Risker och möjligheter med teckningsoptioner
En kvalitativ studie om användning av teckningsoptioner i svenska riskkapitalägda startups
Av: Alma Gustafsson & Hanna Lewander Handledare: Ogi Chun
Södertörns Högskola | Institutionen för samhällsvetenskap Kandidatuppsats 15 hp
Företagsekonomi C, Finansiering | Vårterminen 2020
Förord
Stockholm 2020-05-28
Efter ett gediget arbete har denna kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning mot finansiering nu färdigställts. Vi har fått en djupare inblick och en bredare kunskap inom området som vi kommer ta med oss i vår framtida arbetskarriär.
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Ogi Chun som alltid funnits som stöd och väglett oss genom hela processen. Vi vill också rikta ett stort tack till alla respondenter som
medverkat i denna studien och bidragit med empiri till studien. Till sist vill vi tacka våra opponenter som gett oss feedback och viktiga tips till förbättringar av uppsatsen.
Alma Gustafsson & Hanna Lewander
Abstract
Title: Risks and opportunities with stock warrants - A qualitative research of stock warrants in Swedish Venture Capital-owned startups
Author: Alma Gustafsson & Hanna Lewander Advisor: Ogi Chun
Subject: Business Administration with specialization in finance – Bachelor thesis Purpose: This study aims to investigate the main problems and risks of stock warrants for employees and companies and potentially the measures that may increase the usability.
Theory: The study is based on theories related to stock warrants as incentive scheme: reward system, option theory, Black-Scholes model, company valuation and principal-agent theory.
Method: This study will be based on a qualitative approach through eight semi-structured interviews with people who have expertise in stock warrants and/or use stock warrants as incentive schemes.
Empirics: All respondents could mention various advantages of stock warrants and the majority consider it to be a good and flexible tool to use. A number of problems and risks were highlighted, as well as problems and risks that affect the employee, the company or both parts. For the employees, it is primarily about that the stock warrants expire worthless and it is problematic to finance the purchase. The companies require a lot of administration and it involves large costs to design the incentive schemes. The respondents did also mention some measures to increase the usability of incentive schemes.
Conclusion: Stock warrants are a good instrument but it may entail many problems and risks that should be considered, and the awareness of them should be greater. If the awareness of the risks increases, then the bigger the chances gets to minimize them in time.
Keywords: Startups, Venture Capital, incentive scheme, stock warrants, Black & Scholes
Sammanfattning
Titel: Risker och möjligheter med teckningsoptioner - En kvalitativ studie om användning av teckningsoptioner i svenska riskkapitalägda startups
Författare: Alma Gustafsson & Hanna Lewander Handledare: Ogi Chun
Ämne: Företagsekonomi C med inriktning mot finansiering – Kandidatuppsats Syfte: Denna studie avser att undersöka vilka som är de huvudsakliga problemen och riskerna med teckningsoptioner för de anställda och företagen, samt eventuella åtgärder för att öka användbarheten.
Teori: Studien utgår från teorier som kopplas till teckningsoptioner. De teorierna som tillämpas är belöningssystem, optionsprogram, optionsteori, Black-Scholes-modellen, företagsvärdering och principal-agent-teori.
Metod: Denna studie utgår från ett kvalitativt angreppssätt och den metod som tillämpas är semistrukturerade intervjuer. Åtta personer som har kompetens inom optionsprogram och/- eller använder teckningsoptioner är respondenter i denna studie.
Empiri: Samtliga respondenter kunde nämna olika fördelar med teckningsoptioner och majoriteten anser att det är ett bra och flexibelt instrument. Ett flertal problem och risker belystes och det är problem och risker som drabbar den anställde, företaget eller båda parter.
För den anställde handlar det framförallt om att optionerna förfaller värdelösa och att det är problematiskt att finansiera köpet. För företaget krävs det mycket administration och
kostnader för att utforma optionsprogrammet. Även ett flertal åtgärder för samtliga risker och problem berördes för att kunna öka användbarheten.
Slutsats: Teckningsoptioner är ett lämpligt instrument men det kan medfölja många risker som bör beaktas och medvetenheten om dem bör vara större. Genom att öka medvetenheten om riskerna ökar chanserna för att kunna minimera dem i tid.
Nyckelord: Startups, Venture Capital, incitamentsprogram, teckningsoptioner, Black &
Scholes
Definitioner
Venture Capital - En form av riskkapital, även kallat tillväxtkapital, som investeras i nystartade bolag med hög risk och hög tillväxtpotential.
Utspädning - Ett uttryck som innebär att befintliga aktieägare äger en mindre andel när nya aktieägare tilldelas aktier.
Exit - Innebär att man säljer hela eller delar av sitt innehav i ett företag. Det gäller både entreprenörer och andra ägare som exempelvis riskkapitalister.
Startups/tillväxtföretag - Ett nystartat innovativt företag som har en stor tillväxtpotential.
Startups och tillväxtföretag används synonymt i studien.
Nyckelpersoner - Personer med hög kompetens inom sitt område och är av betydande vikt för företaget på grund av den kunskap personen besitter.
Per capsulam möte - Ett per capsulam-beslut är ett beslut som fattas utanför ett ordinarie styrelsesammanträde där styrelseledamöterna inte deltar i ett sammanträde.
Löptid - Den tidsperiod då lösen kan påkallas. Löptiden kan i vissa fall föregås av en kvalifikationstid.
Lösenpris - Det pris som innehavaren får köpa eller sälja varje aktie för.
Underliggande tillgång - Avser den aktie som optionen ger rätt att köpa eller sälja.
Syntetiska optioner - Kvalificeras som ett värdepapper som kan säljas fritt och är inte villkorade av fortsatt anställning. Optionen ger dig inte rätt till en aktie utan du får istället en kontant ersättning vid en bestämd tidpunkt.
Restricted Stock Units - En typ av incitamentsprogram. Vid tilldelning får den anställde en rättighet till förvärv av ett antal aktier och när intjänandeperioden är fullgjord får den
anställde aktier. Det enda kravet är att man är anställd i företaget och beskattningen sker först när aktierna tjänas in. Det är vanligt att använda RSU i amerikanska bolag.
Vesting - Innebär att aktier eller optioner delas ut till den anställde i proportioner.
Exempelvis varje kvartal.
Innehållsförteckning
1.0 Inledning 1
1.1 Bakgrund 1
1.2 Problemdiskussion 3
1.2.1 Problemformulering 5
1.3 Syfte och undersökningsfrågor 5
1.4 Avgränsning 6
1.5 Disposition 7
2.0 Teoretisk referensram 8
2.1 Belöningssystem 8
2.1.1 Optionsprogram 9
2.1.2 Teckningsoptioner 11
2.1.2.1 Fördelar med teckningsoptioner 12
2.1.2.2 Nackdelar med teckningsoptioner 12
2.1.3 Optionsteori 13
2.2 Beskattning av teckningsoptioner 13
2.3 Black-Scholes-modellen 14
2.3.1 Värdering i onoterade företag 14
2.4 Principal-agent-teori 16
2.5 Riskkapital i startups 16
2.6 Sammanfattning av teorier 17
3.0 Metod 18
3.1 Forskningsstrategi och forskningsdesign 18
3.1.1 Etiska principer 18
3.1.2 Genomförbarhet 19
3.1.3 Lämplighet 19
3.1.4 Paradigm 19
3.1.5 Val av forskningsstrategi 20
3.2 Metodval 20
3.2.1 Argument för metodval 21
3.3 Population & urval 21
3.4 Tillvägagångssätt 22
3.5 Analys av data 23
3.6 Metodkritik 24
3.6.1 Generaliserbarhet 24
3.6.2 Källkritik 26
4.0 Empiri 28
4.1 Vilka är de huvudsakliga problemen och riskerna med teckningsoptioner för de anställda
och företagen? 28
4.2 Hur skulle problemen och riskerna med teckningsoptioner kunna åtgärdas för att öka
användbarheten? 34
5.0 Analys 38
5.1 Vilka är de huvudsakliga problemen och riskerna med teckningsoptioner för de anställda
och företagen? 38
5.2 Hur skulle problemen och riskerna med teckningsoptioner kunna åtgärdas för att öka
användbarheten? 41
6.0 Slutsats 44
7.0 Avslutande diskussion och vidare forskning 46
7.1 Avslutande diskussion 46
7.2 Kritik mot studien 46
7.3 Förslag till vidare forskning 46
Referenslista 48
Tryckta källor 48
Elektroniska källor 50
Bilagor 53
Bilaga 1: Intervjuguide - Branschexpert 1 53
Bilaga 2: Intervjuguide - Branschexpert 2 53
Bilaga 3: Intervjuguide - Startup-företag (med företagsledning) 54
Bilaga 4: Intervjuguide - Riskkapitalist 54
Bilaga 5: Intervjuguide - Advokat 55
Bilaga 6: Intervjuguide - Anställd 55
1
1.0 Inledning
I detta avsnitt kommer en introduktion presenteras i form av en bakgrund om
incitamentsprogram, för att läsaren ska få en djupare inblick i ämnet. Vidare presenteras en problemdiskussion som diskuterar problematik kring specifikt teckningsoptioner som
optionsprogram som sedan mynnar ut i en frågeställning och syftet med undersökningen.
