SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
”En brist på förklaring och förståelse”
En kvalitativ studie om kärleksinvandrade mödrars erfarenheter av
etablering på den svenska arbetsmarknaden
“A lack of explanation and understanding”
A qualitative study on love migrant mothers’ experiences when
entering the Swedish labour market
Greta Arvidieu
Hanna Dahlbäck Linnér
Studie- och yrkesvägledarexamen 180h Datum för uppsatsseminarium: 2020-06-04
Examinator: Niklas Gustafson Handledare: Lisa Ringblom
3
Sammanfattning
Välutbildade kvinnor som invandrar till en partner i Sverige kan tyckas inneha goda förutsättningar i form av utbildningskapital och socialt nätverk för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Iakttagelser från författarna i mötet med målgruppen och tidigare forskning tyder dock på erfarenheter av betydande utmaningar samt brister i professionell stöttning för målgruppen. Syftet är därav ställt till att undersöka kärleksinvandrade mödrars erfarenheter av etablering på den svenska arbetsmarknaden. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Hur blev mötet med den svenska arbetsmarknaden utifrån de förutsättningar som informanterna upplevde sig ha? Hur fattade informanterna karriärbeslut under etableringsprocessen? Hur har informanternas behov av stöd yttrat sig under etableringsprocessen?
I studien användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med sex kvinnor som har kärleksinvandrat till Sverige. Det empiriska materialet har analyserats utifrån teoretiska begrepp från Bourdieus kapitalformer, Humankapitalteorin, the Kaleidoscope Career Model samt begreppet Karriärkompetens. Resultatet visar att trots att informanterna innehar till synes goda förutsättningar stöter de på utmaningar i mötet med den svenska arbetsmarknaden i form av kulturella skillnader, psykisk ohälsa, diskriminering och att deras tidigare utbildningar samt arbetslivserfarenhet inte tillskrivs samma värde i Sverige. Informanterna genomgår karriärväxlingar efter flytten till Sverige och deras karriärbeslut präglas i stora drag av moderskapet, ambitioner och deras brist på svenskt utbildningskapital. De informanter som uttryckligen beskriver ett behov av stöd hade önskat tidig stöttning i processen av någon som förstår deras situation. Dessa behov av stöd har enligt informanterna inte kunnat tillgodoses.
Nyckelord:
4
Förord
Varmt tack till de informanter som så generöst bidragit med sina erfarenheter och därmed gjort studien möjlig. Tack vår värdefulla handledare Lisa Ringblom vid Malmö Universitet för föredömligt konstruktiv och ödmjuk återkoppling. Våra respektive familjer - Sylle & Saga samt Jens, Harriet & Isak - tack för ert stöd och tålamod. Alla klasskamrater och blivande kollegor - tack för era uppmuntrande ord och er humor i en mycket speciell tid präglad av Covid-19-pandemin. Tack också till alla lärare på programmet för vad ni gett oss. Vi har båda skrivit och granskat arbetets alla delar. Vi har dock haft särskilt ansvar enligt följande: Greta har ansvarat för Bourdieus kapitalformer (Teori), Resultat, Metod, Tidigare forskning, Formalia. Hanna har i sin tur haft ansvar för: Inledning, Humankapitalteorin, Karriärkompetens & KCM (Teori), Analys, Diskussion.
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
1.1 Syfte och frågeställningar... 8
1.2 Begreppsdefinitioner ... 8
1.2.1 Invandrare ... 8
1.2.2 Etablering ... 9
2. Tidigare forskning ... 10
2.1 Invandrad kvinna i etablering ... 10
2.2 Mödrars anknytning på arbetsmarknaden ... 13
2.3 Arbetslöshetens effekt på den upplevda hälsan ... 14
2.4 Vägledning på en flexibel arbetsmarknad ... 15
2.5 Sammanfattning tidigare forskning ... 16
3. Teoretiska referensramar ... 18
3.1 Teorier om kapital ... 18
3.1.1 Humankapital ... 18
3.1.2 Bourdieus kapitalformer ... 20
3.1.3 Karriärkompetens som kapital ... 21
3.2 Kaleidoscope Career Model [KCM] ... 22
3.3 Sammanfattning ... 23 4. Metod ... 24 4.1 Metodval... 24 4.2 Urval ... 25 4.3 Insamling av empiri ... 26 4.4 Analysmetod... 26
6
4.5 Etiska ställningstaganden ... 28
5. Resultat ... 29
5.1 Presentation av informanter ... 29
5.2 Mötet med den svenska arbetsmarknaden ... 30
5.3 Karriärbeslut under etableringsprocessen ... 32
5.4 Behov av stöd under etableringsprocessen... 35
5.5 Sammanfattning ... 36
6. Analys ... 38
6.1 Mötet med den svenska arbetsmarknaden ... 38
6.2 Karriärbeslut under etableringsprocessen ... 39
6.3 Behov av stöd under etableringsprocessen... 41
6.4 Sammanfattning ... 42
7. Diskussion ... 44
7.1 Resultatdiskussion ... 44
7.2 Metoddiskussion... 47
7.3 Teoridiskussion ... 48
7.4 Diskussion i relation till vår framtida profession ... 49
7.5 Förslag på fortsatt forskning ... 50
8. Referenser ... 51
7
1. Inledning
Den här studien föranleds av iakttagelser som gjorts under verksamhetsförlagda utbildningen och andra moment vid studie och yrkesvägledarutbildningen där det uppstått möten med kvinnor som flyttat hit på grund av sin partners arbete. Kvinnorna vi mött är välutbildade och drivna i sin process av att hitta arbete och tycks därmed ha goda förutsättningar att lyckas väl på den svenska arbetsmarknaden. Samtidigt har de gett uttryck för att de har utmaningar med att förena en meningsfull sysselsättning med de krav som ställs på dem i deras roll som mödrar. En kamp som ibland medför psykisk ohälsa där stödet är till synes obefintligt.
Ovan iakttagelser har bidragit till att vi nu väljer att undersöka den här gruppen av kvinnor och deras erfarenheter. Om målgruppen som är föremål för studien vet vi att de har förutsättningar som torde gynna dem då de ska etablera sig, sett till att de har minst gymnasieutbildning vilket ökar chansen få jobb (Cheung & Hellström 2017). De har dessutom arbetserfarenhet vilket tillsammans med deras utbildning bildar ett starkt
humankapital (Becker 1993). Vidare har de ett socialt kapital i form av en partner som
tillsammans med sitt arbete, kan agera nätverk in på en svensk arbetsmarknad vilket bidrar till att överbrygga begränsande faktorer såsom etnicitet och kön (Tovatt 2013). Inte minst har nämnda kvinnor flyttat av ”eget val” snarare än att de flyr från krig och förföljelse och har därmed bättre förutsättningar att etablera sig än de grupper som kommer till Sverige som asylsökande (Cheung & Hellström 2017).
Samtidigt visar forskning att kvinnor generellt får lägre anknytning till arbetsmarknaden av att bli förälder (Angelov, Johansson & Lindahl 2013; Kennerberg 2007), något som tillsammans med etnicitet kan ligga till grund för diskriminering och påverkar individers möjligheter att få arbete (Becker 1957; 1993, Bursell 2017, Jansson 2020). Diskrimineringen i sig kan leda till att kvinnornas resurser lämnas outnyttjade och det föreligger risk för överutbildning vilket får betydande kostnader för såväl individ som samhälle (Oscarsson & Grannas 2002). Att vara arbetssökande påverkar dessutom individers upplevda hälsa negativt, särskilt då man likt målgruppen har familj (Norström et. al. 2016).
8
Ur perspektivet studie- och yrkesvägledning har en flexibel arbetsmarknadsregim medfört höga krav på individers förmåga att hantera sin karriär i ett komplext livslångt karriärlärande (Bengtsson 2015; SOU 2019:4; Sultana 2012). Forskning (Sundelin 2015) visar också brister i den vägledning som bedrivs inom ramarna av migration - något som sammantaget talar för att det är en utmaning att få det professionella stöd som kan behövas i den komplexa situation som målgruppen befinner sig i.
Med bakgrund av ovan resonemang finns det faktorer som talar för att den grupp av invandrade kvinnor tillika mödrar som studien ämnar undersöka, har sina betydande utmaningar - deras goda förutsättningar till trots.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka kärleksinvandrade mödrars erfarenheter av
etablering på den svenska arbetsmarknaden.
