Nedan analys syftar till att genom de teoretiska referensramarna, bidra till en fördjupad förståelse för det som framkommit i resultatet. I analysen redogörs inledningsvis för informanternas möte med den svenska arbetsmarknaden utifrån upplevda förutsättningar. Därefter presenteras en analys av hur informanterna har fattat karriärbeslut under etableringstiden. Avslutningsvis analyseras hur informanternas behov av stöd har yttrat sig för att sedan övergå i en sammanfattning av analysen i sin helhet.
6.1 Mötet med den svenska arbetsmarknaden
För att kunna besvara frågan om hur mötet med den svenska arbetsmarknaden blev utifrån informanternas upplevda förutsättningar, tillämpas begrepp från humankapitalteorin (Becker 1957; 1993) samt det kapital som i teorin benämnts som karriärkompetens (Thomsen 2014; Sultana 2012).
I resultatet framgår att informanterna har vad som kan betraktas som ett starkt
humankapital (Becker 1993). Detta så till vida att informanterna har såväl
utbildningskapital som arbetserfarenhet med sig in på den svenska arbetsmarknaden. Även om informanterna uttrycker viss oro inför att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden så är de optimistiska med tro på sin egen förmåga vilket kan likställas vid att de förutsätter att deras investerade humankapital kan bidra med produktivitet till de organisationer de söker sig till. Således tycks de också förutsätta att de ska få utdelning för deras förvärvade humankapital (ibid).
Informanterna är på egen hand drivande i sin process av att etablera sig på en ny arbetsmarknad. De refererar också till tidigare erfarenheter av att kunna hantera sin karriär vilket tycks avspegla att de förutsätter att de har vad de som krävs för att kunna göra så även nu. Informanterna gör allt de kan för att påverka sin livssituation. Sammantaget påvisar det här att informanterna innehar det kapital som i teoriavsnittet benämns som
39
Sedermera visar det sig att det humankapital som de förvärvat i sina respektive hemländer inte är överförbart i en svensk kontext. Likt humankapitalteorin menar kan diskriminering vara en av orsakerna till att en individs humankapital inte tillskrivs ett rättmätigt värde (Becker 1957; 1993). I två av informanternas fall finns belägg för förekomsten av diskriminering. För en av informanterna handlar det likt tidigare nämnt att en handläggare utifrån informantens etnicitet föreslår ett jobb, framför att i första hand undersöka vilket
humankapital hon har med sig och hur det skulle kunna bidra med produktivitet till
arbetsmarknaden. Vad den andre informanten beträffar så uppger hon själv att hennes
humankapital inte tillskrivs värde till följd av hennes ursprung (ibid).
Ovan får konsekvenser för hur informanterna upplever sina förutsättningar i mötet med den svenska arbetsmarknaden. Den karriärkompetens (Thomsen 2014; Sultana 2012) som tidigare varit ett kapital som skapat goda förutsättningar tycks försvagas i takt med att humankapitalet (Becker 1957; 1993) inte ger förväntad utdelning - vilket kännetecknas av bristande självförtroende och hopplöshet.
6.2 Karriärbeslut under etableringsprocessen
Nedan kommer informanternas karriärbeslut förstås och analyseras utifrån The
Kaleidoscope Career Model (KCM) (Mainiero & Sullivan 2005; 2008) där följande centrala begrepp refereras till: autenticitet, balans, utmaning, betamönster, alphamönster och flexibilitet.
Initialt i processen av att söka arbete så framstår autenticitet (Mainiero & Sullivan 2005) som en framstående parameter så till vida att informanterna beskriver hur de har vill att deras intressen, förmågor och talanger ska tas till vara på. Då informanterna behöver göra avkall på autenciteten och ta arbeten som avviker från deras intresse för att få ekonomin att gå ihop leder det till nedstämdhet och frustration. Utifrån behovet om
autenticitet tas i vissa fall beslut om att välja bort möjliga arbeten med motiveringen att
arbetets art inte avspeglar den autenticitet som de eftersträvar. Då ett arbete med lägre kvalifikationer väljs bort görs också det med antydning om att jobbet inte ger den utmaning som informanten uttrycker ett behov av.