1.1 Bakgrund
Innovation har blivit en allt mer viktig företagsstrategi som ökar den långsiktiga tillväxten och förbättrar ett företags konkurrenskraft (Chang et al, 2015; Balkin & Gomez-Mejia, 1987).
Sverige är ett av världens mest innovativa länder. Enligt Global Innovation Index ligger Sverige placerad på en andraplacering efter Schweiz som mest innovativa land i världen under 2019 (Global Innovation Index, 2019). Sverige är ett föregångsland när det kommer till hållbar digitalisering och utveckling av ny teknik, inom till exempel Artificial Intelligence (AI), FinTech och MedTech. Regeringen gick ut genom ett pressmeddelande under 2019 att de vill marknadsföra det digitala och innovativa Sverige. Digitaliseringsminister Anders Ygeman menar att ett digitalt showroom kan marknadsföra Sverige globalt
(Regeringskansliet, 2019).
Under senare år har det etablerats flera nya och relativt framgångsrika företag i Sverige med IT-anknytning (Bornefalk, 2018). Trots att dessa unga företag har tillväxtpotential har de haft svårt att växa i Sverige. Det har lett till att försäljningen och placering av huvuddelen flyttats till andra länder för att öka sin expansion (ibid). I rapporten av Bornefalk (2018) framgår det att sex av tio startup-företag upplever att rekryteringssvårigheter utgör ett stort tillväxthinder.
Den främsta orsaken till rekryteringssvårigheter är att startup-företag inte kan erbjuda lika höga löner som i etablerade bolag.
Enligt Arbetsförmedlingen (2019) råder det kompetensbrist på IT-specialister, vilket leder till hård konkurrens bland företagen att hitta lämpliga personer att anställa. Att rekrytera och behålla kompetent personal är en avgörande faktor för tillväxtföretag som vill expandera (Melin et al, 1999; Lin et al, 2010). I takt med att rekryteringssvårigheter ökar har frågor med
2
anknytning till olika incitamentsprogram till ledande befattningshavare och nyckelpersoner fått en ökad betydelse. En god arbetsmiljö, medinflytande och incitamentsprogram är de huvudsakliga konkurrensmedlen. Om företag kan kombinera dessa kan det leda till produktivitet i företagen (Melin et al, 1999).
Incitamentsprogram finns i olika former och bland de vanligaste i Sverige är användning av optionsprogram och aktiesparprogram (Skatteverket, 2020:1). Det finns flera skäl för företag att använda incitamentsprogram. Oyer och Schaefer (2015) undersöker specifikt
optionsprogram som incitamentsprogram och menar att det finns tre ekonomiska skäl till att använda optionsprogram; behålla anställda i företaget, skapa en motivation gentemot jobbet och få de anställda att anpassa sig till företaget och vidta åtgärder som är i företagets intresse.
Att de anställda ska vidta åtgärder som är i företagets intresse handlar om den så kallade principal-agent-teorin. Agentteorin innebär att de anställda och företagets ägare inte alltid har samma intressen, vilket leder till agentproblem (Kommittédirektiv 2014:33).
Optionsprogram är en typ av aktierelaterat incitamentsprogram som företag kan erbjuda sina anställda. Med hjälp av optioner kan företag locka och motivera samt behålla medarbetare trots att företaget inte kan erbjuda en marknadsmässig lön (Core & Guay, 2001; Balkin &
Gomez-Mejia, 1987). Som ett resultat av detta kan företaget i större utsträckning satsa på investering i forskning och utveckling, ny teknik och kapacitetsutbyggnad (Balkin & Gomez- Mejia, 1987). Att använda optionsprogram är därmed vanligt att använda i startups (Olve &
Samuelson, 2008, s. 250; Melin et al. 1999). Teckningsoptioner är ett av de vanligaste optionsprogrammen, särskilt i innovativa teknologiföretag (Balkin & Gomez-Mejia, 1987;
Hays & Larue, 2004). I en studie av Balkin och Gomez-Mejia (1987) undersöker forskarna specifikt kompensationsstrategier i innovativa teknologiföretag. På grund av att
teknikbranschen är en konkurrenskraftig bransch är kompensationsstrategier viktigt för att utvecklas och överleva på marknaden. Teckningsoptioner används nästan uteslutande i de mindre noterade bolagen, First North och Small Cap, samt i nystartade onoterade företag (SOU 2016:23). Teckningsoptioner kan erbjudas till nyckelpersoner i företaget som ger rätt att vid ett senare tillfälle teckna nyemitterade aktier i framtiden (Hemmer et al, 1994).
Teckningsoptioner som optionsprogram kan på detta sätt motivera nyckelpersoner då de erbjuds ett framtida delägarskap eller att de erhåller en eventuell vinst när optionerna löses in (Skatteverket, 2020:1). I takt med införandet av optionsprogram och när optioner i många fall
3
blivit värdelösa på grund av kursfall har informations- och kunskapsbehovet ökat (Olve &
Samuelson, 2008, s. 249).
1.2 Problemdiskussion
Nystartade tillväxtföretag kan i många fall inte finansieras av stora finansiella institutioner, vilket har lett till utveckling av den professionella Venture Capital-sektorn (Henrekson &
Sanandaji, 2018). Optionsprogram har blivit en viktig ingrediens i riskkapitalisternas
utformning av avtal. Henrekson och Sanandaji (2018) hänvisar till en rapport av Hand (2008) att 89% av Venture Capital-finansierade företag använder optionsprogram för att kompensera anställda. Optionsprogram som kompensationsform visar sig vara särskilt lämpad för Venture Capital-finansierade företag. Nystartade företag med potentiellt värdefulla idéer ökar sina chanser att lyckas genom en tidig rekrytering av högutbildad personal inom forskning och utveckling, ledning och försäljning. Detta kräver ett ersättningssystem som nära efterliknar direkt ägande. Optionsprogram kan således användas för att uppmuntra och belöna individer som tillhandahåller nyckelkompetenser till ett företag. Att belöna anställda i framförallt nystartade tillväxtföretag är av största vikt som företagsledningar bör prioritera. Detta har Chang et al. (2015) visat i sin studie där forskarna undersökt hur optionsprogram kan motivera anställda att bli mer innovativa. Studien visar att när anställda blir tilldelade optioner ökar deras incitament för risktagande, vilket krävs för att utveckla nya innovativa idéer. När detta blir möjligt är riskkapitalister mer benägna att tillhandahålla kapital till nystartad sektor för att det finns en stor potential till en positiv utveckling i företaget. En rapport av Melin et al. (1999) förklarar även att för många riskkapitalister är delägarskap för de anställda en avgörande beslutsfaktor vid investeringen.
