Resultatdiskussion

Informanternas erfarenhet av att deras humankapital negligeras på den svenska arbetsmarknaden är förenligt med vad tidigare forskning kunnat konstatera om att kvinnor upplever att deras formella kompetens värdesätts lägre än männens (Jansson 2020). En konsekvens av att kvinnors humankapital undervärderas är att de blir överkvalificerade för de arbeten de får i Sverige (ibid) vilket går att finna tendenser till i resultatet sett till att informanterna tar karriärbeslut och gör karriärväxlingar där de väljer investera i mer utbildningskapital.

För att samhället inte ska lida av de kostnader som följer av att kvinnors humankapital går till spillo och där det finns en påtaglig risk för överutbildning (Oscarsson & Grannas 2002), föreslås utifrån tidigare forskning att rutinerna kring validering av tidigare förvärvat utbildningskapital bör effektiviseras (Cheung & Hellström 2017). Av resultatet framstår inte validering i sig som en “lösning” på problematiken. Viktigast för informanterna tycks istället vara ett erkännande av deras behov av att upprätthålla en karriär som stämmer överens med deras intressen (autenticitet) och vilja att utvecklas i sina förmågor (utmaning) samtidigt som mödraskapet ges utrymme (balans) (Mainiero

45

& Sullivan 2005). Det senare tycks samstämmigt med vad Amundson, Borgen & Koert (2011) i sin forskning har lyft fram som hjälpsamma strategier vid migration, det vill säga strategin i att få agera på ett sätt som är förenligt med sina övertygelser, egenskaper och värderingar och att få stöd i den processen. Därtill så visar resultatet att en normalisering av informanternas upplevda känslor av nedstämdhet, frustration och att inte bli förstådda skulle kunna vara en hjälpande strategi (Amundson, Borgen & Koert 2011). Dessa strategier i sig kanske inte tjänar till att humankapitalet direkt kan översättas i sin nya kontext (på en svensk arbetsmarknad). Men ett erkännande av tidigare nämnda slag skulle möjligen kunna lindra i en situation som likt för alla arbetslösa är mentalt påfrestande - i synnerhet då forskning visar att individer som är samboende eller gifta (likt informanterna) lider särskilt av negativa konsekvenser på den hälsorelaterade livskvaliteten (Norström et. al. 2016).

Vad karriärbesluten beträffar så kan informanternas betamönster (Mainiero & Sullivan 2005) där jämvikt mellan arbete/karriär och barn har kommit att bli en allt viktigare parameter ge en indikation på de skillnader som uppstår i kvinnors anknytning till arbetsmarknaden efter att ha fått barn (Angelov, Johansson & Lindahl 2013; Kennerberg 2007). Förvisso visar resultatet att informanterna upplever hur exempelvis barnomsorgen i Sverige är möjliggörande för karriären vilket internationell forskning också menar är en viktig faktor för en mer jämställd arbetsmarknad (Arntz, Dlugosz & Wilke 2017). Men samtidigt har majoriteten av kvinnorna lämnat sitt hemland där deras humankapital tillskrivits ett högre värde och gav bättre utdelning, för att nu befinna sig i en mer utsatt situation i Sverige sett till försämrad mental hälsa och mer utsatt ekonomisk situation. Möjligen är komplexiteten i situationen för informanterna något som skulle kunna bidra till förståelse varför kvinnor har högre sjukskrivningstal än män efter att de bildat familj (Angelov, Johansson & Lindahl 2013).

Som tidigare nämnts framgår av resultatet att informanterna kommer till Sverige med arbetserfarenhet och utbildningskapital eller med andra ord ett starkt humankapital (Becker 1993). Deras tidigare arbetslivserfarenhet och drivna attityd tyder på att de innehar en betryggande karriärkompetens att hantera deras karriärer (Thomsen 2014). Trots dessa goda förutsättningar erfar informanterna svårigheter i att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. I analysen nämns hur diskriminering skulle kunna vara en anledning till att en individs humankapital inte tillskrivs ett rättmätigt värde (Becker 1957; 1993). Resultatet visar hur två av informanterna har fört diskriminering på tal i

46

samband med mötet med den svenska arbetsmarknaden. Från resultatet kan även utläsas hur en av dessa två kvinnor samt en ytterligare en informant har sökt en mängd arbeten utan att få någon återkoppling från arbetsgivare. De senare nämnda informanterna har sitt ursprung i Afrika respektive Mellanöstern vilket enligt forskning (Bursell 2017) skulle kunna betyda att de har blivit utsatta för etnisk diskriminering. Enligt forskningen (ibid) framkom det hur särskilt personer med afrikanska- eller arabiska namn måste söka dubbelt så många jobb och har en tvåfaldig risk att hamna i arbetslöshet i jämförelse med personer som har svenskklingande namn. Därmed kan det möjligen vara så att informanternas erfarenheter är samstämmiga med statistik (SCB, 2014) som visar att utrikes födda erfar större svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden.

Resultatet visar att informanterna har erfarit att deras kulturella kapital (Bourdieu 1986) såsom utbildningskapital och språkliga kapital (engelska) inte erkänns på den svenska arbetsmarknaden, något som kan likställas med att deras humankapital inte längre ger densamma utdelning som i deras respektive hemländer (Becker 1994). Fenomenet skapar frustration och nedstämdhet hos kvinnorna och leder till att de söker sig till andra arbeten än de är utbildade till. Det sistnämnda kan härledas till statistik (SCB 2018) som visar på avsevärd skillnad mellan inrikes- och utrikes födda vad gäller överensstämmelsen mellan individers arbetsområde och utbildningsbakgrund. Det vill säga att inrikes födda i högre grad arbetar inom det område de har utbildat sig till.

Av resultatet framgår hur informanterna upplever att sociala kontakter är nödvändiga för att kunna etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Detta stämmer väl in på forskning (Tovatt 2017) som delger att den informella rekryteringen började öka i Sverige under den ekonomiska krisen på 1990-talet. Informanterna har erhållit sitt första arbete i Sverige med hjälp av kontakter de har att tillgå som exempelvis sin partners familj eller vänner. Dock är deras sociala kapital (Bourdieu 1986) begränsat och ger inte tillgång till önskade resurser för att kunna erhålla ett arbete inom deras specifika arbetsområden. Tovatt (2017) beskriver just hur utrikesfödda arbetssökande kan missgynnas vid informell rekrytering då de på grund av avsaknaden av kontakter som är etablerade på den svenska arbetsmarknaden inte blir rekommenderade till arbetsgivare eller får ta del av informell kunskap kring det svenska arbetslivet. De informanter som har ett bristfälligt socialt

kapital (Bourdieu 1986) känner en frustration i situationen vilket är förståeligt då det tar

lång tid att bygga upp ett socialt nätverk med kontakter som kan vara användbara på den svenska arbetsmarknaden (Tovatt 2017).

47