För att uppfylla vårt syfte ämnar vi besvara följande forskningsfrågor:
▪ Hur blev mötet med den svenska arbetsmarknaden utifrån de förutsättningar som informanterna upplevde sig ha?
▪ Hur har informanterna fattat karriärbeslut under etableringsprocessen? ▪ Hur har informanternas behov av stöd yttrat sig under etableringsprocessen?
1.2 Begreppsdefinitioner
1.2.1 Invandrare
Begreppet invandrare avser i studien “[...] en beteckning på personer som [...] har invandrat och som har folkbokförts i Sverige” (Kulturdepartementet 2000, 8). Att specifikt vara anhöriginvandrad eller anknytningsinvandrad syftar till de som får uppehållstillstånd av humanitära skäl som anhöriga till flyktingar och skyddsbehövande, samt övriga anhöriginvandrare som får uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning
9
(SOU 2012:69). Kärleksinvandrad är inget etablerat begrepp men ryms inom ramarna av de övriga anhöriginvandrarna, vilka avser personer som får uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person bosatt i Sverige som inte nyligen invandrat som flykting eller skyddsbehövande (ibid). Informanterna benämns framgent som kärleksinvandrade för att särskilja dem från anhöriga till skyddsbehövande som generellt har en långsammare etableringstakt (Cheung & Hellström 2017).
1.2.2 Etablering
Begreppet etablering tillämpas i likhet med Erikssons (2019) resonemang, utifrån olika synvinklar. Dels kan begreppet etablering förstås utifrån ordets faktiska innebörd vilket enligt Svenska Akademiens ordbok [SAOB] beskrivs bland annat vid: Att “[...] grunda” en “[...] självständig ställning” samt att vara “självförsörjande”. Dels kan begreppet etablering förstås utifrån en politisk kontext där begreppet hänvisas till exempelvis i sammanhang av att etablera sig på en arbetsmarknad med syfte att främja självförsörjning i uppdrag, såsom Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag (Statskontoret 2019). Informanterna i studien utgör en grupp anhöriginvandrare som inte innefattas av stödjande åtgärder inom ramarna av etableringsuppdraget (SOU 2012). Framgent i studien tillämpas etablering som ett begrepp där dess betydelse avser beskriva processen
av att bli självförsörjande på den svenska arbetsmarknaden.
Uppsatsen är disponerad enligt en redogörelse för Tidigare forskning varpå Teoretiska referensramar följer för att sedan övergå i Metod, Resultatredovisning, Analys och sist Diskussion.
10
2. Tidigare forskning
Syftet med studien är att undersöka kärleksinvandrade mödrars erfarenheter av att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Nedan behandlas tidigare forskning presenterad utifrån teman som berör målgruppen, deras situation och den kontext de befinner sig i. Inledningsvis redogörs för forskningsläget kring att vara invandrad kvinna i etablering. Därefter följer en presentation av vilka konsekvenser mödraskapet får på anknytningen till arbetsmarknaden, för att sedan belysa arbetslösas utsatthet i allmänhet. Avslutningsvis presenteras vägledningens roll på en flexibel arbetsmarknad vilket är den arbetsmarknad som informanterna försöker etablera sig inom.
2.1 Invandrad kvinna i etablering
Jansson (2020) sammanfattar i sin rapport hur kunskapsläget ser ut för utrikesfödda kvinnors situation på arbetsmarknaden. Rapporten visar att kvinnors etablering tar längre tid och att faktorer såsom barnafödande spelar in. Vidare faktorer för att kvinnors etablering tar längre tid är diskriminering där det visat sig att kvinnor i lägre grad än män får möjlighet att delta i arbetsmarknadsåtgärder. Den upplevda diskrimineringen som kan uppstå i mötet med arbetsmarknaden sett till kön och etnicitet uppges i rapporten orsaka psykisk ohälsa som i sin tur kan förlänga etableringen. Det har också visat sig att kvinnor upplever att deras formella kompetens värdesätts lägre än männens vilket medför att kvinnor i högre grad är överkvalificerade för de arbeten de får i Sverige. Utöver att diskriminering är en faktor som påverkar en långsammare etablering för kvinnor i synnerhet lyfter rapporten också fram svårighet att validera utbildning som en faktor samt att låg utbildningsnivå och bristande arbetslivserfarenhet förlänger etableringstiden avsevärt. Rapporten vidhåller samhällsvinsten av att korta ned etableringstiden.
Från 2014 finns statistik framtagen av Statistiska Centralbyrån [SCB] gällande skillnader i sysselsättningsgrad mellan inrikes- och utrikes födda i europeiska länder. Samtliga länder i Europa deltog inte i undersökningen men av de länder som deltog var
11
sysselsättningsgraden lägre för utrikes födda i 18 av dessa länder. Sverige var det land som hade den mest framstående skillnaden då inrikes födda hade en sysselsättningsgrad på 83,1 procent och utrikes födda 67,8 procent. I sju fall var situationen den motsatta och utrikes födda hade den högre sysselsättningsgraden (SCB 2014). I en statistisk undersökning som genomfördes vid en senare tidpunkt (SCB 2018) uppvisas alltjämt en avsevärd skillnad mellan inrikes- och utrikes födda. I denna studie undersöktes vilka vars huvudsakliga sysselsättning var arbete och där framkom att 90 procent av de inrikes födda hade arbete som huvudsaklig sysselsättning medan den motsvarande procentsatsen för utrikes födda endast var 70 procent. I samma studie undersöktes hur väl arbetet överensstämmer med individernas utbildningar och här framkom att bland de inrikes födda hade 80 procent ett arbete inom samma område som deras utbildning medan endast 55 procent av de utrikes födda arbetade med något som överensstämde med deras utbildningsbakgrund (ibid).
Vad den etniska diskrimineringen beträffar har Bursell (2017) fördjupat sig i ämnet. I ett fältexperiment skickades jobbansökningar av likartad standard ut från fiktiva personer där ett antal av ansökningarna hade svenskklingande namn och resterande med namn av utländskt påbrå. Därefter sammanställdes svarsfrekvensen mellan ansökningarna med svenska respektive utländska namn. Undersökningen genomfördes i 16 olika yrken och resultatet visar att statistisk diskriminering förekom i 14 av dessa. Vidare framkom att personer med afrikanska- eller arabiska namn måste söka dubbelt så många jobb och har tvåfaldig risk att hamna i arbetslöshet i jämförelse med individer som innehar svenskklingande namn. Bursell (ibid) understryker att denna typ av statistisk diskriminering medför negativa socioekonomiska följder.
I en rapport av Cheung & Hellström (2017) framgår värdefulla generella data kring vilka de utrikesfödda i Sverige är samt orsak till migration. Här lyfts bland annat fram att orsaken till migration är den viktigaste faktorn för hur lång etableringsprocessen blir, där exempelvis asylsökande har längre etableringstid än anhöriginvandrare. Författarna redogör för genomsnittlig tid för etablering vilket uppges vara 5-7 år, och för kvinnor är denna tid längre än för män. Vidare visar rapporten att skillnaden i sysselsättning bland invandrare orsakas av utbildningsnivå i högre grad än vilket land migranten är född i, där högre utbildningsnivå är synonymt med kortare etableringstid. Här nämns i likhet med Janssson (2020) behov av effektivisering av validering som ett grepp för att minska skillnader i etableringstid (Cheung & Hellström 2017). Rapporten tar också upp
12
nyttjandet av formella samt informella rekryteringskanaler. Inhemska individer tycks gynnas lönemässigt av nyttjandet av informella rekryteringskanaler (sociala nätverk) medan invandrare inte gynnas på ett likvärdigt vis (Cheung & Hellström 2017).
Vidare för att förstå invandrade kvinnors erfarenhet av att etablera sig på en annan arbetsmarknad än den de är födda i, fås i Amundson, Borgen & Koert (2011). Här ges en redogörelse för vilka strategier som varit hjälpsamma respektive hindrande för tio kvinnor med migrationsbakgrund. I studien som gjorts i en kanadensisk kontext, användes en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer. Efter undersökningen extraherades 182 incidenter som grupperades i nio kategorier: personliga övertygelser/ egenskaper/värderingar, vidta åtgärder, kompetenser/utbildning, personliga utmaningar, egenvård, relationer/stöd, myndighet/samhällsresurser, arbetsmiljö och kontextuella utmaningar. Resultatet visade att de kategorier som påverkade informanternas möjlighet att lyckas med förändringar i högsta grad var personliga övertygelser/egenskaper/värderingar och relationer/stöd.