För en optionsinnehavare är värdet på optionerna beroende av de skatteregler som finns för optioner i landet. Det är förmånligt för de anställda om optioner klassificeras som
värdepapper i och med att det blir mer skatteeffektivt. Det som klassificerar en option som ett värdepapper är att optionerna måste kunna överlåtas och de får inte vara knutna till
anställningen (Melin et al, 1999). Det är viktigt att optionen värderas rätt annars riskerar både den anställde och arbetsgivaren skattekonsekvenser. En möjlig risk är att optionen inte
bedöms som ett värdepapper skattemässigt, vilket innebär att villkoren måste formuleras på rätt sätt samt att värderingen av företag inte får vara för lågt (PWC, 2019).
4
Komplexiteten i teckningsoptioner är hög, framförallt när det kommer till prissättningen (Hemmer et al, 1994). Prissättningen styrs av flera faktorer och beräknas med hjälp av Black- Scholes-modellen. Black och Scholes (1973) menar att analysen av teckningsoptioner är mer komplicerat än andra enklare varianter av optioner. Det handlar delvis om att en
teckningsoptions löptid mäts i år snarare än månader så förväntas variationen i aktiens avkastning vara mer väsentlig. Tidigare forskning visar att användning av befintliga optionsprissättningsmodeller vid prissättning av optioner i optionsprogram är både
problematiskt och olämpligt (Hemmer et al, 1994; Aboody, 1996). Hemmer et al (1994) och Aboody (1996) menar att det är svårt att tillämpa dessa modeller, exempelvis Black-Scholes, på optioner i optionsprogram eftersom de skiljer sig från optioner som handlas regelbundet på marknaden. Teckningsoptionens pris styrs framförallt av värdet på företaget, företagets volatilitet, teckningskursen när optionsinnehavaren ska teckna aktien samt hur lång tid teckningsoptionen löper. Svårigheten ligger i att fastställa alla faktorer så att prissättningen blir korrekt (Qoorp, 2020:1; Melin et al, 1999).
Värdet på företaget är en viktig parameter som styr optionens pris. För onoterade startup- företag finns det inget tillgängligt börsvärde, vilket innebär att man får göra ett antagande. Att värdera nystartade företag, särskilt i tidiga stadier, är en utmaning med tanke på bristen på historisk data och många osäkra faktorer om framtiden (Festel et al. 2013). En av de mest grundläggande värderingsmodellerna är diskonterade kassaflödesmodellen, ofta kallad DCF- modellen efter engelskans “Discounted Cash Flow” (Talas, 2015). Kassaflödesvärdering baseras på framtida antaganden om fria kassaflödet diskonterat med den vägda
genomsnittliga kapitalkostnaden som ger ett värde idag (Damodaran, 1994, s. 10). Sunda prognostiserade kassaflöden, tillväxttakten och fastställande av kapitalkostnaden är några av de viktigaste kritikerna vid användning av DCF-modellen. Att prognostisera i nystartade företag är inte helt problemfritt (Festel et al. 2013).
Volatiliteten är också en viktig parameter som styr optionens pris. Volatilitet är ett mått på hur mycket värdet på den underliggande aktien varierar. Detta mått är dock problematiskt att ta fram i onoterade företag, eftersom man endast kan mäta volatiliteten på en aktie som handlas kontinuerligt. Risken för onoterade företag är att en felaktig bedömning görs av måttet på volatilitet som kan leda till betydande påverkan på prissättningen (Rendleman &
O´Brien, 1990).
5 1.2.1 Problemformulering
Som tidigare nämnt är användning av teckningsoptioner som optionsprogram vanligt förekommande i startup-företag (SOU 2016:23). Vad som också framgått är att
riskkapitalister ser användning av optionsprogram som en avgörande beslutsfaktor vid investeringen (Melin et al, 1999). Det tyder på att riskkapitalister värdesätter optionsprogram högt. Trots att användningen av teckningsoptioner i riskkapitalägda startups är vanligt så är det ett komplicerat optionsprogram att ta fram. Utformningen kräver kompetens inom såväl juridik och ekonomi som management och kommunikation (Smitt et al. 2002, s.10).
Bristfälligt utformade optionsprogram kan få negativa konsekvenser för aktieägare, bolaget och de anställda (ibid). För en anställd är det svårt att bedöma om det erbjudna
optionsprogrammet är en god affär eller inte på grund av de oklarheter inför framtiden som medföljer. Då det eventuella värdet av en aktieoption är knutet till värdet på ett enda företag, utsätter denna form av kompensation en stor risk för de anställda (Oyer & Schaefer, 2005).
Om medarbetaren accepterar en lägre lön för att istället få möjlighet till ett framtida
delägande genom optionsprogram kan det hända att medarbetaren får arbeta för en onödigt låg lön om företag inte utvecklas som önskat (Olve & Samuelson, 2008, s. 249). Om
teckningsoptioner inte har en positiv utveckling så blir det värdelöst som incitament (Smitt et al, 2002, ss. 72–73). Då teckningsoptioner används i en stor utsträckning samtidigt som det är ett komplext instrument och att det kan medfölja en del risker för anställda och företaget, finns det ett behov att undersöka området vidare.
1.3 Syfte och undersökningsfrågor
Studiens syfte är att undersöka vilka som är de huvudsakliga problemen och riskerna med teckningsoptioner från de anställdas- och företagens perspektiv. Studien kommer även undersöka eventuella åtgärder till problemen och riskerna med teckningsoptioner för att möjligtvis öka användbarheten.
Undersökningen kommer utgå från följande frågeställning:
● Vilka är de huvudsakliga problemen och riskerna med teckningsoptioner för de anställda och företagen?
● Hur skulle problemen och riskerna med teckningsoptioner kunna åtgärdas för att öka användbarheten?
6 1.4 Avgränsning
Studien är avgränsad till riskkapitalägda startup-företag inom teknikbranschen på den svenska marknaden som använder teckningsoptioner som optionsprogram.
7 1.5 Disposition
Syftet med disposition är att ge läsaren en överblick av studiens struktur samt en kort
beskrivning om vad varje kommande kapitel kommer behandla för att kunna besvara studiens undersökningsfrågor.
2.0 Teoretisk referensram
Den teoretiska referensramen behandlar tidigare teorier om belöningssystem och specifikt optionsprogram som innefattar optionsteori, värdering av optioner, beskattning samt principal-agent-teori. Den teoretiska referensramen ger en djupare förståelse och bredd i analysdelen i kombination med undersökningens resultat
3.0 Metod
I metodkapitlet beskrivs undersökningens forskningsdesign och angreppssätt. Här presenteras tillvägagångssättet för insamling av empirin i form av semistrukturerade intervjuer. Vidare beskrivs en kritik och reflektion av den valda metodstrategin för uppsatsen.
4.0 Empiri
I fjärde kapitlet redogörs studiens resultat som samlats in med hjälp av studiens metodval.
Den data som presenteras är insamlad genom åtta intervjuer. All data från intervjuerna presenteras kopplat till undersökningsfrågorna och syftet i studien.
5.0 Analys
I analyskapitlet analyseras undersökningsfrågorna kopplat till intervjusvaren och teorier från tidigare forskning.
6.0 Slutsats
Utifrån vad som analyserats i femte kapitlet dras slutsatser kring problemformuleringen och undersökningsfrågorna.
7.0 Avslutande diskussion och vidare forskning
I det sjunde och avslutande kapitlet diskuteras undersökningens resultat och slutsatser. Även egna tankar om empirin och kritik mot undersökningen diskuteras i detta kapitlet.
Avslutningsvis ges förslag för fortsatt forskning.
8
2.0 Teoretisk referensram
I den teoretiska referensramen kommer en djupare förklaring av teorier och studier om incitamentsprogram som berör områdena belöningssystem, optionsprogram, optionsteori, värdering av optioner, principal-agent-teorin och Black-Scholes-modellen.
2.1 Belöningssystem
Belöningssystem är ett strategiskt tillvägagångssätt för arbetsgivare att bland annat motivera, behålla och rekrytera anställda i företaget (Smitt et al, 2002, s. 76). Det handlar också om att skapa en långsiktig relation mellan företaget och det anställda (ibid). Belöningssystem finns i olika former och utgörs huvudsakligen i monetära- och icke-monetära belöningar samt ägarandelar (Olve & Samuelson, 2008, s. 231). Vikten av att hitta en prefekt jämvikt mellan monetära och icke-monetära incitament är avgörande för att få en effektiv arbetsmiljö, samt öka produktiviteten och medarbetarnas motivation (De Freitas Bradley, 2017). Exempel på monetär belöning är löneökning, bonus och pension, medan icke-monetära belöningar kan handla om karriärmöjligheter och beröm. Optionsprogram är en typ av ägarandelsbaserat belöningssystem som ger möjlighet till ett framtida delägande (Olve & Samuelson, 2008, ss.
