De kommunerna som medverkat med underlag till denna rapport har till stora delar en väl fungerande verksamhet. Men det finns också behov av att utveckla introduktionsverksamheten.
Samverkan inom kommunen
• Kommuner som har samordnat frågor om arbetsmarknad, integration och vuxenutbild
ning inom samma förvaltning anser att detta underlättar arbetet med introduktion för nyanlända invandrare.
• Viktigt är att förankra ett helhetsperspektiv med en gemensam värdegrund och samsyn kring uppdrag, resurser och ansvarsfördelning samverkan inom och mellan förvaltningar och myndigheter.
Samverkan mellan kommuner
• Behovet av samverkan mellan kommunerna bestäms i första hand av målgruppens storlek, dess förutsättningar på arbetsmarknaden och möjligheterna att använda de samlade resur
serna för introduktion på ett rationellt sätt.
Samverkan mellan kommunen och arbetsförmedlingen Det är en mycket splittrad bild av samverkan som ges. På flera håll fungerar det bra, men det finns ingen strukturerad eller garanterad gemensam planering över tid mellan kommunen och arbetsförmedlingen kring utnyttjande av tillgängliga resurser trots lokala överenskom
melser. Det saknas ofta en samsyn kring helhets
perspektivet och för samverkan och samutnytt
jande av de samlade resurserna. Detta beror bland annat på att den lokala arbetsförmedlingen inte styr över förutsättningar kring de deras tilldelade resurser.
Genomgående anser dessutom kommunerna att det är en begränsad andel av de nyanlända som arbetsförmedlingen kan erbjuda insatser.
Dessutom finns en ryckighet i åtgärderna och tillgången på resurser.
• I grunden kräver detta förändringar som staten bör åtgärda, vilket har redovisats ovan, men mycket kan förändras genom att syste
matiskt arbeta med att skapa en helhetssyn
och samsyn kring den gemensamma verksam
heten både på ledningsnivå och i den operativa verksamheten.
Avsaknad av samverkan med viktiga aktörer
Till stora delar har mottagning och introduktion av nyanlända hittills varit ett område som har begränsats till framförallt offentliga sektorn, i första hand kommuner och arbetsförmedlingar.
Sannolikt vore det värdefullt om även andra aktörer kan medverka i introduktionen. Det bör vara särskilt angeläget att engagera representanter för arbetsgivare och branscher i detta. Det är då viktigt att dessa aktörer tidigt medverkar i att definiera innehållet i introduktionen. Introduk
tionen skulle då bättre kunna anpassas till de situationer som den nyanlände möter efter introduktionen. Samtidigt kan detta öka aktörernas medvetenhet om denna målgrupps förutsättningar.
• Introduktionen är i princip ett slutet system mellan kommun och stat.
• Nya aktörer måste involveras i både utförandet och innehåll. Regeringen bör aktivt verka för att arbetsgivare, arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer, högskolor och univer
sitet, KYmyndigheten samt bemannings
företag med flera lokalt medverkar i introduk
tionen av nyanlända invandrare.
Synliggörande av kompetens
Detta är ett område som generellt behöver utvecklas.
• Kartläggningar bör ingå i en process där den nyanlände under introduktionen får stöd att själv upprätta och ta ansvar för en meritport
följ. Därigenom ökar den egna förmågan att kommunicera sin kompetens och vid behov få möjlighet att validera den.
• Det är nödvändigt att kartläggningarna blir gemensamma och integreras med de olika handlings och studieplanerna.
Samordnad planering
Genomgående finns det alltför liten koppling mellan introduktionsplan, studieplan och arbetsförmedlingens handlingsplan. Målen i 32 Sammanfattning av hinder och utvecklingsbehov
svenskundervisningen kretsar kring vilken Sfinivå som individen har förutsättningar att nå. Arbetsförmedlingens handlingsplan är normalt inte samordnad med introduktions och studieplanen för Sfi. Det är svårt att få grepp om i vilket skede av introduktionen som fram
tidsplaneringen blir mer konkret och realistisk.
Viktiga utvecklingsområden är därför att:
• De olika planerna synkroniseras och samordnas.
Detta gäller även samordning med arbetsför
medlingens handlingsplan då den nyanlände bedöms behöva arbetsförmedlingens stöd.
• Sättet att planera utvecklas mot ökad delaktighet hos deltagaren.
• Framtidsplaneringen blir mer konkret och realistisk i ett tidigare skede av introduktionen.
Integrerat introduktionsprogram
Introduktion ser mycket olika ut i de olika kommunerna. Det flesta kommuner har olika former av orienteringskurser med samhällsin
formation och jobbsökarkurser. Flera kommuner har satsat mycket på att skapa introduktions
program som innehåller yrkesorienterande, yrkesförberedande och studieorienterande kurser parallellt och/eller integrerat med undervis
ningen i Sfi.
Individuella arbetsmarknadsutbildningar integrerade med Sfi förekommer i mycket få fall. Få kommuner redovisar att det förekommer studier inom vuxenutbildningen parallellt med introduktionen och Sfiundervisningen. Det är anmärkningsvärt då denna parallellitet lyfts fram på ett tydligt sätt från myndigheterna.
Det är inte alltid uppenbart i vilket syfte praktiken anordnas; om det är språk, arbetslivs
eller yrkespraktik. Flera kommuner anordnar praktiken separat från Sfiundervisningen, vilket innebär att den inte systematiskt används som en del i svenskundervisningen.
Viktiga utvecklingsområden är därför att:
• Kommunala arbetsmarknads och studie
inriktade kurser bör vara en integrerad del i introduktionen.