I diskussionsdelen av artikeln understryker författarna (Amundson, Borgen & Koert 2011) att socialt stöd är betydande för den aktuella målgruppen. Vidare resonerar författarna kring hur vägledare kan bidra till att stärka dessa kvinnor genom att ge ett känslomässigt stöd och utveckla en förmåga att hantera utmaningar. Enligt artikeln kan vägledare även understödja en normalisering av målgruppens känslor av hemlängtan, depression och isolering för att på så sätt bidra till att kvinnorna utvecklar en känsla av hopp och möjlighet. Författarna poängterar avslutningsvis att denna studie väcker nya frågor om det är så att invandrarkvinnors kontext eller bakgrund har någon påverkan på deras förmåga att hantera förändringar. Den väcker även frågor om själva processen om hur invandrarkvinnor hanterar förändring väl utöver fokusering på vad som har hjälpt respektive varit hindrande.
Även Tovatt (2017) poängterar betydelsen av relationer/stöd eller som hon benämner
sociala nätverk vid etablering för utlandsfödda. I studien har författaren undersökt på
vilket sätt utrikesfödda missgynnas vid informell rekrytering eller med andra ord tillsättandet av jobb via kontakter. Det beskrivs att den informella rekryteringen började öka i Sverige under den ekonomiska krisen på 1990-talet eftersom det tog för lång tid för arbetsgivare att använda formella kanaler då söktrycket var för högt. Av studiens resultat framgår vikten av att ha kontakter i sitt sociala nätverk som har etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden. Sådana kontakter kan nämligen vara behjälpliga genom att
13
rekommendera en sökande för potentiella arbetsgivare samt dela med sig av informell kunskap kring det svenska arbetslivet. För individer som saknar adekvata kontakter försvåras därmed etableringen vid informell rekrytering. Slutligen understryker Tovatt (2017) att sociala kontakter vanligen etableras under skoltiden, arbetslivet eller genom sin släkt och att det för nya personer i landet sannolikt tar tid att bygga upp ett socialt nätverk med kontakter som kan vara användbara på arbetsmarknaden i Sverige.
2.2 Mödrars anknytning på arbetsmarknaden
Kennerberg (2007) undersöker i en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering hur kvinnors och mäns arbetssituation förändras när de fått barn. Föräldrarna som ingick i studien jämfördes med kvinnor och män med liknande bakgrunder som inte blir föräldrar under tidsspannet. Faktorer som studerades i de olika grupperna var pendlingsavstånd, arbetstid, löneutveckling samt arbetets kvalifikationsnivå. I resultatet konstaterades att kvinnorna genomgick betydande förändringar i jämförelse med männen. Kvinnornas arbetssituation ändrades genom minskad karriärutveckling, svagare löneutveckling, minskning av arbetstid samt att de bytte arbete i mindre omfattning. Dessa faktorer menar författaren (ibid) sammantaget bidrar till att kvinnor får lägre anknytning till arbetsmarknaden efter att ha fött barn.
Vidare grunder för att förklara fenomenet att kvinnors anknytning till arbetsmarknaden blir lägre efter att ha fött barn kan vi hitta i en rapport (Angelov, Johansson & Lindahl 2013) utgiven av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. I studien undersöktes varför kvinnor innehar högre sjukfrånvaro i förhållande till män där det konstateras att en faktor som ökar kvinnors sjukfrånvaro är familjebildning. I rapporten framkommer det att mödrarnas hälsa kunde likställas med fädernas. Dock tar mödrar ansvar för familjen i högre grad vilket försämrar anknytningen till arbetslivet. Detta leder i sin tur till att mödrar sjukskriver sig mer frekvent.
I en internationellt publicerad studie utförd av Arntz, Dlugosz & Wilke (2017) med titeln The Sorting of Female Careers after First Birth: A Competing Risks Analysis of
Maternity Leave Duration, är syftet att tillhandahålla en bild av de olika
sorteringsmekanismer som leder till olikheter i kvinnors sysselsättning och karriärutveckling i förhållande till männen efter att ha blivit förälder. Målet är att få en
14
djupare förståelse för kvinnors beslutsfattande efter att första barnet har fötts. Studien är omfattande sett till att den med sin multivariata analysmetod kartlägger kvinnor i Tyskland, 18-45 år gamla, som fått sitt första barn mellan åren 1985-2005 och som varit heltidsanställda vid tiden då barnet föddes, utifrån ett antal sammanlänkade administrativa arbetsmarknadsdata. I den konkurrerande utfallsanalys som data genererar i, konstateras att kvinnors karriärbeslut är tätt sammanlänkade med villkor för föräldraledighet och andra politiska beslut såsom tillgång till barnomsorg. Tydligast framträder att tillgång till barnomsorg ökar kvinnors anknytning till arbetsmarknaden men det finns också indikationer på att ett generöst system sett till möjlighet att vara hemma med barn är synonymt med att anknytningen till arbetsmarknaden blir lägre. Ett generöst föräldraförsäkringssystem kan således verka möjliggörande på karriären likväl som det kan göra att kvinnors avstånd till arbetsmarknaden ökar.
2.3 Arbetslöshetens effekt på den upplevda hälsan
Norström et. al. (2016) har i sin studie undersökt hälsoeffekterna av att vara arbetslös, utifrån självskattningar. Tvärsnittsstudien bestod av följande kovariater: kön, ålder, utbildningsnivå, civilstatus (marital status) och tidigare hälsa. Hälsoeffekterna uttrycktes i “hälsorelaterad livskvalitet” - ett mått som är vanligt förekommande inom området av hälsoekonomisk forskning. Resultatet visar att arbetslöshet har en i högre grad negativ inverkan på mäns hälsorelaterade livskvalitet, än vad det har på kvinnors samtidigt som författarna hänvisar till andra studier som visar på motsatsen, det vill säga att kvinnor påverkas mer. Resultatet visar att de individer i studien som var gifta (ej singlar) högre grad led av negativa konsekvenser på den hälsorelaterade livskvaliteten. Definitionen ”gift” innefattar även de svaranden som uppgett att de lever tillsammans med en sambo och/eller partner.
15
2.4 Vägledning på en flexibel arbetsmarknad
Den rådande flexibla arbetsmarknadsregimen ger konsekvenser på förutsättningar på arbetsmarknaden. En följd av denna utveckling blir att arbetstagare i högre grad upplever ett “gränslöst arbete” (Gillberg 2010). Vidare så har humankapitalet, det vill säga det som kännetecknas av mänskliga kapital såsom kunskap och förmågor, i motsats till exempelvis fysiska kapital (såsom lokaler och maskiner) kommit att värderas särskilt högt, vilket i sig indikerar generellt ökade krav på formell utbildning (Becker 1993; Svensson 2017).
En annan aspekt av en flexibel arbetsmarknadsregim är det faktum att individer själva också är mer flexibla. Bauman (2000) menar att individer själva formar gränslösa karriärer då de exempelvis säger upp sig och flyttar utomlands. Något som inte sällan sker “mitt i livet” (ibid). Detta kan liknas vid vad som i internationella sammanhang uppmärksammats som framväxten av ett livslångt karriärlärande hos individer (Sultana 2012).
Oavsett om det är de strukturella villkoren eller den egna fria viljan som initierar karriärväxlingar så ställer det moderna samhället höga krav på individers förmåga till anpassning. Det livslånga karriärlärandet och individers förmåga att hantera sin karriär genom livets alla skeenden framställs som en nödvändighet om medborgare ska kunna vara delaktiga i rådande kunskapssamhälle (Bengtsson 2015). Denna förmåga till livslång karriärhantering kan översättas till Career Management Skills [CMS] (Sultana 2012) vilket i svenska termer, enligt rekommendation från European lifelong policy network (ELPGN] och Nordiskt nätverk för vuxnas lärande [NVL] (refererad SOU 2019:4; Thomsen 2014) bör benämnas som karriärkompetens. Begreppet beskrivs närmare i redogörelsen för de teoretiska referensramarna.
