Analys av data börjar från att man håller intervjun och transkriberar den. Transkriberingar gör det lättare att genomföra detaljerade sökningar och jämförelse mellan data (Denscombe, 2018, s. 395). Mängden rådata som måste transkriberas beror på hur datamaterialet ska användas. Då denna studie ämnar hitta underliggande strukturer i talet, transkriberades ljudinspelningarna i sin helhet. I det transkriberade råmaterialet numrerades varje rad så att enskilda delar enklare kunde lokaliseras och identifieras vid analys av data (Denscombe, 2018, s. 396).
Vid analys av data tillämpades grundad teori. Grundad teori associeras huvudsakligen med analys av intervjuutskrifter. Det kräver en detaljerad granskning av texten och innebär en successiv process där data kodas och kategoriseras (Denscombe, 2018, s. 404). Vid inledningen av analys krävdes det att forskaren granskade texten i omgångar. Teman
identifierades i texten samt att minnesanteckningar skrevs. Nästa steg i analysen innefattade kodning av data. Koder är märkningar eller etiketter som tillfogas rådata (Denscombe, 2018, s. 405). Kodningen grundades på en kunskap eller erfarenhet, exempelvis ett specifikt problem med teckningsoptioner som leder till en konsekvens för den anställde. Efter
kodningen genomfördes en gruppering av koderna till kategorier, exempelvis risker, fördelar
24
och åtgärder. Genom processen analyserades koderna och kategorierna. Grundad teori utgår från att använda koder och kategorier på en högre nivå för att identifiera nyckelbegrepp (Denscombe, 2018, s. 407). Mot slutet av analysen identifierades de viktigaste kategorierna och koderna som möjliggjorde ett urval av nyckelbegrepp.
3.6 Metodkritik
Den kvalitativa forskningens trovärdighet är i många fall inte lätt att bedöma med hjälp av de kriterier som brukar användas för en kvalitativ forskning (Denscombe, 2018, s. 419). Därav utgör denna studie ett par kritiska faktorer. Det är relativt få intervjuer som har genomförts av personer från näringslivet, en advokat samt två branschexperter. Till grund för de kritiska faktorerna läggs stor vikt vid generaliserbarhet när det kommer till studiens trovärdighet och bedömning av dessa kritiska punkterna.
3.6.1 Generaliserbarhet
Ett centralt problem med kvalitativ forskning är frågan huruvida rimligt det är att generalisera studiens slutsatser utifrån få undersökningsenheter (Denscombe, 2018 ss. 422–423; Ahrne &
Svensson, 2015, ss. 17–32). Det krävs ett annorlunda sätt att tänka vid generalisering av fynd från kvalitativ forskning. Den logiska grunden för att generalisera beror på i vilken grad fynden är överförbara till andra inramningar snarare än i vilken utsträckning det är sannolikt att fynden återfinns i andra fall. Möjligheten till att överföra fynd har sitt ursprung i det faktum att även om varje separat fall i vissa avseenden är unikt, så är det också ett exempel som ingår i en bredare kategori. Möjligheten av att generalisera resultaten från en kvalitativ forskning till andra exempel i kategorin beror på i vilken grad undersökningsenheterna går att jämföra med andra av samma typ. När studiens resultat redovisas är det viktigt att tillräckligt många detaljer om hur fallet klarar en jämförelse med andra i samma kategori presenteras.
Syftet med det är att läsaren kan göra en bedömning av i vilken mån resultaten är relevanta för andra enheter (ibid). De detaljer som ska tas i beaktning är; den typ av fall som undersöks, närmare detaljer om fallet och hur det klarar en jämförelse med andra fall av samma typ.
25 Tabell 2: Studiens överförbarhet
Typ av fall Närmare detaljer om fallet
Startup 1 Svenskt innovativt teknikföretag som grundades 2010. Omsättning cirka 15 MKR, 17 anställda och bedriver internationell verksamhet med kontor i Sverige och i USA. Respondenten arbetar som CEO.
Startup 2 Svenskt innovativt teknikföretag som grundades 2007. Omsättning cirka 45 MKR, 50 anställda och bedriver internationell verksamhet med kontor i Sverige, USA och Japan. Respondenten arbetar som VP Finance & Operations.
Riskkapitalist 1 Respondenten har arbetat som Investment Manager sedan 2010 på ett svenskt Venture Capital-bolag som startades 1995.
Riskkapitalist 2 Respondenten har arbetat som Investment Manager sedan 2014 på ett svenskt Venture Capital-bolag som startades 1995. Sedan 2019 har respondenten arbetat som Investment Director i en svensk Venture Capital-fond som startades 2019.
Branschexpert 1 Respondenten har en bakgrund som datavetare och har flera års erfarenhet av styrelsearbete, nyemissioner och optionsprogram. 2017 lanserade respondenten en webbaserad tjänst som hjälper företag att b.la. utforma optionsprogram.
Branschexpert 2 Respondenten har en bakgrund som doktorand i nationalekonomi och har arbetat med optionsprogram i 25 år. Var tidigare ansvarig för en webbaserad tjänst som grundades 2010 som bland annat utformar optionsprogram inom framförallt utvecklingsföretag.