230–231). Amerikanska undersökningar visar att införandet av ägarandelsbaserade program i kombination med verkligt medinflytande resulterar i en markant ökad produktivitet (Melin et al. 1999). Delägarskap bidrar till ett ökat engagemang hos anställda och motverkar “nio-till- fem-tänkandet” (ibid).
Förmågan hos arbetsgivaren att utforma ett effektivt belöningssystem där prestationer kopplas till företagets mål är avgörande (Smitt et al, 2002, s. 76). Belöningssystemet anses som misslyckat om de anställdas beteende och engagemang inte påverkas. Det handlar också om att företagets kostnader ökar utan att något presenteras i gengäld (ibid). Vid införande av belöningssystem är det av stor vikt att arbetsgivaren kommunicerar med de anställda.
Kommunikationsuppgiften innefattar analys, planering, ett kraftfullt genomförande samt en uppföljning. Vikten av en god kommunikation grundar sig i att belöningssystemet kan vara komplicerat och nytt för de anställda, vilket i många fall leder till att de inte förstår vad de erbjuds. Det handlar också om att kunna återkoppla till belöningssystemet efter att det har
9
implementerats, annars kan engagemanget avta under det långa tidsspannet från att systemet introduceras till att belöningen kommer de anställda till del (Smitt et al, 2002, s. 77).
Mottagare av belöningar skiljer sig mellan företag. Debatten handlar till störst del om ersättning till VD och övriga resultatansvariga chefer, samtidigt som belöningssystem som omfattas av övriga medarbetare ökat på senare tid (Core & Guay, 2001; Chang et al, 2015).
Belöningar relateras till individ-, grupp- och företagsprestationer som hänför sig till en uppsättning finansiella och icke-finansiella mått inom organisationen (Olve & Samuelson, 2008, ss. 230–231).
Tabell 1: Belöningssystemets dimensioner Syften med belöningar
● Verksamhetsstyrning
● Motivera önskvärda prestationer
● Rekrytera och behålla medarbetare
Grunder för belöningar
● Finansiella och icke-finansiella mått
● Individuella, grupper, resultatenheter
● Prestationsmätning och påverkbarhet Former för belöningar
● Monetära belöningar
● Icke-monetära belöningar
● Ägarandelar
Mottagare av belöningar
● Individ, grupp, chef, organisation
● Rättviseaspekter
● Information och kommunikation Källa: Olve & Samuelson, 2008, s. 230
Tabellen ger en överblick i belöningssystemets samtliga dimensioner.
2.1.1 Optionsprogram
Optionsprogram till anställda uppvisar väsentliga skillnader mot övrig optionshandel (Smitt et al, 2002, s. 45). Utfärdaren av optionerna är ofta arbetsgivaren och den anställde erbjuds i vart fall optionerna på initiativ av denne. Den underliggande tillgången är normalt aktier i arbetsgivarbolaget. Arbetsgivaren har heller ingen avsikt att göra vinst på själva utfärdandet av optionerna (ibid). Utöver detta fungerar ett optionsprogram likt övrig optionshandel. Ett optionsprogram innebär att den anställde erbjuds att vid en förutbestämd tidpunkt i framtiden teckna en viss mängd aktier i företaget (Olve & Samuelson, 2008, s. 249). Aktiernas framtida pris fastställs under denna tidsperiod. Lösenkursen fastställs ofta till företagets genomsnittliga aktiekurs under teckningstiden plus ett påslag som vanligtvis varierar mellan 30 till 40
procent (ibid). Den anställde kan själv välja om denne vill använda sin option och teckna aktier i företaget. Har den underliggande aktien utvecklats positivt så att marknadsvärdet vid lösentillfället överstiger det förutbestämda priset, vilket kallas för att optionen är in-the-
10
money, utnyttjar troligtvis optionsinnehavaren sin rätt att förvärva aktien (Melin et al, 1999;
Hemmer et al, 1994). Gemensamt för optionsprogram är att det sluts mellan två personer, fysiska eller juridiska, att per idag besluta om ett pris som en av parterna i framtiden har rätt - men inte en skyldighet - att köpa en aktie för. Optionsinnehavaren betalar en optionspremie för den möjligheten som ges (Olve & Samuelson, 2008, s. 250). Optionspremien är i många fall subventionerad av arbetsgivaren (Smitt et al, 2002, s. 45). Om den anställde inte utnyttjar sin option förlorar denne sin insats som betalades vid förvärvet av optionen (Melin et al, 1999).
Ägarandelsbaserat optionsprogram leder till att medarbetare i företaget måste tänka mer som ägare och mindre som anställda (Melin et al, 1999). Genom att samtliga medarbetare tänker som ägare förutsätter det att alla blir engagerade i företagets resultatutveckling. Melin et al (1999) talar i detta sammanhang om “one firm concept” och att optionsprogram är det effektivaste sättet att uppnå denna effekt. Även extern kapitalanskaffning kan underlättas om alla medarbetare är delägare. I många fall investerar riskkapitalbolag endast i företag där alla är delägare.
Det finns fyra huvudtyper av optionsprogram vilka är; köpoptioner, teckningsoptioner, syntetiska optioner och personaloptioner (Olve & Samuelson, 2008, ss. 250–251). I Sverige används i huvudsak teckningsoptioner och personaloptioner som optionsprogram till
anställda (Skatteverket, 2020:1). Personaloptioner är inte klassificerat som ett värdepapper till skillnad från teckningsoptioner. En personaloption kännetecknas av att den är förenad av förfoganderättsinskränkningar, exempelvis överlåtelseförbud och att den kan utnyttjas först efter en bestämd kvalifikationstid. Det innebär att optionen förfaller om den inte utnyttjas innan anställningsförhållandet upphör (Lodin et al, 2019, s. 134). Personaloptioner är det minst effektiva optionsprogrammet ur en skattesynvinkel eftersom det är rena löneförmåner och beskattas i inkomstslag tjänst. Det innebär även en kostnad för företaget i form av arbetsgivaravgifter. Ineffektiviteten i personaloptioner ledde till att regeringen lämnade ett nytt lagförslag om skattegynnade kvalificerade personaloptioner (SOU, 2016:23). Förslaget grundade sig i den stora problematiken att förutse det beskattningsmässiga utfallet som sker flera år senare efter att optionsprogrammet implementeras (ibid). I januari 2018 började kvalificerade personaloptioner gälla och är speciellt riktade till unga och innovativa bolag (LW Advisory, 2020). Under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda ska förmån av personaloption inte beskattas som intäkt av tjänst och inte heller ska arbetsgivaren betala
11
arbetsgivaravgifter (Lodin et al, 2019, s. 134). Först när den anställde utnyttjar optionen och förvärvar andelar i företag ska beskattning ske i inkomstslag kapital vid avyttring av
andelarna (ibid). Det finns en del krav som ska vara uppfyllda för att förmånen ska vara skattefri för den anställde och företaget och de villkoren innefattar företaget som ingått optionsavtalet, personaloptionen samt optionsinnehavaren (LW Advisory, 2020). Några av de villkoren är att företaget max får ha 50 anställda, omsättning på max 80 MSEK i koncernen, företaget ska ha funnits i max 10 år och den anställde ska minst jobba 30 timmar i veckan.
Även vissa branscher är undantagna från att kunna använda kvalificerade personaloptioner, exempelvis banker och försäkringsbolag (ibid). Kvalificerade personaloptioner är mer fördelaktigt än teckningsoptioner i det avseende att den anställde inte behöver betala en premie för optionen samt att det finns ingen risk för förmånsbeskattning (ibid).