Att stärka individers anpassning till en föränderlig arbetsmarknad genom att förmedla “kunskap om arbetslivets struktur och villkor” (Skolverket 2018, 14) framhålls som ett allt viktigare inslag i sammanhang av vägledning för att stärka karriärkompetensen i det livslånga lärandet. Här nämns också att normer kring den svenska arbetsmarknaden bör läras ut. En annan aspekt som i styrdokument (ibid) lyfts fram som viktig är att man som vägledare bör ha kontakt med arbetslivet och därigenom utöka individers kontaktnät med aktörer på den svenska arbetsmarknaden.
16
På en flexibel arbetsmarknad där migration är en av följderna av omställningen ställs höga krav på vägledarna i sammanhang av vad som benämns som mångkulturell vägledning. Något som belysts bland annat i forskning presenterad av Sundelin (2015) där det framhålls hur vägledning i migration bland annat förutsätter kreativitet och inslag av narrativa metoder där individer genom sina berättelser kan få syn på sig själva och vilka utmaningar de har sett till deras karriär. Sundelin (2015) ger också exempel på projekt där de känslomässigt stödjande och relationsbyggande aspekterna av vägledningen lyfts fram som särskilt viktiga vid vägledning av individer i migration. Liknande resonemang presenteras likt tidigare nämnt, av Amundson, Borgen & Koert (2011) som även de pekar på det känslomässiga stödet som en viktig aspekt att ta hänsyn till i den mångkulturella vägledningen. Forskning tycks vara samstämmig i att det finns brister i den vägledning som bedrivs inom ramarna av migration (Amundson, Borgen & Koert 2011; Sundelin 2015).
2.5 Sammanfattning tidigare forskning
Generellt visar forskning på lägre sysselsättningsgrad för utrikesfödda samt att de i större utsträckning inte arbetar med det de är utbildade till (SCB 2014; 2018). Etablering tar längre tid för kvinnor (Jansson 2020; Cheung & Hellström 2017) där faktorer såsom barnafödsel och diskriminering bidrar (Jansson 2020; Bursell 2017). Anhöriginvandrare har i regel kortare etableringstid än övriga migranter (Cheung & Hellström 2017). Utbildningsnivån har dock större inverkan på skillnader i sysselsättning än vad orsaken till migration har (ibid).
Etableringsprocessen för utrikesfödda kvinnor kan effektiviseras genom validering av utbildning (Jansson 2020; Cheung & Hellström 2017), känslomässigt stöd (Amundson, Borgen & Koert 2011) och upprättande av sociala nätverk (Tovatt 2017). Mödrar har lägre anknytning till arbetsmarknaden till följd av deltidsarbete, mer familjeansvar och högre sjukfrånvaro (Kennerberg 2007; Angelov, Johansson & Lindahl 2013). Barnomsorg lyfts i forskning fram som möjliggörande för kvinnors deltagande i arbetslivet (Arntz, Dlugosz & Wilke 2017). Att vara arbetssökande påverkar den upplevda hälsan negativt, i synnerhet om man lever i en relation (Norström et. al 2016).
17
Vägledning på en flexibel arbetsmarknad ställer höga krav på anpassningsförmåga, på såväl individer som vägledare (Sundelin 2015). Forskning (Amundson, Borgen, Koert 2011; Sundelin 2015) visar hur viktigt det är att som vägledare ge akt på behovet av känslomässigt stöd i den mångkulturella vägledningen.
Ovan forskning bidrar till en förståelse, dels för målgruppens goda förutsättningar till etablering, dels för de utmaningar som de kan tänkas erfara samt vilken roll vägledningen har i sammanhanget. Detta har betydelse för diskussionen där analysen kommer relateras till tidigare forskning.
18
3. Teoretiska referensramar
Nedan teoretiska referenser presenteras med syfte att förstå och förklara kärleksinvandrade mödrars erfarenhet av att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Val av teori(er) motiveras inledningsvis under respektive teoretisk genomgång i förhållande till studiens tre frågeställningar. Vidare i respektive teoriavsnitt beskrivs och definieras centrala begrepp som kommer att tillämpas i analys av empiri. Avslutningsvis görs en sammanfattning av de begrepp som kommer att användas i analysen av det empiriska materialet.
3.1 Teorier om kapital
Informanternas erfarenheter av att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden kan förstås genom frågeställningen om hur mötet med densamma arbetsmarknad blev, utifrån deras upplevda förutsättningar. För att få en uppfattning om informanternas förutsättningar kommer olika former av kapital som informanterna har, eller inte har tillgång till, analyseras. Avsnittet kommer således behandla olika former av kapital. De olika former av kapital som beskrivs syftar till att dels förstå informanternas egna upplevda förutsättningar, dels för att förstå vilka kapital som ur ett samhälls- och organisationsperspektiv kan skapa förutsättningar för individers möjlighet till etablering. Vidare kommer begreppet socialt kapital samt karriärkompetens som kapital, också kunna möjliggöra en analys av hur informanternas behov av stöd har yttrat sig i processen.
3.1.1 Humankapital
Humankapitalteorin tillämpas för att senare kunna analysera informanternas upplevda förutsättningar och hur mötet med arbetsmarknaden blev utifrån dessa.
19
Enligt humankapitalteorin och en av dess upphovsmän, Becker (1993) investerar såväl individer som organisationer i kapital med förväntan om att få ekonomisk utdelning. Utdelningen kan ges bland annat i form av lön för individer och intäkter för företag. Ett fenomen som kan sägas synonymt med att öka individers respektive organisationers produktivitet. Ett av de kapital som organisationer kan investera i är det mänskliga kapitalet vilket i teorin benämns som humankapital.
När en organisation investerar i humankapital innefattas det av en samling mänskliga kapital såsom individens kunskap och förmågor, hälsa och värderingar. Således kan humankapitalet sägas utgöras av en individs förvärvade kunskap och förmågor såväl som dennes hälsa och värderingar. Det ena mänskliga kapitalet kan inte kan separeras från det andra utan kommer i ett “paket”. Dock finns det en form av mänskligt kapital inom ramarna av det totala humankapitalet som visat sig ge särskilt god utdelning för organisationer att investera i, nämligen det kunskapskapital som individen har förvärvat sig genom utbildning (ibid). Framgent kommer detta benämnas vid utbildningskapital.
Med bakgrund av ovan resonemang kan en individs utbildningskapital säga något om dennes förutsättningar att få arbete. Om en individ väljer att investera i utbildningskapital så vet hen om att det är ett kapital som organisationer värderar högt med tanke på dess goda utdelning. Individen kan således (enligt humankapitalteorin) förvänta sig ha goda förutsättningar att få arbete. Följaktligen säger detta något om förväntningar på vad deras kapital ska generera. Likt nämnt inledningsvis så är har även individer [jmf organisationer] förväntningar på investerat kapital, i det här fallet beträffande utbildning. Becker (1993) menar att en person som väljer att utbilda sig gör det med en förväntad produktivitet i form av anställning som kan leda till ekonomisk utdelning i form av lön. Initialt är investeringen i sig en kostnad exempelvis i form av avgifter och litteratur men i det långa loppet förväntas de kostnaderna understiga den långsiktiga utdelningen.
Samtidigt ger inte utbildningskapitalet i sig direkt tillgång till arbetsmarknaden utan det är tätt sammanlänkat med vad humankapitalet i sin helhet består av. En person som har utbildningskapital och som dessutom förvärvat sig fördjupade kunskaper inom sitt område genom arbetserfarenhet antas enligt humankapitalteorin verka än mer produktivitetshöjande för företaget än den som är oerfaren på området (ibid).
För att få en fördjupad förståelse för informanternas erfarenheter av att inta en svensk arbetsmarknad behövs en komplicering av resonemangen om att investering i utbildningskapital alltid genererar förväntad avkastning i form av arbete och lön
20
(produktivitet). Becker (1957; 1993) menar att det inte är fullt så enkelt att produktiviteten blir exakt densamma om två individer investerar i detsamma utbildningskapital. Något som kan förklaras av att humankapitalet värderas olika beroende på vilka preferenser arbetsgivaren har i en anställningssituation. Här erkänns diskriminering som en förklaringsmodell där faktorer såsom kön och etnicitet enligt Becker (1957; 1993) kan leda till att en individ får anställning framför den andre trots likvärdiga förutsättningar i deras humankapital. Diskriminering är inget kapital i sig men kan påverka informanternas förutsättningar att få arbete och behövs därför inkluderas som begrepp i den kommande analysen.