I början av arbetssökandet tycks parametern balans ligga i bakgrunden av informanternas synfält så till vida att nämnda autenticitet är i främsta fokus. De nämner
40
dock upplevda förväntningar på att den svenska arbetsmarknaden ska vara möjliggörande för deras karriär sett till att det går att ha barn och arbeta samtidigt. Något som antyder att balans och jämvikt mellan livets olika delar, är något som ändock finns med som en parameter då de fattar karriärbeslut (ibid).
I takt med att informanterna i sitt möte med den svenska arbetsmarknaden, upptäcker att deras humankapital inte har ett direkt överföringsvärde tas karriärbeslut vilka innefattar karriärväxlingar i form av investeringar i humankapital likt ovan nämnt. Denna beslutsprocess tycks hos informanterna fortsatt i första hand präglas av den tidigare nämnda autenticitet då det är viktigt att deras framtida sysselsättning speglar deras intressen och vem de är som person. Samtidigt framträder balansen som en allt viktigare parameter i samband med de karriärbeslut som tas i deras respektive karriärväxlingar. Bland annat då möjliga karriärvägar väljs bort eftersom arbetstiderna inte är förenliga med familjelivet.
I strävan efter att hitta bästa möjliga alternativ för sin karriär så framträder det också resonemang kring att informanterna behöver kompromissa med mängden tid de arbetar till förmån för tid med deras barn vilket är synonymt med att balansen som parameter inte längre ligger i periferin. I de samma resonemang blir det också tydligt hur flexibiliteten (Mainiero & Sullivan 2008) lyfts fram som en viktig förutsättning för att kunna utföra sitt arbete då de beskriver hur exempelvis obekväma arbetstider och för långa arbetsdagar har en negativ inverkan på deras relationer till familjen.
Samtidigt som informanterna i vissa fall kompromissar (Mainiero & Sullivan 2005) till följd av att behovet av balans har blivit större så återger de också hur mödraskapet i sig är motiverande. Detta sett till att de blivit än mer beslutna att ägna sig åt sådant de har intresse av vilket tyder på autenticitetens återkommande närvaro som parameter vid karriärbeslut. Samtidigt tycks den balans som informanterna ger uttryck för uppstår genom barnomsorg, vara en förutsättning för autencitetens närvaro i karriären.
Med ovan resonemang där balans framträder som en allt viktigare parameter när de fattar beslut, finns stöd för att informanterna följer det betamönster som Mainiero & Sullivan (2005) menar kännetecknar kvinnors karriärutveckling.
41
6.3 Behov av stöd under etableringsprocessen
Med avsikt att få en fördjupad förståelse för hur informanternas behov av stöd har yttrat sig under etableringsprocessen, tillämpas Bourdieus (1986) kapitalformer ekonomiskt-,
kulturellt- och socialt kapital samt begreppet karriärkompetens (Thomsen 2014; Sultana
2012).
Resultatet visar att informanterna har upplevt ett behov att erhålla någon typ att stöttning under etableringstiden. Dock avviker en av informanternas erfarenheter från mängden så till vida att denna säger sig ha all hjälp hon behöver. Hon uttrycker själv att tillgång till ekonomiskt kapital (mannens tillgångar) och socialt kapital (nätverk med kontakter) ger henne den trygghet och de resurser som hon behöver (Bourdieu 1986). Därtill har hon till skillnad från övriga informanter en svensk examen vilket således innebär att det kulturella kapitalet i det institutionaliserade tillståndet erkänns som värdefullt av svenska arbetsgivare - något som hon själv menar underlättat för henne (ibid).