2.1.2 Teckningsoptioner
En av huvudtyperna av optionsprogram utgörs av teckningsoptioner. För en
optionsinnehavare framstår en teckningsoption som en vanlig köpoption men den avgörande skillnaden är att köpoptioner avser redan befintliga aktier medan teckningsoptioner ger optionsinnehavaren rätt att teckna nyemitterade aktier (Black & Scholes, 1973). Denna skillnad har emellertid en liten betydelse för optionsinnehavaren. För företaget har det
däremot större betydelse eftersom teckningsoptioner förutsätter att en framtida nyemission av aktier äger rum (Melin et al, 1999). En ökning av aktiekapitalet genom utgivande av
teckningsoptioner sker i två steg. Först registreras själva utgivandet av teckningsoptionen, vilket inte förändrar aktiekapitalet. Om optionsinnehavaren sedan väljer att utnyttja sin teckningsoption registreras aktieteckningen, vilket i sin tur höjer aktiekapitalet (Bolagsverket, 2019). Teckningsoptioner kan ges ut med eller utan koppling till en skuldförbindelse.
Utgivande av teckningsoptioner förutsätter beslut på bolagsstämma alternativt ett
styrelsebeslut, därför finns det en omfattande lagreglering hur det formellt ska gå till samt en del krav som ska uppnås. Lagregleringen gäller enligt bestämmelserna i aktiebolagslagen (ABL) (Melin et al, 1999).
Det finns flera motiv för att ge ut teckningsoptioner. I de fall som optionerna är knutna till en skuldförbindelse kan företaget låna pengar till en lägre ränta än vid ett vanligt lån
(Bolagsverket, 2019; Lodin et al, 2019, s. 196). Ett annat huvudsakligt motiv med
teckningsoptioner är att föra samman företaget och dess anställda där de får ta del av den finansiella utvecklingen i företaget (Melin et al, 1999). Ett specifikt motiv av att använda
12
teckningsoptioner för startups är att företag som är i ett tidigt skede i många fall inte kan betala en marknadsmässig lön. Startups kan därmed locka och behålla nyckelpersoner genom att erbjuda optioner istället för en hög lön. Core och Guay (2001) visar i sin undersökning att företag som möter finansieringsbegränsningar tilldelar optioner till nyckelpersoner i en mycket större utsträckning.
2.1.2.1 Fördelar med teckningsoptioner
Det finns flera fördelar med teckningsoptioner. Anställda kan bli mer motiverade och involverade i och med ett framtida ägarskap i företaget. Det är även fördelaktigt att alla i företaget kan ställa ut optionerna och att vem som helst kan köpa dem. Från företagets perspektiv är det gynnsamt att knyta de anställda till företaget, då det blir ett incitament för den anställde att stanna i företaget på grund av framtida ägarskap. Ytterligare fördelar är att det inte är någon förmånsbeskattning och vinstskatt betalas när den anställde säljer aktierna.
Företag inom alla olika branscher kan utnyttja teckningsoptioner (LW Advisory, 2020).
2.1.2.2 Nackdelar med teckningsoptioner
En central nackdel är att teckningsoptioner är relativt komplicerat att ta fram och kräver mycket administration (Ekengren, 2015). Anlitar man en advokatbyrå som hjälp för att ta fram teckningsoptioner kan det bli väldigt dyrt för företaget (Qoorp, 2020:1; Ekengren, 2015). Ett korrekt fastställt marknadsvärde enligt Black-Scholes-modellen på en aktie är avgörande vid bestämmelse av priset på optionen. Konsekvensen av att optionspriset skulle understiga marknadsvärdet enligt skattemyndigheterna är att skillnaden mellan det faktiska optionspriset och marknadsvärdet betraktas som löneförmån och beskattas som tjänst (Melin et al, 1999). Det beslutet tar skattemyndigheterna först när optionerna utnyttjas och inte när själva värderingen av den underliggande aktien genomförs. En annan nackdel med
teckningsoptioner liksom övriga optionsprogram är att de medför en högre risk för de
anställda jämfört med att få en bonus eller löneökning (Olve & Samuelson, 2008, s. 249). Om aktiekursen skulle gå ner för mycket finns det en risk att de anställda tappar hoppet om att optionerna ska få ett värde (ibid). Om den anställde väljer att utnyttja sin option vid periodens slut kan det bli problematiskt att finansiera lösenpriset när aktierna ska tecknas (Grant
Thornton, 2020).
I många fall är det komplicerat och ibland omöjligt av juridiska och skattemässiga skäl att inkludera anställda utanför Sverige i optionsprogrammet (Smitt et al, 2002, s. 80). Det gäller
13
specifikt optionsprogram som utgörs av värdepapper vilket teckningsoptioner gör. I de fall bör företaget fundera på hur de ska bemöta reaktionerna när de svenska anställda gynnas i förhållande till övriga anställda i koncernen eller hitta ett annat alternativ att belöna de anställda utanför Sverige (ibid).
2.1.3 Optionsteori
Den grundläggande idén om optioner är att det ska vara valfritt det vill säga att ha rättigheten men inte skyldigheten att i framtiden ingå ett avtal, därav ordet option vars betydelse är valfrihet. En option är en form av avtal som ger optionsinnehavaren en ensidig rätt att av optionsutfärdaren sälja eller köpa en bestämd andel av en viss egendom till ett bestämt pris, lösenpris och till en bestäm tidsperiod (Borg, 2003). Aktieoptioner är den vanligaste formen av optionsavtal (Black & Scholes, 1973). Det finns olika former av optionskontrakt och dessa fungerar på olika sätt. Det finns huvudsakligen två grundläggande typer av optioner vilka är köp- och säljoptioner. Köpoptioner innebär att innehavaren har rätt men inte skyldighet att av optionsutställaren köpa den underliggande tillgången som optionen innefattar. En säljoption fungerar som motsatsen, en rättighet men inte skyldighet att sälja tillgången som optionen omfattar (Hillier et al, 2016 s. 587).
2.2 Beskattning av teckningsoptioner
Beskattning av ett optionsprogram är beroende av de skatteregler som är stadgade i landet.
Till skillnad från många andra länder är inkomst- och kapitalbeskattningen i Sverige relativt hög (Ekonomifakta, 2019). Det innebär att den skatterättsliga bedömningen vid
optionsprogram är av större betydelse i Sverige än i en del andra länder (Melin et al, 1999).
Teckningsoptioner kan beskattas vid tre tillfällen; (i) när de tas emot, (ii) när de konverteras till aktier eller löses in som aktier, och (iii) när den underliggande tillgången (dvs aktien) säljs (Henrekson & Sanandaji, 2018). När optionerna löses in får den anställde skatta för aktierna i företaget. Mellanskillnaden mellan marknadsvärdet och det fastställda priset på aktien blir föremål för beskattning i inkomstslag tjänst. Försäljning av optionen och aktien beskattas för vanlig kapitalbeskattning (Skatteverket, 2020:2). En grundläggande förutsättning för att kapitalbeskattning ska ske är att optionen ska skatterättsligt bedömas som värdepapper. Det kräver att det inte får vara knuten till anställning och att den måste vara möjlig att sälja, vilket gäller för teckningsoptioner (Melin et al, 1999). Däremot kan alltför stora inskränkningar i de anställdas förfoganderätt leda till att optionerna klassificeras som personaloptioner (Smitt et
14
al, 2002, ss. 60–61). Det är möjligt att införa en hembudsklausul i optionsavtalet i de fall den anställde av ett eller annat skäl lämnar företaget. I de flesta fall köper arbetsgivaren tillbaka optionerna till dess marknadsvärde (ibid).