3.1.2 Bourdieus kapitalformer
Socialt kapital kommer att användas utifrån sociologen Pierre Bourdieus (1986) beskrivning av begreppet. Detta begrepp bidrar till att skapa förståelse för hur informanternas upplevda förutsättningar upplevs i förhållande till mötet med den svenska arbetsmarknaden samt möjliggör en analys av hur informanternas behov av stöd har yttrat sig i etableringsprocessen.
Med avsikt att tydliggöra begreppet socialt kapital och förstå vilka kapital som är centrala under etableringsprocessen kommer även begreppen kulturellt- och ekonomiskt
kapital användas i analysen. Enligt teorin (Bourdieu 1986) kan dessa olika typer av
kapital jämföras med tillgångar som i det sociala livet ger makt. Dock krävs det att dessa tillgångar eller kapital erkänns av övriga personer i samhället för att kunna tillskrivas något värde. En individs ekonomiska kapital kan bestå av pengar men även andra tillgångar eller egendomar som exempelvis fastigheter.
Kulturellt kapital kan förekomma i tre olika former: ett förkroppsligat tillstånd, objektifierat tillstånd och ett institutionaliserat tillstånd. Det förkroppsligade tillståndet är långvariga dispositioner i kropp och sinne vilket innefattar en persons förmåga att föra sig och tala. Objektifierat tillstånd är detsamma som kulturella ägodelar och kan exempelvis vara böcker, instrument och målningar. Det institutionaliserade tillståndet kan beskrivas som akademiska kvalifikationer som exempelvis titlar och examina.
Socialt kapital är summan av de resurser som är kopplade till sociala nätverk eller med andra ord ett medlemskap i en grupp. Tack vare detta gruppmedlemskap får individer möjlighet att ta del av tillgångar och resurser. I dessa sociala nätverk kan relationer
21
upprätthållas genom att materiella eller kulturella utbyten förekommer. Sociala nätverk kan även vara av en mer institutionaliserad art till exempel en familj, en skolklass eller ett politiskt parti. Volymen av en individs sociala kapital är därmed avhängig av storleken på det sociala nätverket som personen effektivt behärskar att mobilisera och även volymen av kapital (sociala, kulturella eller ekonomiska) som personerna i det aktuella nätverket besitter.
3.1.3 Karriärkompetens som kapital
Begreppet karriärkompetens tillämpas för att senare kunna analysera informanternas upplevda förutsättningar och hur mötet med arbetsmarknaden blev utifrån dessa, samt för att identifiera hur informanternas behov av stöd yttrar sig. Karriärkompetens bedöms kunna rymmas inom ramen av kapital eftersom det likt tidigare nämnt (tidigare forskning) är en förmåga som skapar förutsättning för individer att anpassa sig till livslång karriärhantering och en flexibel arbetsmarknad.
Förmågan att hantera sin karriär i ett livslångt perspektiv benämns som Career
Management Skills [CMS]. På rekommendation av European lifelong policy network
(ELPGN] och Nordiskt nätverk för vuxnas lärande [NVL] (refererad i SOU 2019:4) översätts begreppet till karriärkompetens. Med hänvisning till tidigare nämnda nätverk beskrivs karriärkompetens enligt följande:
Karriärkompetens innebär att kunna förstå och utveckla sig själv, att utforska livet, lärande och arbete samt att kunna hantera sin livssituation under förändringar och övergångar. Fokus ligger på medvetenhet om vad man gör och vad man har möjlighet att göra samt att den enskilde formas genom sitt sätt att leva och sina handlingar samtidigt som hon/han påverkar sina framtidsutsikter (NVL, refererad i SOU 2019:4, 89).
Karriärkompetens kan också beskrivas vid ett antal särskilda förmågor, däribland; förmåga att arbeta med mångfald, förmåga till självledarskap, förmåga att leda projekt och att kunna implementera dem, förmåga att samla information samt hantera övergångar (Sultana 2012). Vidare beskriver NVL (2015) karriärkompetens vid “[...] de färdigheter individen behöver för sin självkännedom och för att rusta sig i ett livsperspektiv samt för att kunna hantera återkommande val.” (NVL, refererad i Thomsen 2014, 5).
22
3.2 Kaleidoscope Career Model [KCM]
För att få förståelse för de karriärbeslut som informanterna fattar under etableringsprocessen tillämpas en förhållandevis modern karriärteori vid namn
Kaleidoscope Career Model [KCM] (Mainiero & Sullivan 2005; 2008) vilken beskriver
hur kvinnors karriärbeslut följer specifika mönster efter olika preferenser.
Mainiero & Sullivan (2008) menar att tidigare modeller och system för karriärutveckling utgår från ett perspektiv som är traditionellt, linjärt och manligt. I takt med individers ökade rörlighet och det faktum att de inte längre är bundna vare sig till en enskild organisation, bransch, profession eller ens land ökar också behovet av att revidera de traditionella karriärutvecklingsmodellerna.
I KCM (ibid) presenteras ABC (Authencticity, Balance, Challange) -modellen för att demonstrera tre centrala parametrar tillika frågeställningar som ligger till grund för såväl kvinnor som mäns karriärbeslut och strävan efter bästa möjliga alternativ: Autenticitet - handlar om att kunna vara sig själv och därmed upprätthålla autenticitet. Balans - handlar om en strävan efter att fatta beslut där det är möjligt att uppnå en jämvikt mellan livets alla delar. Utmaning - handlar om att fatta ett karriärbeslut utifrån behovet att bli stimulerad och utmanad på ett professionellt plan. Samtliga tre parametrar tas i beaktning vid karriärbeslut men skiftar i fokus över en individs livsspann. Detta likt ett kaleidoskop där individen ”vrider in fokus” på olika parametrar där det ena blir mer framträdande än det andra.
Teorin (ibid) hävdar att kvinnor och män skiljer sig åt i vilket fokus de har när de fattar karriärbeslut. Till följd av att kvinnor i mitten av sin karriär tar större hänsyn till vilka konsekvenser deras karriärrelaterade beslut får på deras omgivning och relationer (oavsett om de har familj eller inte), så ökar deras behov av balans på ett tidigare stadie i karriären än för män (vars behov av balans kommer senare i livet). Detta följer vad som kallas ett
betamönster där fokus på utmaning är viktigast i början av karriären, följt av balans i
mitten av karriären och större behov av autenticitet i slutet av karriären. Männen har i jämförelse ett alphamönster i ordningen utmaning, autenticitet och sist balans.
Att kvinnor fattar karriärbeslut till följd av dessa relationella faktorer endast är dock inte hela sanningen menar Mainiero & Sullivan (2008), eftersom såväl autenticitet samt utmaning likväl är viktiga för arbetstillfredsställelse - även i tider i livet då balans blir viktigare. Däremot så är det så att autenticitet och utmaning tar sig en mer sekundär roll
23
då kvinnor kompromissar till följd av att de i högre grad än män tar hänsyn till de relationella krav som ställs på dem såsom omhändertagande av familj och äldre släktingar.
Eftersom kvinnor fattar karriärbeslut i vad som framträder som ett mer komplext och horisontellt mönster till skillnad från männens som följer ett mer linjärt mönster så blir behovet av flexibilitet, större för kvinnor (Mainiero & Sullivan 2005). Om inte hänsyn tas till kvinnors behov av flexibilitet i en tid i livsspannet då kaleidoskopet har vridits med balans i främsta fokus, så blir en direkt påföljd att kvinnors humankapital går till spillo (ibid).
3.3 Sammanfattning
De teoretiska begreppen används i syfte att förstå och förklara de erfarenheter som de kärleksinvandrade mödrarna har av att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Informanternas förutsättningar och hur mötet med den svenska arbetsmarknaden blev utifrån dessa, kan förstås utifrån vilket humankapital (Becker 1957; 1993) och
karriärkompetens (Thomsen 2014) som innehas vid inträdet. För att förstå hur
informanterna har fattat karriärbeslut under etableringsprocessen används begreppen
autenticitet, balans och utmaning utifrån teorin KCM (Mainiero & Sullivan 2005; 2008).
Med avsikt att få förståelse för hur informanternas behov av stöd har yttrat sig under etableringsprocessen tillämpas Bourdieus kapitalformer ekonomiskt-, kulturellt- och
socialt kapital (Bourdieu 1986) samt tidigare nämnda karriärkompetens (Thomsen 2014;
24
4. Metod
I metodkapitlet redogörs för vilka metodologiska överväganden som tagits, samt för hur undersökningen har genomförts och analyserats. Vidare presenteras urvalsgruppen samt de etiska ställningstaganden som tagits hänsyn till.