Advokat Sedan 2011 har respondenten arbetat på en advokatbyrå inom affärsjuridik. Respondenten fokuserar sitt arbete på ventures och startups som advokat och rådgivare. Respondenten driver även digitaliseringsarbetet på sin arbetsplats.
Anställd Respondenten arbetar som VD för ett innovativt teknikföretag och innehar teckningsoptioner i bolaget i dagsläget. Respondenten har även innehaft teckningsoptioner samt Restricted Stock Units på tidigare arbetsplatser där respondenten arbetat som konsultchef.
Möjligheten att överföra resultaten från studien beror på i vilken grad fallets profil återfinns i andra fall i samma kategori (Denscombe, 2018 ss. 422–423; Ahrne & Svensson, 2015, ss.
17–32). Det innebär att forskaren måste samla in data för varje fall i allmänhet för att visa hur exemplet i studien passar in i förhållande till den bredare bilden (ibid).
Att definiera ett startup-företag i allmänhet är svårt eftersom varje företag är unikt. De två företagen som deltog i denna studie är två exempel på startup-företag inom teknikbranschen
26
som liknar många andra startup-företag inom samma bransch. Det gäller storleksmässigt och antal verksamhetsår. De använder teckningsoptioner med samma syfte och utformning av program som framkommit vara mest förekommande. Riskkapitalisterna är båda institutionella investerare och är inte privata investerare med egna preferenser. De utgår från en policy som är etablerad inom branschen för investeringsfonder. Branschexperterna är båda grundare och VD för två webbaserade tjänster som hjälper företag med allt inom optionsprogram och rådgivning. Advokaten arbetar på en etablerad advokatbyrå som inriktar sig inom
affärsjuridik. Det är en relativt stor advokatbyrå med cirka 150 medarbetare. Den anställde som innehar teckningsoptioner har flera års erfarenhet av rollen som VD i olika företag. Då det är vanligt att en VD i ett företag blir tilldelad teckningsoptioner kan respondentens profil med stor sannolikhet återfinnas i andra fall. Trots svårigheten att beskriva samtliga fall i allmänhet då varje fall är unikt anses varje fall till en viss grad återfinnas i andra fall i samma kategori. Därav anses resultaten vara överförbara.
3.6.2 Källkritik
Att vara kritisk mot källor är en avgörande faktor för en framgångsrik forskning (Denscombe, 2018, s. 479). Källkritik utgår från fyra principer vilka är; äkthet, tidssamband, oberoende och tendensfrihet (Thurén & Werner, 2019, s. 12). Äkthet handlar om att källan inte ska vara förfalskad utan ska vara det den utger sig för att vara. Denna studie har huvudsakligen använt kurslitteratur och vetenskapliga tidskrifter som är peer-review, för att uppnå en hög grad av äkthet. Tidssamband handlar om det tidsspann från en händelse till att den berättas och ju längre tidsspannet är desto större skäl finns det att tvivla på källan. Tidssambandet har inte varit ett övervägande problem i denna studie, eftersom det som respondenterna sagt har huvudsakligen utgått från erfarenheter och kunskaper från den tidpunkt när intervjuerna genomfördes. Oberoende handlar om att källan ska stå för sig själv. Genom hela
forskningsprocessen har varje källa kontrollerats att det är en förstahandskälla eller om det är ett referat till en annan källa. Ett tillvägagångssätt att kontrollera källan är principen om två oberoende källor som innebär att man ska hitta minst två oberoende källor som beskriver en händelse på liknande sätt. Det som är mest centralt i denna studie är tendensfrihet. Tendens handlar om att forskaren måste kontrollera om källan försöker förvränga sanningen. Då samtliga respondenter påverkas ekonomiskt av teckningsoptioner på ett eller annat sätt kan det finnas en risk för förvrängning av sanningen. Ett annat motiv till förvrängning av sanningen kan också vara att det funnits ett intresse till en förändring gällande
teckningsoptioner. Denna typ av risk är inget studien kan skydda sig från. De sekundära
27
källor som studien använt innebär en ännu större risk. Det handlar dels om huruvida pålitligt det är att de vetenskapliga källorna är peer-review och dels om forskningen påverkas av politiska, ideologiska eller ekonomiska aspekter samt hänsyn till egenintressen. En
medvetenhet gällande denna källkritik har varit genomgående i hela denna forskningsprocess.
28
4.0 Empiri
I det fjärde kapitlet presenteras den data som samlats in och kodats. Empirin delas upp i dem två undersökningsfrågorna som studien ämnar besvara. Data som redovisas är insamlad genom intervjuer.
I empirin presenteras alla frågor som är kopplade till att besvara studiens
undersökningsfrågor. Allt som respondenterna sa under intervjuerna presenteras inte i empirin utan endast det som är relevant för att besvara studiens undersökningsfrågor. Varje respondent benämns i empirin enligt koderna nedan.
Startup 1: Respondent 1 (R1) Startup 2: Respondent 2 (R2) Riskkapitalist 1: Respondent 3 (R3) Riskkapitalist 2: Respondent 4 (R4) Branschexpert 1: Respondent 5 (R5) Branschexpert 2: Respondent 6 (R6) Advokat: Respondent 7 (R7)
Anställd: Respondent 8 (R8)
4.1 Vilka är de huvudsakliga problemen och riskerna med teckningsoptioner för de