberg, Per red. Learning to change our
world. Lund: Studentlitteratur
Nilsson, Jan (1997). Tematisk undervisning. Lund: Studentlittertur
Patell, Runa & Davidsson Bo (1994) Forskningmetodikens grunder att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Sandell, Klas & Öhman, Johan & Östman, Leif (2003) Miljödidaktik. Lund: Studentlitteratur Skolverket (2004). Att lära för hållbar utveckling. Statens offentliga utredning 2004:104 Skolverket (2002) Kursplaner och betygskriterier 2000. Västerås: Fritzes
Widerberg, Karin (2002) Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur
Öhman, Johan & Östman, Leif mfl. (2004). Hållbar utveckling i praktiken. Så gjorde vi på vår skola. Myndigheten för skolutveckling, Stockholm: Liberdistrubution
Internetadresser
Skolverket (2006- 10-05) Nationella utvärderingen av grundskolan 2003. www.skolverket.se Borås högskola (2006-12-15) Policy för hållbar utveckling vid högskolan i Borås dnr: 562 –
Bilaga 1
Intervjufrågor till lärarna
1. Vad lägger du i begreppet hållbar utveckling?
2. FN:s definition är att hållbar utveckling har tre dimensioner, en ekonomisk, en social och en ekologisk. Denna definition ska även genomsyra vår undervisning för hållbar utveckling Låter den definitionen bekant för dig och var har du i sådana fall hört den? 3. Miljöundervisningen har bytt namn till undervisning för hållbarutveckling och är därför ett bredare ämne. Är din uppfattning att detta skifte syns på din eller andra skolor? 4. Hur sker undervisningen för hållbar utveckling i din klass?
5. Vilka arbetsformer använder du?
6. Är du nöjd med ditt sätt att arbeta med hållbar utveckling? 7. Hur gör du för att arbeta med dessa strävansmålen i geografi
Mål att sträva mot
– utvecklar förmågan att reflektera kring och ta medvetenställning till olika alternativ av resursanvändning utifrån ett ekologiskt tänkande.
– utvecklar förmågan att formulera och arbeta med problem som avser lokala och globala miljö- och överlevnadsfrågor
8. Är dessa strävans mål något ni jobbar återkommande med? 9. Hur ofta arbetar ni med hållbar utveckling?
10. Vad är det då eleverna jobbar med? 11. Vad ditt mål med undervisningen? 12. Vad är det de lär sig?
13. Hur utvärderas elevernas kunskaper?
14. Hur mycket integrerar du hållbar utveckling i de olika ämnena? 15. Brukar ni arbeta tematiskt?
Bilaga 2
Intervjufrågor till skolledarna
Hej!
Här kommer frågorna vi hade tänkt ställa! Hoppas de är tillräckligt tydliga, annars förtydligar vi när vi träffas. Tack för att Ni tar er tid och ställer upp!!
Med vänliga hälsningar Sara Ekberg och Linda Törnquist
1. Vad associerar du till när du hör begreppet hållbar utveckling? 2. Är det ett känt begrepp? (för dig och på skolan)
3. Begreppet hållbar utveckling skrevs in i våra styrdokument år 2000. Har man jobbat aktivt med styrdokumenten sedan dess?
4a. Får lärare fortbildning av skolan i hur man läser och tolkar våra styrdokument? b. Har det funnits någon sådan fortbildning kring hållbar utveckling?
5. Hur gör man för att implementera nya begrepp och dokument hos lärarna?
6. Hur hålls ni skolledare informerade om nya begrepp och tillägg i styrdokumenten? 7a. Var ligger ansvaret för att styrdokumenten följs?
b. Vilket ansvar har du som skolledare?
Vilken insyn har du som skolledare i lärarnas undervisning?
Finns det några gemensamma riktlinjer för innehållet i undervisningen?
Förekommer det en diskussion på skolan om vilket innehåll undervisningen ska ha? 8. Vet du något exempel på hur man jobbar med hållbar utveckling på din skola?