4.1 Metodval
Grönmo (refererad i Larsen 2018) definierar metod vid att den ”[…] anger hur vi ska skaffa fram kunskap och utveckla teorier, och hur vi ska säkra att kunskapen och teorin uppfyller kraven på vetenskaplig kvalitet och relevans på det aktuella ämnesområdet”. För att skaffa fram kunskap har vi tillämpat kvalitativ metod med semistrukturerade
intervjuer. Den kvalitativa metoden [jmf kvantitativa] tillåter en forskare att få “insikt i
personers erfarenheter, uppfattningar och känslor” (Larsen 2018, 137) och därmed ett djup (ibid). Vid användandet av intervju som metod för insamlandet av kunskap får forskaren därmed höra om intervjupersonernas erfarenheter med deras egna ord och får på så sett en förståelse för hur de uppfattar sin värld (Kvale & Brinkmann 2018). Vi anser med detta att en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer lämpat sig väl för vårt syfte som fastställts vid att vi ville undersöka kärleksinvandrade mödrars erfarenheter av att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.
Vid användning av intervjuer som metod finns det en risk för felslut. Ett exempel på detta är intervjueffekt (Larsen 2018) som innebär att informanten blir påverkad av intervjuaren eller miljön där intervjun tar plats. För att motverka intervjueffekten var vi noggranna med att formulera intervjufrågorna på ett sådant sätt att vi inte lät påskina vilka svar vi ansåg vara “riktiga” och undvek att ge signaler som avslöjade våra egna uppfattningar. Ett annat typ av felslut som kan uppstå vid intervjuer är frågeeffekt, vilket innebär att informanten påverkas av frågornas karaktär. Detta har vi försökt undvika i intervjuerna genom att i så hög grad som möjligt ställa öppna frågor. Vid utformandet av frågorna har vi utgått dels från vårt formulerade syfte och frågeställningar, samt valda
25
teorier för att främja validiteten. Vidare har vi undvikit fackuttryck samt använt tydliga frågor för en ökad förståelse i syfte att stärka reliabiliteten (ibid).
4.2 Urval
Urvalsgruppen bestämdes vid sex kvinnor som invandrat till Sverige inom en period av sex år. Tillsammans tillhör de kategorin kärleksinvandrade/anhörighetsinvandrade. De är av såväl europeiskt som utomeuropeiskt ursprung. Samtliga kvinnor är mödrar till barn som är under fyra år. Samtliga har utbildningskapital (minst gymnasieutbildning) och arbetslivserfarenhet från sitt hemland med motivering att vi ville undersöka en grupp till synes privilegierade anhöriginvandrare. Samtliga har erfarenhet av att etablera sig på en svensk arbetsmarknad.
Urvalet gjordes, likt förenligt med en kvalitativ metod, genom ett
icke-sannolikhetsurval (Larsen 2018), vilket betyder att deltagarna inte var slumpmässigt
utvalda. Detta innebär i sin tur att vårt urval inte representerar populationen och att statistiska generaliseringar inte kan göras utifrån vår undersökning, vilket ej heller är målet med den tillämpningen av kvalitativ metod (Larsen 2018). Dock finns ett
överföringsvärde till andra grupper, vilket innebär att resultatet är möjligt att överföra till
andra undersökningspersoner än de som studien innefattar (Kvale & Brinkmann 2014). Något som i sin tur bidragit till att stärka validiteten (Larsen 2018).
Urvalet består primärt av kontakter vi initierade genom egna privata sociala nätverk i såväl arbetsliv som privat. Således tillämpades inom ramen av icke-sannolikhetsurvalet vad som kan liknas vid snöbollsmetoden (ibid) vilken innebär att vi tog kontakt med personer som själva kunde tänkas ha kännedom om ämnesområdet alternativt som kunde tänka sig att ge oss information om andra personer lämpliga för studien.
26
4.3 Insamling av empiri
Innan intervjuerna påbörjades erhöll informanterna information där syftet presenterades, de tillfrågades om det var möjligt för oss att videoinspela samtalen och fick information om att vi skulle vidta åtgärder för att värna om deras konfidentialitet. Samtliga informanter valde att ge samtycke till nämnda information. Rådande omständigheter av Covid-19-pandemin och riktlinjer om fysisk distansering, medförde att samtliga intervjuer genomfördes via videokonferens. Informanterna fick välja lämpligt alternativ (exempelvis Zoom, Skype) i syfte att skapa trygghet och inflytande, något som Larsen (2018) menar kan bidra till att minska tidigare nämnda intervjueffekt där informanten blir påverkad av intervjusituationen, i synnerhet om man inte är van vid att bli videoinspelad. Vidare för att göra intervjusituationen trygg hade vi kontinuerlig kontakt med informanterna innan intervjun och testkörde för egen del tekniken innan för att kunna erbjuda informanterna bästa möjliga tekniska stöd. Båda författarna närvarade vid samtliga intervjutillfällen. Som intervjuare ansåg vi att informanternas trygghet i intervjusituationen var central och försökte inneha ett neutralt förhållningssätt för att undvika att informanterna skulle känna sig bedömda eller utvärderade (ibid).
Hälften av intervjuerna genomfördes på svenska och resterande hälft på engelska. För att kunna återge språkliga nyanser i resultatet valde vi att översätta citaten till svenska men har även skrivit ut de engelska originalcitaten inom hakparentes. I kvalitativa studier är bekräftbarhet en central komponent för att öka validiteten. Detta innebär att vi som författare verkligen undersöker det som är avsett att undersökas (ibid), vilket vi försökte stärka genom att ha vårt syfte i åtanke under insamling av empiri.
4.4 Analysmetod
Likt tidigare nämnts har en kvalitativ metod tillämpats och mer specifikt
semistrukturerade intervjuer (Larsen 2018). Ljudinspelningar av intervjuerna har gjorts
och i bearbetningen av det empiriska materialet har inspelningarna omvandlats till text genom transkribering. Detta har varit tidskrävande men har gett oss ett värdefullt dataunderlag (ibid).
27
Vad val av utskriftsmetod (transkribering) beträffar, menar Kvale & Brinkmann (2014, 227) att den viktigaste frågan att ställa sig är: “Hur ser den utskrift ut som lämpar sig för mitt forskningssyfte?”. Eftersom forskningssyftet för den här uppsatsen har varit att utforska informanternas erfarenheter, vill vi förstå och slutligen kunna förmedla “meningen i intervjupersonens berättelse till läsaren” (Kvale & Brinkmann 2014, 227). Härav ämnade vi skapa validitet i transkriberingen genom att skriva ut hela intervjun samtidigt som det på uppmaning av Kvale & Brinkmann (2014, 221) har gjorts “[...] ett urval bland de många dimensionerna i det muntliga intervjusamtalet” genom att undvika ofta förekommande upprepningar. Vid direkta citat har validiteten stärkts genom att utskriften är av mer “formell skriftspråklig karaktär” (Kvale & Brinkmann 2014, 21) – något som efterlevs med en ordagrann redogörelse för vad som sagts.
I kvalitativa studier pågår analysarbetet under hela forskningsprocessen (Larsen 2018). Därmed har vi innehaft ett analyserande förhållningssätt redan under förberedelserna av undersökningen och fram till utformandet av diskussionen. Intervjuerna har resulterat i en stor mängd data. För att möjliggöra tolkning har materialet komprimerats samt systematiserats. Med bakgrund av det har en innehållsanalys utformats. Vi inledde med att koda samt kategorisera datamaterialet vilket således underlättade tolkningen av materialet. För att hitta mönster i materialet utformades en
datamatris där teman och enheter placerats utmed varsin axel (ibid). Teman delades upp
enligt följande rubriker: Humankapitalets värde, Karriärväxlingar, Psykisk ohälsa, Nätverkets betydelse för etablering, Behov av stöd, Mammarollen och karriären samt Kulturella skillnader i jobbsökningsprocessen. Detta har varit ett värdefullt sätt att skapa en helhetssyn över likheter och skillnader i underlaget. I den slutliga delen av innehållsanalysen har mönster i datamaterialet analyserats utifrån tidigare forskning samt teorier (ibid).
