Metoddiskussion

Innan vi började med vår studie hade vi en viss förkunskap om eleverna eftersom vi valde att göra vår undersökning på vår egen arbetsplats. Fördelarna med att göra undersökningen på sin egen arbetsplats var att eleverna känner oss och vi upplevde att det inte påverkade lektionssituationen när vi var och observerade. Vi har funderat över om undersökningens resultat hade sett annorlunda ut om vi hade gjort den i en helt för oss okänd elevgrupp. Vi valde observation och intervju för vi trodde att det skulle bli det bästa sättet att få svar på våra frågeställningar. Vi trodde också att observation och intervju skulle passa eleverna som var i vår målgrupp eftersom eleverna kan ha vissa svårigheter att uttrycka sig både skriftligt och verbalt. I vår intervju försökte vi lägga upp samtalet mer som ett samtal för att få det så avslappnat som möjligt.

Vi observerade under tre lektioner och hade även ljudupptagning. Det var på det sättet vi inhämtade vår empiri. Björndal (2005) poängterar att vi har ett begränsat minne och att vi genom inspelning kan använda oss utav våra ögon och öron för att sedan kunna gå tillbaka till inspelningarna för att flera gånger gå igenom situationen. Vi upplevde att vi fick med vad vi behövde för att analysera och tolka vår empiri genom att vi observerade med ljudupptagning och intervjuade eleverna. Det som var mycket intressant var att sitta ner med eleverna i direkt anslutning till lektionerna som vi hade observerat och intervjua dem. Lektionerna låg färskt i minnet för eleverna och det kändes som de hade lätt för att svara på våra frågor vilket vi hade kunnat bli att färre eller ingen elev hade anmält sig frivilligt. Det hade kunnat resultera i att vi inte fått in tillräcklig empiri för att analysera och ha som underlag vid i våra diskussioner. Vi hade då fått se över vårt val av metod samt ändrat vår struktur för att få in vår empiri. Ett annat sätt att få in empiri hade kunnat vara med enkäter men då hade vi gått miste om den

39

direkta dialogen med eleverna. Vi trodde att eleverna hade svårt för att uppfatta skillnaden på lektionerna och eftersom de yttre ramarna med tid, rum och ämne var samma som de andra lektionerna som vi observerade blev det ingen märkbar förändring för eleverna. En tanke kan vara att eleverna svarade att allt var bra för att tillfredsställa oss som intervjuade och för att de kanske trodde att det var de svaren som vi förväntade oss. Det blev avslappnande samtal under våra intervjuer och eleverna kändes bekväma i situationen. Det kändes som en fördel att vi var kända för eleverna sen innan. Vi hade även kunnat tänka på det som en nackdel, vi hade kanske fått mer ärliga och utförliga svar om eleverna inte kände oss och vetat att vi är kollegor med deras pedagog. Vi fick känslan att eleverna ville vara oss till lags när de svarade på våra frågor och därför fick vi inte riktigt fram de svaren som skulle kunnat leda vidare till en diskussion i samtalet. Kvale och Brinkmann (2009) anser att intervjua är en konst som man lär sig genom att genomföra många intervjuer. Under en kvalitativ forskningsintervju skapas kunskap socialt i ett samspel mellan intervjuaren och intervjupersonen. Detta kan vara en jobbig situation för eleverna och de kan känna sig pressade när de inte vet vilka frågor som ska komma och vad vi förväntar oss för svar från dem. Det är viktigt för oss som intervjuar att gå in med öppna ögon och inte ha för många tankar innan om vilka svar vi förväntas få av eleverna i detta fall.

Vi diskuterade en del innan vi startade vår undersökning om vi skulle använda oss av enkäter men vi trodde inte det hade blivit bra för dessa elever eftersom vi ville höra deras egna röster och berättelser om vad de hade upplevt. I en enkät krävs det många personer som deltar och vår undersökning hade inte som syfte att ha så många i målgruppen. Vi ville använda oss av intervjuer för att vi skulle få ett samtal med eleverna och de skulle få berätta vad de hade upplevt under lektionerna. I en enkät ger det inte möjlighet för oss att föra ett samtal med eleverna och vi har inte möjlighet att se minspel och kroppsspråk på samma sätt som i en intervju. Eriksson och Wiedersheim- Paul (2011) menar att en enkät ställer krav på att frågorna är väl utprovade. Som vi nämner i vår studie så har eleverna svårt för att uttrycka sig verbalt och vi tror det hade blivit ännu svårare för eleverna att uttrycka sig i skrift. Det hade även varit en svårighet för oss att formulera frågorna så alla eleverna skulle förstå vad vi menade. När vi intervjuade våra elever fanns det utrymme för följdfrågor eller omformuleringar för att göra det så tydligt som möjligt för eleverna. Kvale och Brinkmann (2009) framhåller intervju som en metod där intervjun är ett samtal som har ett syfte och följer en struktur. För att vår undersökning skulle bli ännu tydligare använde vi oss av citat från observationerna och intervjuerna i vårt resultatkapitel. Genom citaten fick fram hur

40

eleverna resonerade under våra observationer och även hur de reflekterade efter lektionen när vi intervjuade och detta tyckte vi att vi försökte förtydliga i texten genom att använda oss av citat.

Sammanfattningsvis upplevde vi att vårt val av metod var den som passade vår studie bra. Om vi hade haft mer tid för vår undersökning hade vi velat göra fler observationer under längre tid och haft mer djupgående intervjuer med eleverna. Det hade också varit spännande att ta in pedagogens syn på undervisningen och upplägget av lektionerna.