Analys av observationstillfälle 3 och intervju 2

Det vi kunde se vid observationstillfälle 3 var att eleverna var positiva till uppgiften Det fanns ett engagemang mellan eleverna. Vi kunde se en annan självsäkerhet med denna uppgift. Eleverna pratade mycket om den och visade för varandra hur långt de hade kommit och vilket ämne de hade valt. Vid detta observationstillfälle hade vi redan varit med gruppen vid två tidigare tillfällen och det märktes. Eleverna tyckte inte längre att det var konstigt att vi var där och hälsade glatt på oss när de kom in i klassrummet. En av eleverna undrade i och för sig hur många gånger vi skulle vara med på deras bildlektioner men hon sa det med ett leende. Molin (2004) betonar i sin forskning hur viktigt det är med delaktighet för eleverna i skolarbetet. Engagemang och aktivitet är exempel på delaktighet och det kunde vi se hur

32

mycket det betydde för att eleverna skulle få ett bra resultat av sitt arbete. Pedagogen visade sig delaktig i elevernas arbete och stöttade eleverna i deras engagemang för uppgiften. Vi såg detta genom att eleverna frågade honom mycket och han stannade en stund hos varje elev och gick igenom och intresserade sig för vad de hade gjort. I arbetet med elever med NPF är det viktigt att hålla på strukturen för att nå målen som pedagogen har för undervisningen och för elevernas lärande. Molin (2004) menar vidare att delaktighet är någon form av maktfördelning som kan innehålla utövande av viss makt som kan ses som en konsekvens av och en förutsättning för delaktighet. När pedagogen visade sin delaktighet i elevernas uppgifter så kunde vi se att de blev positiva och mer fokuserade på uppgiften. Ahlberg (2009) belyser hur hinder kan identifieras för lärande, hur de ska kunna övervinnas eller elimineras. Pedagogen hade kunnat eliminera och identifiera en del hinder för elevernas lärande genom att vara mer delaktig från början i elevernas samtal och skapande. Om pedagogen hade uppmuntrat och uppmanat eleverna att fortsätta i sina samtal så kanske resultatet hade sett annorlunda ut. I detta ligger uppdraget för oss som blivande specialpedagoger, att handleda pedagogerna i arbetet med eleverna och precis som Ahlberg (2009) nämner så är det viktigt att identifiera, övervinna eller eliminera hinder för eleven i dess lärande.

Den teoretiska uppgiften som eleverna skulle arbeta med under detta lektionspass hade pedagogen tidigare gått igenom. Eleverna hade även haft ett tillfälle innan då de arbetat med uppgiften. Det vi trodde skulle hända på denna lektion var att miljön i klassrummet skulle bli stökig på grund av att det inte fanns en tydlig struktur på uppgiften som eleverna kunde följa. Anledningen till att vi trodde att det skulle bli så är för att tidigare forskning visat att elever med NPF måste ha en tydlig struktur för att kunna tillgodogöra sig lärandet (Hejlskov- Elven, Veje och Beier, 2012).

Hejlskov- Elven, Veje och Beier (2012) menar att ta initiativ eller påbörja handlingar kan vara en svårighet hos personer med empatisvårigheter eller personer med uppmärksamhetsstörning, detta kan visa sig hos personer med Aspergers syndrom. Det betyder inte att alla personer med uppmärksamhetsstörning har svårt för att ta initiativ men för dem som har svårt att komma igång med sina handlingar är det oftast ansträngande. Svårigheter med att komma igång kan i en del sammanhang tolkas som kravavvisande beteende men så är det inte alltid. Klimatet i klassrummet var lugnt och eleverna valde att sätta sig enskilt. Det fanns ingen interaktion mellan eleverna under lektionen utan fokus fanns på uppgiften. Vygotskij (1999) belyser vikten av samspelet för att lärande ska ske. Pecka uttryckte vid intervjutillfället att det

33

var ett lugn under lektionen som han uppskattade. Det kan vara en viss skillnad från elev till elev vilken atmosfär de vill ha på sina lektioner, Pecka uppskattade lugnet medan andra elever kanske uppskattar att det sker ett samtal under lektionens gång. Vi trodde att det praktiska lektionstillfället skulle vara mer uppskattat av eleverna men det visade sig under intervjun att alla lektionspass var lika bra enligt eleverna. Anledningen till att eleverna uppfattade lektionerna som lika givande kan vara att strukturen för de yttre ramarna var lika vid både den teoretiska och praktiska lektionen. Med de yttre ramarna menar vi att det var samma sal, samma ämne, samma tid, samma pedagog och samma grupp elever. Eleverna visste hur de skulle förhålla sig till det som förväntades av dem. Detta är viktigt i arbetet för elever med NPF (se bilaga 1). Det var istället de inre ramarna som skiljde sig åt under lektionspassen. Med de inre ramarna menar vi innehållet i lektionen. På den praktiska lektionen fick eleverna ett material som de skulle arbeta med, i detta fall var det lera. På den teoretiska lektionen fick det arbeta med ett material som var information i form av bild och text. Information som de kunde hitta via sina surfplattor.

Vygotskij (1999) betonar hur viktigt det är med en positiv hållning till den enskilda elevens möjlighet att lära och han menar också att socialt skapade inlärningsvillkor har en avgörande betydelse för inlärningen På våra observationer med mest fokus på observation 3 när eleverna arbetade med konsthistoria så såg vi ett annat klimat i klassrummet vid detta tillfälle. Någon elev nämnde under intervjun att det var lugnt i klassrummet och vad betyder det egentligen för inlärningen? Under observation 1 var det ett annat klimat där eleverna pratade mycket och om olika ämnen jämfört med observation 3 när eleverna pratade mycket om sinkonsthistoria men i mycket mindre skala än vid tidigare tillfälle. Om vi utgår kritiskt från de både lektionstillfällena och samtidigt tänker på vad Vygotskij (1999) betonar i sin forskning så fanns det stora möjligheter under alla lektionerna att utveckla eleverna i deras samtal. Här hade det varit bra med en vägledande pedagog för att ta eleverna vidare till nästa utvecklingszon.

Bert nämner i intervjun att han ville göra om sin skulptur för att den skulle passa ihop med uppgiften som de hade i konsthistoria. Pedagogen har inte pratat om att det skulle finnas en koppling mellan uppgifterna men Bert insåg ändå att det skulle vara det bästa resultatet. Vi tycker Bert har gjort en intressant iakttagelse och än mer intressant eftersom det inte är något som pedagogen har önskat.

34