Även om innehållsanalysen har varit den analysmetod som i huvudsak har tillämpats, så har även vad som kan liknas vid en narrativ analys spelat viss roll. Detta eftersom det har varit relevant att fokusera analysen på de historier som berättas- något som möjliggjort att utarbeta narrativens strukturer, paradoxer och problem (Kvale & Brinkmann 2014). Möjligen kan den här tillämpningen av två analysmetoder liknas vid det Kvale & Brinkmann (2014) benämner som Bricolage. Ett bricolage beskrivs vid att vi som författare ibland har använt oss av ”[…] olika analytiska tekniker och begrepp” (Kvale & Brinkmann 2014, 281). Det har möjliggjort att vi har kunnat läsa genom intervjuerna för
28
att bilda oss en uppfattning om vad som framträtt som intressant för att sedan gå tillbaka och analysera dessa delar (ibid).
Arbetet i sin helhet har i huvudsak karakteriserats av en deduktiv hållning så till vida att tolkningar av datainsamlingen har gjorts utifrån teorier där förförståelsen har varit central (ibid). Likt Thurén (2007) förespråkar, så har det varit av stor vikt att vara misstänksam mot tolkningarna vi gjort och dess efterföljande logiska slutsatser.
4.5 Etiska ställningstaganden
Vi har tagit hänsyn till det grundläggande individskyddskravet och dess fyra allmänna huvudkrav, vilka Vetenskapsrådet (2002) anger som forskningsetiska principer i humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Enligt informationskravet (ibid) har informanterna blivit informerade om syftet med vår forskning, dels då vi tog kontakt initialt, dels vid intervjutillfället då vi även redogjort för genomförandet av undersökningen. Informanterna blev även informerade om att deltagandet var frivilligt med fullständig rätt att enligt samtyckeskravet avbryta sin medverkan och att undersökningen i enlighet med nyttjandekravet inte kommer användas i något annat syfte än för det angivna.
Vidare har informerats om att undersökningen kommer att presenteras för handledare, lärare och studenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet. För att
konfidentialitetskravet (ibid) ska efterlevas har informanternas namn avkodats för att
istället benämnas med fabricerade namn. Vi som författare går i god för att inga uppgifter som kan röja informanternas identitet kommer någon annan än oss tillhanda. Vidare har tekniska skyddsåtgärder för att värna om konfidentialitetskravet med hänsyn till ”[…] den av EU beslutade allmänna dataskyddsförordningen (EU 2016/676, refererad i Vetenskapsrådet 2017). Detta genom videoinspelningarna inte har lagrats vare sig i molntjänster eller på respektive tillhandahållen videotjänst.
Informanterna är enligt Vetenskapsrådets (2002) rekommendationer tillfrågade att, om de så önskar, ta del av en sammanfattning av undersökningen.
29
5. Resultat
I detta kapitel presenteras resultatet från vår empiriska undersökning. I syfte att låta informanterna behålla sin konfidentialitet har dessa tilldelats fabricerade namn. Kapitlet inleds med att presentera informanterna vid dessa fabricerade namn samt deras sysselsättning, hemland och utbildningsnivå erhållen från deras hemland. Vidare är det empiriska materialet uppdelat i teman utifrån studiens frågeställningar, med avsikt att presentera resultatet på ett överskådligt sätt. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av de centrala delarna av resultatet.
5.1 Presentation av informanter
Samtliga informanter är kvinnor mellan 30-40 år och har barn under fyra år. Med anledning av att Sophie kommer från ett mindre land i Afrika och för att undvika att avslöja hennes identitet har inte det specifika landet lämnats ut.
Namn Hemland Utbildning Sysselsättning Barn
Sophie Östra Afrika Ettårig yrkesutbildning Vikarie inom barnomsorgen Ett barn, 2 år Amanda Kanada/Aust ralien Nästintill fullständig kandidatexamen Administration/ HR ansvarig Ett barn, 2 år
Louise Frankrike Två masterexamina Företagspartner Koordinator
Två barn, 4 och 2 år
Emma USA Tre olika examen på
kandidatnivå samt en svensk masterexamen
Forskare Ett barn, 2 år
Tami Japan Högskoleexamen Kandidatstudent Ett barn, 4 år Zahra Iran Kandidatexamen Mastersstudent Ett barn, 3 år
30
5.2 Mötet med den svenska arbetsmarknaden
Då etableringsprocessen inledningsvis tar fart i samband med att kvinnorna flyttar till Sverige uppger de att självförtroendet är gott och de har tro på sin egen förmåga. De ser sig ha goda förutsättningar utifrån den arbetserfarenhet och det utbildningskapital de förvärvat sig i sina respektive hemländer - utbildning som också har validerats i Sverige.
Sedermera när informanterna påbörjar processen av att söka arbete så är det de själva som tar reda på hur de ska gå till väga. Louise uttrycker att det var svårt att veta var hon skulle söka jobb. Därtill arbetar hennes man mycket och det blir en utmaning att ens hinna söka arbete. Informanterna anser att kontakter kan vara vägen till ett jobb och de använder sig av de informella nätverk de har att tillgå - såsom sin partners familj, en kompis och nätverk för invandrade till Göteborg. Kvinnorna får sina första arbeten i Sverige genom dessa informella nätverk. Dock erfar Sophie, Amanda och Zahra att de saknar kontakter i deras specifika arbetsområden. Zahra liksom övriga informanter är övertygade om att kontakter är nödvändiga för att få arbete. Hon uttrycker det vid att “[...] man måste ha en kontaktperson eller nätverk på varje arbetsplats man ansöker till ” [you need to have a contact person or a network in every place that you apply for]. Hon upplever fenomenet som “korrupt”, överraskande och mycket frustrerande då hon inte har tillgång till några sådana kontakter.
I arbetssökandet erfar kvinnor att det finns normer kring arbetssökandet som skiljer sig från deras ursprungsland och att detta är något som de själva får finna ut. Tami berättar att man söker jobb digitalt till skillnad från hennes hemland (Japan) där hon haft en katalog att tillgå för att hitta lediga tjänster. Louise uppger att hon blir förvånad över att det står kontaktuppgifter till rekryteraren på jobbannonsen - något som vore otänkbart i Frankrike där hon kommer ifrån. Alla utom Emma erfar att det tycks vara en norm att arbetsgivaren inte ger någon personlig återkoppling efter att ansökan har skickats in vilket upplevs som frustrerande. Amanda berättar att hon efter en tid av arbetssökande uppmärksammade att företag i Sverige annonserade om lediga tjänster men att dessa tjänster sedan tillsattes av någon internt. I hennes hemland (Australien) är inte företag tvungna att annonsera offentligt för tjänster som är tänkta att tillsättas av någon som redan arbetar på företaget. Att företag annonserar på detta sätt i Sverige gav upphov till frustration:
31
Och ur det perspektivet gör det att arbetsmarknaden ser ut, för någon som inte vet det, att det finns mycket fler jobb tillgängliga än det faktiskt finns ” [And from that perspective it makes the job market look, to somebody who doesn’t know that, that there are way more jobs available then there actually are]. (Amanda, Australien)
I processen av att flertalet arbeten söks så blir informanterna varse att deras utbildningskapital och arbetserfarenhet inte är applicerbart på en svensk arbetsmarknad likt de först hade trott. Undantaget är Louise som relativt snabbt hittar ett jobb inom önskvärt arbetsområde. Att avsaknaden av svenska språket försvårar att få jobb är för informanterna föga förvånande då de tidigt erfarit att så är fallet. Desto mer förvånande är att engelskan inte tillskrivs så stort värde som de först föreställt sig - inte ens på internationella företag likt Zahra uttrycker det:
En sak som verkligen var överraskande var att även om alla svenskar kan prata engelska riktigt bra vill de inte ha någon som inte kan tala svenska. [One thing that was really surprising was that even though all Swedes can speak English really well but they don’t want someone who can't speak Swedish]. (Zahra, Iran)
Samtidigt så ser det för Emma helt annorlunda ut. Hon söker arbete där det står att svenska språket är ett krav men skickar ändå in ansökan på engelska och får jobbet.