2.3 Black-Scholes-modellen
Den vanligaste metoden för att värdera optioner är Black-Scholes-modellen (Black &
Scholes, 1973). Modellen utgör en del av skattemyndighetens underlag för den skattemässiga bedömningen när det kommer till optionsprogram (Melin et al, 1999). Modellen tar hänsyn till sex olika komponenter vilka är; pris för den underliggande egendomen, lösenpris, volatilitet, löptid, riskfri ränta och utdelning (Hillier et al, 2016, ss. 588–597). Genom att stimulera löptid och lösenpris, och i viss mån volatiliteten, kan ett lämpligt avpassat värde på optionen räknas fram (Smitt et al, 2002, s. 46). Black-Scholes-modellen är avsedd för att tillämpas vid värdering av optioner där den underliggande aktien är börsnoterad. I praktiken används även modellen på optioner som avser onoterade aktier, men i de fallen behöver volatiliteten beräknas (ibid). Borg (2003) hänvisar till Ljungström & Rothfelt (1997) där dem förklarar att det som utgör den främsta svårigheten med modellen är beräkning av
volatiliteten, eftersom den bygger på framtida prisrörlighet. Denna komponent är framförallt svår att uppskatta vid onoterade företag, då det inte finns någon historisk data att utgå ifrån eller noterade aktiepriser.
2.3.1 Värdering i onoterade företag
Värdering av onoterade tillväxtföretag i ett tidigt skede är som tidigare framgått
problematiskt (Festel et al. 2013). Det går inte att räkna fram ett exakt värde utan det blir alltid subjektiva bedömningar av ett antal faktorers betydelse inblandade i värderingen. De subjektiva bedömningarna handlar om granskning av affärsidéns och företagsledningens kvalité (Rydén, 2000). Trots att värderingarna är till stor del subjektiva finns det traditionella värderingsmodeller att använda. Det finns huvudsakligen två värderingsmetoder som används vid värdering av onoterade företag vilka är; diskonterad kassaflödesvärdering och jämförande värdering (Damodaran, 1994, s. 9; Rydén 2000). Dessa värderingsmodeller blir allt mer realistiska och ger en mer rättvisande bild i takt med företagets tillväxt samt en ökad verksamhet som ligger till grund för de nödvändiga nyckeltalen (Rydén, 2000).
15
Jämförande värderingar baseras på en jämförelse med andra liknande företag. Värderingen utgår från multiplar där de vanligaste är P/E (Price/Earnings), P/S (Price/Scales) och P/EBIT (Price/Earnings Before Interest and Taxes) (Damodaran, 1994, ss.15–19; Rydén, 2000). En multipel är en faktor som antas kommer driva framtida kassaflöden och kan användas för att räkna fram värdet på företaget (Rydén, 2000). Den viktigaste typen av multiplar för
onoterade tillväxtföretag är bransch- eller industrispecifika multiplar (ibid).
Diskonterad kassaflödesvärdering kompletterat med kassaflödes- och branschspecifika multiplar är den metod som används mest (Rydén, 2000). Anledningen till att DCF-modellen används mest är att den är praktiskt och teoretiskt korrekt (ibid). DCF-modellen är ett
framräknat teoretiskt värde av ett företag som utgörs av summan av diskonterade framtida kassaflöden (Damodaran, 1994, s. 9). Diskonterad kassaflödesvärdering kan appliceras på vilket företag som helst, noterat som onoterat, däremot kan det bli problematiskt för onoterade företag (Damodaran, 1994, s. 188). Problemen delas upp i två kategorier;
uppskattning av diskonteringsräntor och uppskattning av kassaflöden.
Modeller av risk och avkastning som används vid uppskattning av diskonteringsräntor använder parametrar uppskattade från tidigare aktiepriser och avkastning. För onoterade bolag är det inte tillgängligt på grund av att aktier inte handlas kontinuerligt på
aktiemarknaden (Damodaran, 1994, ss. 189–192). Uppskattning av både nuvarande kassaflöden och förväntad framtida tillväxttakt är mycket svårare att göra för onoterade företag än för börsnoterade företag. Vid beräkning av framtida tillväxt för börsnoterade företag har analytiker en rik informationsuppsättning i form av en lång historia av intäkter och prognoser för framtida tillväxt från andra analytiker. För onoterade företag finns
substantiellt mindre information tillgänglig. Tidigare historia är ofta opålitlig och det finns få eller inga utsikter för tillväxtökningar. Följaktligen kommer uppskattning av framtida
kassaflöden troligen innebära många felaktiga estimeringar (Damodaran, 1994, ss.188–189).
Avgörande för vilken eller vilka modeller som används vid värderingen beror på hur mogen industrin och hur moget företaget är (Rydén, 2000). Vidare menar Rydén (2000) att ju yngre företaget är desto mer bör fokuseras på multiplarna, eftersom alla kassaflödesprognoser är osäkra. Kassaflödesprognoser lämpar sig mer när företaget är mognare (ibid).
16 2.4 Principal-agent-teori
Principal-agent-teorin omfattar ett agentproblem och ett dilemma. Ett agentavtal definierar förhållandet mellan en huvudman (principal) som utser en god man (agent) som ska agera efter huvudmannens intresse. Detta kan även liknas vid förhållandet mellan ett företag och en anställd. Agentproblemet ligger i att den anställde inte alltid kommer att fatta beslut som är av intresse för företaget (Jensen & Meckling, 1976). Detta kan kopplas till Moral Hazard och intressekonflikter som kan uppstå i en sådan situation. Vanligtvis besitter den anställde på mer information. Denna skillnad i kunskap benämns som asymmetrisk information.
Konsekvensen av detta scenario är att företaget inte vet hur den anställde kommer att agera och att företaget inte alltid kan se till att den anställda agerar utifrån uppdragsgivaren bästa.
Detta avvikande agerande intresse av den anställde kallas för agentkostnader (ibid). Genom att företag använder sig utav incitamentsprogram för de anställda, blir de mer involverade i verksamheten, vilket i sin tur kommer att minimera risken för att den anställda agerar efter eget intresse snarare än att se till företagets bästa (Nyberg et al, 2010; Agha, 2016).
2.5 Riskkapital i startups
Riskkapital innebär investeringar som görs i ett företags egna kapital, i regel aktiekapital.
Riskkapitalisten som blir delägare tar en högre risk i jämförelse med exempelvis en långivare (Melin & Kuikka, 2002). När man talar om riskkapital handlar det oftast om investeringar i onoterade företag, i kombination med kompetens och ett aktivt ägarengagemang (Venture Capital) (SVCA, 2020). Riskkapitalister är endast intresserade av tillväxtföretagare där företagarna prioriterar värdetillväxt och expansion. Riskkapitalisternas avkastningskrav på investeringar i nystartade tillväxtföretag är högre jämfört med exempelvis investeringar i börsnoterade bolag på grund av den relativt sett större risken. Som kompensation för den höga risken förväntar de sig en hög avkastning på cirka 20–30% per år under investeringens hela livstid (Bergman & Moreira, 2019). För riskkapitalisten är det relationen mellan
investeringens värde vid själva investeringstillfället och en framtida exit som är intressant (Melin & Kuikka, 2002). Genom optionsprogram kan Venture Capital-finansierade företag locka nyckelpersoner med spetskompetens, vilket ökar företagets potentiella värdetillväxt (Henrekson & Sanandaji, 2018). Även i studien som genomfördes av Lin et al (2010) påvisas ett signifikant positivt samband mellan optionsprogram till anställda och ett företags
värdetillväxt. Det handlar om att de anställdas prestation och motivation ökar, vilket i sin tur
17
främjar företagets utveckling (ibid). En ökad värdetillväxt leder till en lyckad exit för riskkapitalbolaget.
2.6 Sammanfattning av teorier
De valda teorierna kommer tillsammans med undersökningens datainsamling och analys besvara undersökningsfrågorna. Teorier om belöningssystem och specifikt optionsprogram ger en grundläggande förståelse till varför företag använder teckningsoptioner som en typ av belöning till anställda samt hur det fungerar praktiskt. Vidare beskriver övriga teorier
svårigheterna kopplat till teckningsoptioner.
Vilka är de huvudsakliga problemen och riskerna med teckningsoptioner för de anställda och företagen?
Samtliga teorier används mer eller mindre för att ge en djupare förståelse och lägger grund för att besvara den första undersökningsfrågan. Då första undersökningsfrågan syftar till att undersöka vilka huvudsakliga problem och risker som finns vid användning av
teckningsoptioner är optionsteori och beskrivning av dess medföljande nackdelar mest centralt. Ytterligare centrala teorier som kan beskriva problematiken med teckningsoptioner är svårigheter med beskattning samt komplexiteten att utforma teckningsoptionsprogram specifikt i nystartade onoterade företag. Det är även relevant att koppla till riskkapital, då det framgår att majoriteten av riskkapitalägda företag använder optionsprogram. Den första undersökningsfrågan kan också kopplas till principal-agent-teori eftersom olika typer av belöningssystem i många fall är ett motiv för att mildra agentproblem.