• Det bör alltid finnas ett tydligt syfte med praktiken. Med få undantag bör det vara en obligatorisk insats. Undervisningen i svenska bör systematiskt förbereda den nyanlände språkmässigt för praktiken och efteråt använda den nyanländes erfarenheter.
• Undersöka varför inte arbetsmarknadsutbild
ning och vuxenstudier kan ske parallellt med Sfi i högre utsträckning.
Sammanfattning av hinder och utvecklingsbehov 33
Bilaga 1
Frågeformulär till de kommuner, landsting och regioner som har deltagit i utvecklingssamarbetet Områden inom introduktionen Frågeställningar
Antal nyanlända Finns statistik uppdelat på
• Flyktingar
• Övriga invandrare
• Kön och ålder
Bakgrund Finns statistik uppdelat på
• Utbildningsnivå
• Yrkeserfarenheter
Vad fungerar bra? Exempel (se svarsalternativ i bilaga 2) Vilka hinder finns? Exempel (se svarsalternativ i bilaga 2)
Introduktionsprogram Finns det fastställt program inklusive upphandlingsunderlag
för målgruppen
• flyktingar?
• övriga invandrare?
Innehållande:
• Måldokument?
• Konkreta mål ?
• Samverkansparters medverkan?
• Genusperspektiv?
• Hälsoperspektiv?
Lokal överenskommelse Finns det? Vilka ingår? Enligt intentionerna i den centrala
överenskommelsen?
Centrala myndigheters styrdokument Har dessa varit
Centrala överenskommelsen • Ett stöd i utformningen av lokala mål, program?
• Ett stöd i det praktiska genomförandet?
Hur uppfattar ni uppdraget från staten?
Övergripande mål- och insatsplanering Finns det? T ex för de som fick UT 2004
I så fall, är den
• Relaterat till mål, målgrupp
• Förväntat resultat
• Skillnader mellan könen
• Är insatserna relaterade till målen
Organisation Hur ser den kommunala organisationen ut?
34 Bilaga 1
Frågeformulär till de kommuner, landsting och regioner som har deltagit i utvecklingssamarbetet forts.
Områden inom introduktionen Frågeställningar Ansvarsfördelning Samverkan Finns den dokumenterad?
Hur och vem ger förutsättningarna? Övergripande och
i det individuella ärendet?
Hur sker samverkan i det individuella fallet?
När sker samverkan beträffande de olika tänkbara insatserna såsom:
• Sfi
• praktik
• studieorientering
• arbetslivsorientering
• arbetsmarknadspolitiska åtgärder
• vuxenutbildning – grundlägg vuxenutbildning
• vuxenutbildning – gymnasium
• hälsa
• rehabilitering
• annat
Kartläggning När och vem kartlägger?
Samverkan?
Relation till tidigare kartläggningar?
Individens delaktighet?
Revideringar hur, när?
Individuell introduktionsplan Hur används den?
Mål – delmål – konkretisering – tidshorisont?
När finns konkret framtidsplanerna i planen?
Relation mål – insatser?
Individens delaktighet – motivation?
Samverkanspartnernas delaktighet – om, när, hur?
Relation till studieplaner respektive arbetsförmedlingens handlingsplaner?
Förekommer revideringar över tiden?
Könsskillnader?
Integrationsverket – anser att många planer är kollektiva. Är det så?
Innehållet i introduktionen Hur ser insatserna ut såsom
Svenska – Sfi
- mål i studieplanen?
Samhälls-, arbetslivsorientering
- vad?, hur?, vem ger?
Praktik
Kombination Sfi och
- arbetsmarknadspolitiska åtgärder?
- grundläggande utbildning?
- alfabetisering?
- gymnasial utbildning?
- högskola?
- förvärvsarbete?
- rehabilitering?
- annat?
Synliggöra kompetens Vad görs?
När görs något?
Vilka dokumentationsformer används?
Hur och när sätt insatser in för att tillvarata kompetens?
Hinder i att synliggöra och tillvarata kompetens?
Introduktionsersättning Används denna ersättning?
Utformning?
För vilka?
Bilaga 1 35
Frågeformulär till de kommuner, landsting och regioner som har deltagit i utvecklingssamarbetet forts.
Områden inom introduktionen Frågeställningar
Uppföljning av resultat Görs
• övergripande?
• individuellt?
Hur definieras positivt resultat?
Vad läggs in i begreppet självförsörjande?
Önskar ta del av individuella akter • Korttidsutbildade?
• Yrkeserfarenhet?
• Högskoleutbildade?
Fördelat män och kvinnor?
I olika skeden såsom
• Första plan?
• Utveckling/revidering?
• Vilka ytterligare planer finns? Studieplaner?
Arbetsförmedlingsplaner?
• Hur och när konkretiseras framtidsplanen?
Övrigt Glömt något?
36 Bilaga 1
1. Allmänt:
Fungerar bra
• Bemötande – personlig vägledning
• Samverkan kring gemensam fortbildning med samverkansparter
• Arbetar på samma sätt med övriga nyanlända invandrare som med flyktingar
• Ny organisation – kortare vägar – bättre förutsättningar
• Aktionsinriktad uppföljning, forskning
• Meritportfölj för alla
Hinder
• Skiljer på flyktingar och andra invandrare
• Korttidsutbildade olika språk/förhållningssätt till
• Kommunens struktur, organisation
• Finns i brist samverkan. Olika mål och bilder mellan handläggare och beslutsfattare
• Avbrott – bristande kontinuitet i introduktionen
• Många har försörjningsstöd efter introduktionen
• Generalschablonen underfinansierad
• Introduktionsersättningen för likt försörjningsstöd
2. Svenska för invandrare, sfi
Fungerar bra• Duktiga Sfipedagoger
• Alternativ Sfi – alternativa insatser
• Snabbt till Sfi