Potentiella arbetsgivare erkänner inte informanternas utländska utbildningar (kulturella kapital) som tillräckliga för att erhålla tjänster inom respektive arbetsområde. Således kan de inte fortsätta på samma karriärbana som innan flytten till Sverige. För den av informanterna vars utbildningskapital förvisso inte är svenskt men där de akademiska kvalifikationerna (kulturella kapitalet) sedermera erkänns på en svensk arbetsmarknad har det främst funnits ett behov av stöd kring var man hittar arbeten. Detta till följd av att informanten enligt egen utsago inte har lyckats etablera det sociala kapital som skulle kunna informera henne om detta. Densamma informants behov yttrar sig i ett emotionellt stöd som kommer av utmaningar med bristfällig tillgång till det ekonomiska kapitalet (ibid).
Informanterna beskriver hur deras kontakter (socialt kapital) hjälper dem framåt i etableringsprocessen. Dock saknar deras sociala kapital relevanta resurser för att kunna vara behjälpliga i att föra informanterna närmare en önskvärd anställning inom deras respektive arbetsområden (ibid).
Vad det kulturella kapitalet (förkroppsligat tillstånd) beträffar så tycks informanterna uppleva (viss) relevant avsaknad av kunskap kring rådande normer på den svenska arbetsmarknaden. Det vill säga exempelvis normen om hur man talar och för sig i kommunikation med potentiella arbetsgivare. Allra tydligast framträder normen om att
42
det svenska språket som kulturellt kapital, är avgörande för att informanternas sociala
kapital (summan av samtliga kapital) ska erkännas på den svenska arbetsmarknaden. Det
engelska språkliga kapitalet som informanterna har, tillskrivs därmed inte det förväntade värdet (ibid).
I processen av att informanternas sociala kapital (ibid) inte erkänns på den svenska arbetsmarknaden tycks brister i karriärkompetensen uppstå då det blir en utmaning för informanterna att hantera övergången till en svensk arbetsmarknad (Thomsen 2014; Sultana 2012). För att stävja de känslor av ensamhet och nedstämdhet som är en konsekvens av bristande kapital, berättar kvinnorna att de hade önskat en tidig stöttning i etableringsprocessen.
Informanternas utmaningar tycks således komma av bristfälliga kapital (kulturellt,
ekonomiskt, socialt) alternativt brist på erkännande av de kapital som de innehar. Utifrån
det yttrar sig behovet av stöd i en önskan om ökad tillgång på kapital och erkännande av det kapital de redan innehar.
6.4 Sammanfattning
Informanternas erfarenheter av att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden kan utifrån de teoretiska referensramarna sammanfattas vid följande:
I mötet med den svenska arbetsmarknaden ger det tidigare förvärvade humankapitalet (utbildningskapital och arbetserfarenhet) inte förväntad utdelning (arbete) (Becker 1993). Dels för att humankapitalet inte tillskrivs detsamma värde i dess nya kontext (Bourdieu 1986), dels till följd av (i två fall) förmodad diskriminering. Delvis utifrån dessa erfarenheter fattar informanterna karriärbeslut om att investera i ytterligare humankapital (utbildning) (Becker 1957; 1993). I karriärväxlingen finns en strävan efter att få ta vara på sina egna intressen (autenticitet) och behov av utmaning. Behovet av balans och
flexibilitet framträder dock som allt mer betydelsefullt i samband med mödraskapet och
medför begränsningar och kompromisser (Mainiero & Sullivan 2005; 2008).
Behovet av stöd tycks vara avhängigt mängden ekonomiskt, kulturellt och socialt
kapital (Bourdieu 1986) som informanterna har att tillgå. Majoriteten av informanterna
är i behov av stärkt socialt kapital (ibid) i form av kontakter med arbetslivet samt stärkt
43
arbetsmarknaden. Brist på nämnda kapital ger upphov till känsla av nedstämdhet och frustration. Den karriärkompetens (Thomsen 2014; Sultana 2012) som informanterna hade med sig som kapital in på den svenska arbetsmarknaden vilken kännetecknats av tro på sin egen förmåga och god förmåga att hantera sig karriär, tycks försvagas av den inledningsvis nämnda erfarenheten av att ha ett humankapital som inte ges erkännande på en svensk arbetsmarknad.
44