endast ska göra det möjligt för deltagarna att i nästa skede etablera sig i samhället och ta del av samhällets generella stödinsatser.
Bedömning
• Den låga måluppfyllelsen i sig bör föranleda att målen för nyanländas introduktion behöver omformuleras.
Målformulering
Integrationsverkets definierar målet för introduktionen såsom:
”Efter avslutad introduktion ska individen kunna ta del av och bidra till det generella utbudet inom svenskt arbets- och samhällsliv. Detta förutsätter kunskaper om det svenska samhället, arbetslivet och språket. Kunskaperna ska relateras till indivi-dens kompetens, livssituation och förutsättningar för egen försörjning”.
Det övergripande målet att samhällets insatser för flyktingar och andra invandrare under deras första tid i Sverige ska ge möjligheter för var och en att försörja sig och bli delaktig i samhällslivet är diffus. Vad menas med att försörja sig? Är det enbart arbete som inbringar lön? Kan det även avse studiemedel vid studier? Hur tolkas det att en person delvis försörjer sig och i övrigt har kompletterande försörjningsstöd? Min bedöm
ning är att det är svårt att tolka måluppfyllelsen.
Det finns heller inget som tyder på att samver
kande myndigheter har tagit fasta på Integrations
verkets måldokument då policy och insatser utformats eller då utvecklingsarbete initierats inom respektive myndighet.
26 Analys av måluppfyllelse och resursplanering
Bedömning
• Det behövs mål som ger en mer konkret ledning kring hur ett individuellt introduktionsprogram kan utformas för olika målgrupper. Målen behöver också utformas så att den nyanlända invandraren kan förstå och identifiera sig med dem.
• Med utgångspunkt från de nyanländas utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet skulle sysselsättningsmålet för nyanlända invandrare kunna differentieras utifrån ett antagande kring deras möjligheter till få arbete med eller utan kompletterande insatser från samhällets sida.
• Utbildningen har betydelse för det totala sysselsättningsmålet efter introduktionen.
Utifrån nedanstående tabell kan vi räkna ut
att 2035 % av de nyanlända invandrarna har 9 års skolgång eller kortare tid, att 3238 % har gymnasium varav en okänd andel har examen från teoretiskt gymnasium.
• Det bör vara möjligt att grovt uppskatta hur stor andel som behöver komplettera sin utbildning på olika nivåer. Men det är också nödvändigt att göra en realistisk bedömning om alla kan nå dessa utbildningsnivåer. San
nolikt är målet för en större eller mindre grupp oöverstigligt med hänsyn tagit till individens totala utbildningsbehov, familjsi
tuation och den studietradition man har med sig. Det innebär att samhället för en längre period behöver skapa en meningsfull syssel
sättning för denna grupp. Idag löses det ofta med kortvariga kommunala projekt.
Tabell 2: Utbildningsbakgrund hos nyanlända invandrare Utbildningsbakgrund
Omfattas av ersättningsförordningen
Nej Ja
Ingen utbildning 2 12
Grundskola kortare än 9 år 9 11
Grundskola 9 år 9 12
Gymnasium 38 32
Högskole-/universitetsexamen 37 28
Annan utbildning 5 3
Kan inte svara 1 1
Källa: ”Introduktion för nyanlända invandrare – en enkätundersökning 2004” Integrationsverkets rapportserie 2005:01
Analys av måluppfyllelse och resursplanering 27
Målgrupp
Målgruppen nyanlända invandrare definieras olika i olika sammanhang. Regleringen av säråtgärder för nyanlända invandrare, enligt integrations
propositionen (1997/98:16), utgår från att statliga och kommunala myndigheter bör uppmärksamma alla nyanlända invandrares behov av stöd i syfte att underlätta deras försörjning och delaktighet i samhället. Men staten snävar in sitt övergripande ekonomiska ansvar att enbart gälla för mot
tagande av skyddsbehövande inklusive de som fått uppehållstillstånd av humanitära skäl. Det ekonomiska ansvaret för kommunernas mot
tagande och introduktion av nyanlända skydds
behövande med flera regleras i ersättnings
förordningen (1990:927).
I Integrationsverkets måldokument ”Mål för introduktion för nyanlända invandrare”
görs ingen åtskillnad mellan flyktingar enligt ersättningsförordningen och övriga nyanlända invandrare. Detsamma gäller den centrala överenskommelsen om utveckling av introduk
tionen för flyktingar och andra invandrare.
De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna riktar sig inte till den ena eller andra gruppen av nyanlända invandrare. Det är individens behov och utformningen av åtgärden som avgör möjligheten att ta del av åtgärden.
Introduktionsinsatserna för nyanlända flyktingar ska enligt intentionerna underlätta för den nyanlände att börja arbeta eller att ta del av arbetsförmedlingens arbetsmarknads
politiska program. Detta bör också gälla övriga nyanlända invandrare.
EESmedborgarnas möjligheter till att bosätta sig i Sverige är kopplat till att de får arbete och kan försörja sig här. Rätten till Sfiundervisning omfattar även denna målgrupp.
Däremot är det inte självklart att de skall erbjudas övriga introduktionsinsatser. Om anställningen upphör efter en tid samtidigt som uppehållstill
ståndet kvarstår bör det vara individens behov av introduktion som ska vara avgörande för vad kommunen erbjuder.
Bedömning
• Det finns skäl att behandla hela gruppen nyanlända invandrare på samma sätt från statens sida och i kommunerna. Sfiunder
visningen och arbetsmarknadspolitiken avser hela gruppen. Men staten tar endast ansvar för merkostnaderna under introduktions
perioden för flyktingar enligt ersättnings
förordningen. Det finns inga rationella skäl för denna ståndpunkt. Det är rimligt att kommunerna mot statlig ersättning erbjuder gruppen övriga nyanlända invandare alla introduktionsinsatser. Det bör vara individens behov av introduktion som ska vara avgörande.
Resursplanering
Nationellt finns det inte någon analys av de nyanlända invandrarnas behov av insatser från statens sida. Ersättningen för kommunernas merkostnader enligt ersättningsförordningen avser kommunernas kostnader. Resurserna inom arbetsmarknadspolitiska området fördelas inte explicit till gruppen nyanlända invandrare.
Som redovisats ovan finns det stora grupper nyanlända invandare som inte får tillgång till arbetsförmedlingens insatser.
Ingen av de kommuner som bidragit med material till denna rapport har en tydlig resurs
planering för introduktionen som är relaterad till målgruppens förutsättningar på arbets
markanden eller behov av kompletterande vuxenutbildning. Till viss del finns sådan resurs
planering i de kommuner som upphandlar introduktionsverksamheten.
Bedömning
• Ska målen nås enligt intentionerna så är det nödvändigt att det finns en tydlig resursplanering som är relaterad till målen och målgruppens förutsättningar.
2 Analys av måluppfyllelse och resursplanering
De hinder och behov av utveckling som fram
kommer i analysen och bedömningen ovan kan i stort sett alla åtgärdas. Endast en faktor, tillgången på ingångsarbeten och då främst arbeten för korttidsutbildade, är svårare att påverka på kort sikt. Den sammanfattande redovisningen är i första hand uppdelade på hinder som staten behöver åtgärda och de faktorer som kommu
nerna kan påverka i ett systematiskt utvecklings
arbete. Redovisningen har också grupperats efter behovet av att prioritera förändringen på så sätt att de första angivna åtgärderna i denna sammanfattning bedöms ha högsta prioritet och bedöms påverka effektiviteten i intro
duktionen mest.