Hur skulle problemen och riskerna med teckningsoptioner kunna åtgärdas för att öka användbarheten?
Till den andra undersökningsfrågan kopplas framförallt optionsteori, Black-Scholes-modellen samt beskattning av teckningsoptioner. De nämnda teorierna är grundläggande och styr utformningen av teckningsoptioner, vilket innebär att potentiella problem och risker orsakas på grund av dessa teorier. Därmed är det högst relevant att analysera och koppla teorierna till den andra undersökningsfrågan.
18
3.0 Metod
I detta kapitel kommer olika metoder att framföras samt en argumentation om varför den valda metoden är att föredra i denna studie. Metoden som tillämpas i studien är
semistrukturerade intervjuer. Vidare beskrivs tillvägagångssättet för metoden samt en diskussion kring kritiken mot den valda metoden.
3.1 Forskningsstrategi och forskningsdesign
Att välja rätt typ av forskningsstrategi lägger grunden för att uppnå studiens mål
(Denscombe, 2018, s. 23). Det finns en rad olika aspekter forskaren ska ta hänsyn till inför val av strategi; etiska principer, genomförbarhet & lämplighet (ibid).
3.1.1 Etiska principer
Forskning som innebär datainsamling som berör levande människor behöver i regel en etisk granskning (Denscombe, 2018, s. 434). Denna granskning är avsedd att se till att
undersökningen inte orsakar någon form av skada. Granskningen ska innehålla en
övervägning av de potentiella riskerna som är förknippade med att genomföra den föreslagna forskningen, att komma fram till en slutsats om huruvida riskerna har beaktats, om effektiva åtgärder kommer att vidtas för att minimera riskerna samt om undersökningen kommer att generera värdefulla resultat utan att riskera deltagarnas välbefinnande (ibid). Det finns fyra etiska huvudprinciper som samhällsforskare ska beakta vid genomförande av forskningen;
deltagarnas intressen ska skyddas, deltagandet ska vara frivilligt och baseras på informerat samtycke, forskaren ska ha ett öppet och ärligt arbetssätt med hänsyn till undersökningen och forskningen ska följa den nationella lagstiftningen (Denscombe, 2018, ss. 438–445).
Innan samtliga respondenter kontaktades med en förfrågan om att delta i studien beaktades ett antal etiska aspekter. I förväg övervägdes sannolika konsekvenser av att delta i
undersökningen samt vidtagande av åtgärder med syfte att skydda deltagarna. Vidare kontaktades samtliga deltagare där de dels blev informerade om vad undersökningen
handlade om samt att en utformad intervjuguide bifogades. Deltagarna kunde på så sätt göra en förnuftig bedömning om de ville delta eller inte. Deltagarnas samtycke togs emot skriftligt genom ett svar på mail. Genom hela processen hölls ett öppet och tydligt arbetssätt gentemot
19
deltagarna. Inför varje intervju tydliggjordes att insamling av data uteslutande kommer användas i syfte till forskningsarbetet. Genomgående har forskningsarbetet följt den nationella lagstiftningen.
3.1.2 Genomförbarhet
Vid val av forskningsstrategi måste hänsyn tas till vissa praktiska aspekter. En avgörande aspekt för en framgångsrik forskning är tillträde till rätt datakällor. Det kan handla om att få tillstånd till att kontakta människor, tillträde till platser eller att få studera dokument
(Denscombe, 2018, s. 21). Ett annat praktiskt övervägande är vikten av att fullborda
forskningen inom en given tidsram (ibid). I och med begränsad tid och resurser är det vanligt att val av fall också inbegriper ett visst hänsynstagande till bekvämligheten (Denscombe, 2018, ss. 91–92). Det viktiga är emellertid att bekvämligheten bara får ha betydelse när man väljer mellan lika ändamålsenliga alternativ. Det första bästa eller det lättaste alternativet är inte kriterier som i sig själva kan användas för att motivera valet av fall (ibid).
En viktig faktor i denna undersökning var att forskarna sedan tidigare hade kontakt med en person inom riskkapitalistbranschen och en person som jobbar på en advokatbyrå. Det förenklade kontakten med företagsledningar i startups, andra riskkapitalister samt advokater.
Utan forskarnas kontakt hade det möjligtvis inte varit lika enkelt att kontakta samtliga personer som deltagit i studien. Kontakten var däremot inte en avgörande faktor till val av fallet utan förenklade endast ett möjligt hinder för tillträde till respondenterna.
3.1.3 Lämplighet
Forskningsstrategier är i sig varken bra eller dåliga. De kan endast bedömas i förhållande till det syfte som de används i, därför är det bättre att bedöma val av strategi hur användbara eller lämpliga de är (Denscombe, 2018, s. 22). Valet av en viss strategi blir beroende av att en tydlig bild ges av det syftet med att använda den. Därav är det med stor vikt att tydliggöra vad som ska uppnås med forskningen för att kunna bedöma om den valda strategin är lämplig eller inte (ibid).
3.1.4 Paradigm
När en forskare överväger att använda sig utav en kvantitativ eller kvalitativ infallsvinkel eller en kombination av båda två, kan en vägledning från den vetenskapliga miljön de verkar inom vara till hjälp (Denscombe, 2018, s. 26). Olika ämnesområden och discipliner inom
20
samhällsvetenskapen tenderar att verka i olika forskningsparadigm. Det finns två typer av paradigm, vilka är; det positivistiska och det interpretivistiska paradigmet. Kvalitativa studier associeras med interpositivism, vilket innebär att huvudfokus riktas mot att utveckla kunskap och insikt om människors övertygelser samt egna erfarenheter genom att använda kvalitativa data (ibid). Det interpretivistiska paradigmet visar på en skeptisk inställning till möjligheten att uppnå objektivitet i studien. Detta grundar sig i att det är oundvikligt att forskarens tänkande i viss mån påverkas av dennes egna erfarenheter och identitet i den sociala världen som forskningen infaller (Denscombe, 2018, ss. 26–27).
3.1.5 Val av forskningsstrategi
Val av forskningsstrategi beror på vad studien ämnar få svar på. Denna studie faller under samhällsvetenskapliga studier, vilket gestaltar en datainsamling som analyseras på ett kritiskt och systematiskt sätt. Efter att ha utformat undersökningsfrågorna utifrån
problemformuleringen beslutades det att denna studie skulle ha ett kvalitativt angreppssätt.
Valet utgick från det interpretivistiska paradigmet där huvudfokus riktas mot att utveckla kunskap och insikt om människors övertygelser samt egna erfarenheter (Denscombe, 2018, s.
26).
Studiens syfte är att undersöka vilka som är de huvudsakliga problemen och riskerna vid användning av teckningsoptioner som optionsprogram samt eventuella åtgärder. Det som kännetecknar kvalitativ forskning till skillnad från kvantitativ forskning är att det möjliggör en djupgående undersökning med detaljerade beskrivningar snarare än en bred undersökning med många enheter (Denscombe, 2018, ss. 23–24). En mer detaljerad kännedom om fallet ligger till grunden för att sedan kunna genomföra analysen av data (ibid).
3.2 Metodval
Utifrån en kvalitativ forskningsstrategi valdes semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. Intervjuer är den vanligaste förekommande forskningsmetoden vid kvalitativ forskning (Ahrne & Svensson, 2015, s. 34). Vid semistrukturerade intervjuer utgår forskaren från specifika områden som ska beröras snarare än exakta detaljerade frågor. Vanligtvis utformas intervjuguider som intervjun utgår från. Det innebär en större flexibilitet där
respondenten kan prata mer fritt och styra samtalet själv i viss mån (Bryman & Bell, 2017, s.
454).