Zahra uttrycker att hon har blivit bortselekterad då hon sökt arbetet till följd av sitt ursprung och på frågan om hon upplevt sig diskriminerad svarar hon ja. Tami har liknande upplevelser av att känna sig diskriminerad då hon i mötet med en handledare på Arbetsförmedlingen får rådet att arbeta på en sushirestaurang:
Alltså jag har haft väldigt många jobb, han fick syn på att jag hade jobbat som servitris och så tänkte han: ah vad bra, då får du kanske jobb i en sushirestaurang. Fast det var inte det jag ville jobba med. (Tami, Japan)
Ett råd som enligt henne själv baseras enbart på att hon kommer från Japan och har viss erfarenhet av att arbeta inom restaurangbranschen och utan någon hänsyn till hennes egna yrkespreferenser. Även Sophie och Amanda uppger att de erfarit hur deras ursprung bidrar till att de selekteras bort vid en jobbansökan. På detsamma tema upplever Amanda att det var först när hon träffade “likasinnade”, det vill säga i samma situation som henne själv som hon sågs för sin potential snarare än sitt ursprung. Flytten till Sverige innebar
32
att kvinnorna kände sig mindre självständiga än i sitt hemland. Louise berättar hur känslan av osjälvständighet även ledde till frustration:
[...] du kommer till ett nytt land med dina barn och frustrationen kommer från att jag normalt sett är väldigt oberoende och självständig till att känna mig som att jag nästan inte vet någonting. [you just get to a new country with your kids and the frustration comes from me being normally very independent and autonomous to feeling like knowing almost nothing]. (Louise, Frankrike)
Även Tami blev påtagligt påverkad av kontrasten mellan hennes i Sverige och Japan:
Jag kände mig liksom meningslös. Att jag inte kunde göra någonting utan hjälp. Och det var någonting som kändes väldigt annorlunda jämfört med hur jag hade det i Japan. (Tami, Japan)
Faktorer nämnda ovan; såsom bortselektering, upplevd diskriminering, låggradig återkoppling från arbetsgivare, normer om att det är ett svenskt utbildningskapital som räknas, avsaknaden av det svenska språket som kapital med mera - bidrar till att informanternas mentala hälsa har påverkats negativt. I olika grad upplever de känsla av frustration, stress, oro, ensamhet, vilsenhet, lågt självförtroende och de uppger att deras relationer har påverkats negativt. Specifikt tre av informanterna uppger sig ha varit deprimerade. Undantaget är Emma som förvisso uttrycker att hon upplevde viss oro inför att få jobb i Sverige, men som enligt egen utsago erfarit att hon värderas högt på arbetsmarknaden då hon är amerikan. Därtill berättar Emma att hon har ett starkt ekonomiskt kapital och ett socialt nätverk genom sin mans familj samt att hon själv uppger att hon har initierat kontakter i Sverige med anknytning till arbetsmarknaden.
5.3 Karriärbeslut under etableringsprocessen
I Sverige fattat har kvinnorna fattat beslut som har inneburit en karriärväxling. Det är egentligen endast Louise som fortsätter på samma karriärbana som hon hade i sitt hemland. Hon övervägde under en period att även söka jobb som kräver lägre kvalifikationer än vad hon är utbildad till.
33
Jag hade blandade känslor mellan att börja jobba direkt som barista i Espresso-house eller hitta ett jobb som ligger i min karriär och ambitioner och mål. Så vi gav det en chans och övergav att vara en barista [...] Det är lätt att göra men vi vet att nackdelen är att du inte har tid att leta efter ett ordentligt jobb.
[I had mixed feelings between let’s get to work right away and be a barista in Espresso house or find a job that is in my career and aspirations and objectives. So we gave it a chance and discarded being a barista [...] That’s the easy thing to but we know what the down-part is that you don’t have time to look for a proper job.] (Louise, Frankrike)
Utbildningskapital är en faktor som påverkat informanternas karriärbeslut och brist på svenskt utbildningskapital har lett till ofrivillig karriärväxling för Sophie och Amanda. Sophie genomförde en yrkesutbildning och arbetade inom samma arbetsområde under fyra år i sitt hemland. I Sverige försökte hon hitta ett arbete inom något närliggande område men har inte lyckats. Hon arbetar för närvarande som vikarie inom barnomsorgen men upplever anställningen som otrygg och vill gärna arbeta inom hennes tidigare yrke då detta stämmer överens med hennes intresse och färdigheter. Hon har därför tagit beslutet att söka in till en svensk yrkesutbildning inom det önskade yrkesområdet.
Amanda har en nästintill fullständig kandidatexamen och även arbetslivserfarenhet inom samma område från Australien. Hon har gjort flertalet försök att erhålla ett arbete inom samma område i Sverige men har fått återkoppling att svensk utbildning och/eller svensk arbetslivserfarenhet är nödvändig för att hon ska ha en chans att erhålla en anställning. Hon har erfarit att potentiella arbetsgivarna inte vill satsa på någon som har främmande erfarenheter:
Och sedan när jag undersökte ytterligare, jag tror det var när jag slutade SFI, i grund och botten när de sorterade igenom alla ansökningar och eftersom mina inte var någonting som de kände igen kom det inte med i intervjuhögen. Och vid tiden jag hört mig för hade de anställt någon som känner till det svenska systemet, som har svensk erfarenhet. Det finns verkligen ingenstans att gå med det.
[And then when I investigated further after, I think it was when I finished SFI, basically when they sort through all the applications and because mine wasn’t anything that they recognised it doesn’t get into the interview pile. And by that time I had inquired they had already hired someone who knows the Swedish system, who has Swedish experience. There is really nowhere to go with that.] (Amanda, Australien)
Tami har utbildningskapital från sitt hemland men känner att hon vill satsa på en annan karriär. Hon får uppfattningen att det är nödvändigt med utbildning för att kunna skapa sig en karriär i Sverige och beskriver sig själv som en nyfiken person som gärna studerar samt fördjupar sina kunskaper i olika ämnen. Hon studerar nu andra året på en
34
universitetsutbildning. Hennes flytt till Sverige har därmed inneburit en frivillig karriärväxling. När Emma bodde i USA hade hon ett yrke i åtanke för hennes framtida karriär. Det skulle dock inte vara möjligt för henne att utföra detta yrke i Sverige och hon fick därmed tänka om. Hon hade samtidigt börjat utveckla ett intresse inom ett annat arbetsområde och fick möjligheten att läsa sin masterutbildning inom detta i Sverige genom ett utbytesprogram. Zahra innehar en universitetsutbildning från Iran men hennes arbetslivserfarenhet ligger inom ett annat, om än närliggande, arbetsområde. Hon har en stark motivation till att fortsätta på samma karriärbana som hennes arbetslivserfarenhet då hon känner att hennes färdigheter och talanger där kan komma till sin rätt. I Sverige har hon kämpat med att få in en fot i denna bransch dock utan resultat. Hon har upplevt att potentiella arbetsgivare har fokuserat på vilken utbildning hon har och inte lagt något värde i de färdigheter hon utvecklat i samband med arbetslivserfarenheterna.
Erfarenheten av att bli mamma har påverkan på deras relation till arbetslivet. Mödraskapet är en källa till motivation då de vill vara en inspiration för sina barn. Samtidigt är det en utmaning att ha barn eftersom de uttrycker att det begränsar tiden som kan investeras i ett arbete och att de behöver göra kompromisser till följd av det. Exempelvis Sophie har haft en heltidstjänst men upplevde att det fick negativa konsekvenser för barnet och ser sig istället sig själv arbeta deltid i sin kommande yrkesroll. Hon uttrycker samtidigt att om hon har en arbetsgivare som tillåter flexibel arbetstid så kan hon tänka sig att arbeta heltid. Vad flexibiliteten beträffar så säger Emma att möjligheten för henne att styra sin arbetstid är en absolut förutsättning för att hon ska uppnå balans och för att hennes barn inte ska bli lidande av för långa dagar i barnomsorg. Kvinnorna strävar således efter ett arbete som innebär att de kan inneha en god balans mellan arbete och där hänsyn tas till familjerelationer. Arbetstider och flexibilitet blir därmed två viktiga faktorer i sammanhanget då karriärbeslut ska tas.
Informanterna säger att den svenska barnomsorgen och möjligheten att vara föräldraledig är möjliggörande faktorer sett till karriären och vilka beslut som tas. Emma delar med sig av hur detta var en stark bidragande faktor till att hon och hennes man valde att flytta till Sverige. Även Amanda uttrycker hur betydelsefulla dessa möjliggörande faktorer är för henne som mamma:
Jag tror inte att jag skulle välja att bli mamma i något annat land om det var upp till mig. På grund av hur föräldrarna, båda föräldrarna har de rättigheter de innehar med hänsyn till både arbetet och att vara hemma. [I don’t think I would be a mum in any
