Resultatdiskussion

I resultatdelen framkom ett något annorlunda resultat än vad vi hade väntat oss. Vi trodde att det skulle ha större betydelse för eleverna om lektionerna var av praktisk karaktär snarare än av teoretisk karaktär.

Vi hade en tanke innan vi gick in och observerade de praktiska lektionerna att det skulle vara ganska lugnt och behagligt eftersom eleverna fick arbeta med händerna. Det visade sig att eleverna blev osäkra i de praktiska momenten genom att det blev mer oro i klassrummet. Eleverna hade tydliga ramar för vad de skulle göra med sin lera och de praktiska lektionerna gav utrymme till mycket prat och fri tolkning av uppgiften vilket visade sig genom att en del av eleverna att de tyckte det var jobbigt med ljudnivån. Detta kommenterade eleverna när vi hade våra intervjuer. Vi fick genom vår studie observera elevernas sätt att inhämta kunskap och vilken betydelse pedagogens roll har i undervisningssituationen. Vi har utifrån vår analys av materialet resonerat mycket kring vad som hade hänt om pedagogen fångat upp eleverna i deras samtal även om samtalsämnena inte handlade om ämnet för lektionen. För att det ska ske en utveckling i elevens individuella proximala utvecklingszon så behöver eleven handledning från en kamrat eller från andra vuxna (Vygotskij, 1999).

Hattie (2009) betonar att det är viktigt att få utmanande mål och att engagemang från läraren och elever behövs för att komma vidare i sin kunskapsutveckling. Vi såg tydligt detta i våra observationer när eleverna samtalade med varandra under lektionen. Eleverna samtalade med varandra om olika ämnen men vi såg att även om deras samtal inte handlande om uppgiften så höll samtalet igång eleverna och vad de höll på med. Vi hade önskat ett större engagemang från pedagogen i elevernas samtal för att få se vad som hade hänt med eleverna och hur situationen hade utvecklats. Det hade också behövts tydligare mål för eleverna med deras

41

uppgift så de hade förstått vad pedagogens mål var med uppgiften. Vi har diskuterat tidigare vad pedagogens roll har för betydelse för elevernas lärande och visst kunde vi se en stöttning från pedagogen men kanske inte tillräckligt i alla lägen. Vad hade hänt om pedagogen hade fångat upp eleverna och deras samtalsämnen på ett annorlunda sätt istället för att bara tysta ner dem och styra dem tillbaka till uppgiften? Uppgiften kanske hade utvecklats till det bättre om eleverna hade fått lite mer frihet i sitt utövande och blivit lyssnade mer på när de svävade i väg i sina samtal.

Vi såg också att det hade stor betydelse att de hade en viss förkunskap vad gällde den teoretiska uppgiften eftersom det blev en mer strukturerad lektion och de kom snabbt igång med sin uppgift som de hade jobbat med vid några tillfällen tidigare. Vad gällde den praktiska uppgiften hade de ingen förkunskap. Vissa hade arbetat med lera tidigare men de hade inte gjort skulpturer som var upplagda utifrån ett sådant här arbetssätt. Eleverna fick inga medierade redskap för hur känslan skulle kunna beskrivas i deras skapande av lerskulpturen. Vi anser att det är en ganska avancerad uppgift för eleverna och tänker vidare på hur pedagogen kunde gjort annorlunda för att underlätta uppgiften för eleverna. Pedagogen kunde kanske ha visat eleverna olika skulpturer som beskrev olika känslor, även om det kan vara svårt att visa även för pedagogen. Vi tror att pedagogen inte visade för att eleverna inte enbart skulle kopiera, risken finns att det hade blivit tio likadana som pedagogen hade visat. Det vi tänkte på var om eleverna hade förstått uppgiften bättre om pedagogen hade visat med sina skulpturer, det är inte helt säkert att det hade hjälpt eleverna. Wertsch (1998) beskriver lärandes process på ett liknande sätt med begreppen mastery och appropriering. Under våra observationer ser vi inte att eleverna approprierar sin kunskap, däremot anser vi att de bemästrar sin kunskap genom att eleverna genomför sin uppgift och får ett färdigt resultat. Det behöver inte betyda att det har skett ett lärande för eleverna när de har genomfört sina uppgifter.

På viket sätt har upplägget i undervisningen betydelse för elevens syn på sitt lärande? Vi kunde se att det pedagogiska upplägget hade betydelse för gruppen. Detta kunde vi se genom att det var olika reaktioner på de olika lektionerna beroende på instruktioner, struktur, innehåll och arbetssätt. Eleverna hade svårt att uttrycka sig verbalt under intervjuerna och gav korta svar där de uttryckte att de båda lektionerna var bra och att upplägget var bra. Det innebar inte att de olika lektionsuppläggen inte hade betydelse. Vi tolkade detta som att eleverna fick en bra upplevelse av de båda lektionerna och de var nöjda med sitt resultat. Eleverna upplevde att de slutförde sina uppgifter och gjorde det på ett bra sätt.

42

Hur reagerar gruppen på de två olika lektionspassen? Vi tror att eleverna hade svårt att se någon större skillnad på lektionerna, mer än att de gjorde olika uppgifter på de olika lektionerna men under observationerna blev det väldigt tydligt att det fanns en skillnad på lektionerna med tanke på hur eleverna uppträdde och samtalade med varandra.

Hur upplever eleverna att de kan tillgodose sig sitt lärande? Vygotskij (1999) menar att pedagogen har en betydelsefull roll i individens proximala utvecklingszon för att eleven ska kunna ta sig vidare till nästa nivå. Kan pedagogen bidra med uppmuntran och stöd som leder eleverna på rätt väg och fångade upp eleverna där de befinner sig så kan utveckling ske för varje elev. I intervjuerna framkom det att eleverna var nöjda med sina lektioner och ansåg att de hade lärt sig saker under bägge lektionsuppläggen.