21
Då studien undersöker hur startup-företag använder teckningsoptioner som optionsprogram kan det vara känslig information som är svårtillgänglig och som inte ges ut utan ett löfte om anonymitet, på grund av detta uteslöts dataanalys. Systematiska beräkningar var inte heller ett alternativ som metodval då studiens undersökningsfrågor inte hanterar värden eller
värderingar. Fokusgrupp var en alternativ metod men upptäcktes snabbt att det var bristande tidsperiod att få tillgång till nyckelpersoner att delta under samma tidpunkt. Det var inte heller möjligt på grund av de rådande förhållandena i världen som pågår just nu gällande covid-19.
3.2.1 Argument för metodval
På grund av de rådande omständigheterna beslöts det att telefon- och videointervjuer var det bästa alternativet. Flera utarbetade intervjuguider har lagts till grund för intervjuerna (Dalen, 2015 s. 35).
Vissa hävdar att telefonintervjun inte är ett bra metodval för att genomföra en intervju eftersom man inte kommer människor lika nära som när man träffar dem ansikte mot ansikte (Hallin & Helin, 2018, s. 63). Samtidigt visar studier att det inte är någon större skillnad mellan hur folk svarar och hur länge de pratar om de blir intervjuade i ett fysiskt möte eller via telefon. Detta gäller dock under förutsättningen att de som blir intervjuade själva har fått välja hur de blir intervjuade (ibid). Samtliga respondenter fick själva föreslå om de ville bli intervjuade via telefon- eller videosamtal. Fördelen med videosamtal till skillnad från telefonintervju är att man ser den som intervjuas och får därför en bättre möjlighet att
uppfatta hur respondenterna reagerar på det som sägs (Hallin & Helin, 2018, s. 64). En annan huvudsaklig fördel med både telefon- och videointervjuer är att studien fick möjlighet att intervjua respondenter som hade en större geografisk spridning (Hallin & Helin, 2018, s. 62).
3.3 Population & urval
Syftet med att göra ett urval ur undersökningspopulationen är att uppnå ett representativt eller explorativt urval. Explorativt urval förknippas med kvalitativa data och används som ett sätt att undersöka relativt outforskade ämnen och för att upptäcka nya idéer eller teorier
(Denscombe, 2018, s. 58). Inom gruppen av respondenter som ingick i populationen genomfördes ett subjektivt urval. Vid subjektivt urval handplockas urvalet för
22
undersökningen med ett speciellt syfte i åtanke. Detta syfte återspeglar de utvalda individernas privilegierade kunskaper och dess relevans för undersökningstemat
(Denscombe, 2018, ss. 67–68). Fördelen med subjektivt urval är att det tillåter forskaren att närma sig individerna som forskaren i sin tur kan på goda grunder anta vara avgörande för undersökningen (ibid). En subjektiv urvalsprocess är lämplig för att skapa ett explorativt urval. Det ger forskaren möjlighet att få den bästa informationen genom att välja de
människor som med största sannolikhet har den erfarenhet eller expertis som ger kvalitativ information och värdefulla insikter i forskningsämnet (ibid).
Den population som undersöktes är olika intressenter som har en koppling till
teckningsoptioner i startups. Genom att olika intressenter intervjuades genererade det ett bredare perspektiv på problemet, eftersom samtliga respondenter har olika erfarenheter och kunskaper inom ämnet. De intressenter som deltog i undersökningen var:
● Företagsledningar som driver ett startup-företag och som använder teckningsoptioner som optionsprogram till sina anställda.
● En anställd som innehar teckningsoptioner.
● Riskkapitalister som är delägare i startup-företag som använder teckningsoptioner.
● Branschexperter som har en lång erfarenhet av utformning av optionsprogram.
● En advokat som är kunnig inom det legala perspektivet för teckningsoptioner.
3.4 Tillvägagångssätt
I samband med beslut av telefon- och videointervjuer, fastställdes ett schema för
datainsamlingsprocessen. Processen strukturerades och planerades enligt figuren nedan.
Figur 1: Processen
1) Vid det första steget genomfördes en urvalsprocess för vilka typer av intressenter som skulle delta i undersökningen. Kontaktuppgifter för de valda respondenterna
sammanställdes.
23
2) Vid nästa steg skickades en förfrågan om att delta i undersökningen till samtliga valda respondenter via mail. I samband med förfrågan förklarades syftet med studien
utförligt samt att en utformad intervjuguide skickades. Intervjuguiderna var specifikt utformade beroende på vilken roll intressenten hade. Utifrån detta kunde
respondenten göra en förnuftig bedömning om de ville delta i undersökningen eller inte. Ett samtycke krävdes av respondenten i form av ett godkännande via mail.
3) Efter godkännande från respondenterna bokades intervjuer. Respondenterna fick själva välja om intervjun skulle genomföras via telefon- eller videosamtal.
4) En intervju genomfördes med videosamtal och resterande sju intervjuer genomfördes via telefonsamtal. Anteckningar och inspelning av intervjun genomfördes med syftet att uppnå en permanent och nästintill fullständig dokumentation av det som sades under intervjun. Direkt efter samtliga intervjuer spelades inspelningarna upp samt att de transkriberades i löpande text.
5) Vid det sista steget analyserades empirin.
3.5 Analys av data
Analys av data börjar från att man håller intervjun och transkriberar den. Transkriberingar gör det lättare att genomföra detaljerade sökningar och jämförelse mellan data (Denscombe, 2018, s. 395). Mängden rådata som måste transkriberas beror på hur datamaterialet ska användas. Då denna studie ämnar hitta underliggande strukturer i talet, transkriberades ljudinspelningarna i sin helhet. I det transkriberade råmaterialet numrerades varje rad så att enskilda delar enklare kunde lokaliseras och identifieras vid analys av data (Denscombe, 2018, s. 396).
Vid analys av data tillämpades grundad teori. Grundad teori associeras huvudsakligen med analys av intervjuutskrifter. Det kräver en detaljerad granskning av texten och innebär en successiv process där data kodas och kategoriseras (Denscombe, 2018, s. 404). Vid inledningen av analys krävdes det att forskaren granskade texten i omgångar. Teman
identifierades i texten samt att minnesanteckningar skrevs. Nästa steg i analysen innefattade kodning av data. Koder är märkningar eller etiketter som tillfogas rådata (Denscombe, 2018, s. 405). Kodningen grundades på en kunskap eller erfarenhet, exempelvis ett specifikt problem med teckningsoptioner som leder till en konsekvens för den anställde. Efter
kodningen genomfördes en gruppering av koderna till kategorier, exempelvis risker, fördelar
24
och åtgärder. Genom processen analyserades koderna och kategorierna. Grundad teori utgår från att använda koder och kategorier på en högre nivå för att identifiera nyckelbegrepp (Denscombe, 2018, s. 407). Mot slutet av analysen identifierades de viktigaste kategorierna och koderna som möjliggjorde ett urval av nyckelbegrepp.
3.6 Metodkritik
Den kvalitativa forskningens trovärdighet är i många fall inte lätt att bedöma med hjälp av de kriterier som brukar användas för en kvalitativ forskning (Denscombe, 2018, s. 419). Därav utgör denna studie ett par kritiska faktorer. Det är relativt få intervjuer som har genomförts av personer från näringslivet, en advokat samt två branschexperter. Till grund för de kritiska faktorerna läggs stor vikt vid generaliserbarhet när det kommer till studiens trovärdighet och bedömning av dessa kritiska punkterna.
3.6.1 Generaliserbarhet
Ett centralt problem med kvalitativ forskning är frågan huruvida rimligt det är att generalisera studiens slutsatser utifrån få undersökningsenheter (Denscombe, 2018 ss. 422–423; Ahrne &
Svensson, 2015, ss. 17–32). Det krävs ett annorlunda sätt att tänka vid generalisering av fynd från kvalitativ forskning. Den logiska grunden för att generalisera beror på i vilken grad fynden är överförbara till andra inramningar snarare än i vilken utsträckning det är sannolikt att fynden återfinns i andra fall. Möjligheten till att överföra fynd har sitt ursprung i det faktum att även om varje separat fall i vissa avseenden är unikt, så är det också ett exempel som ingår i en bredare kategori. Möjligheten av att generalisera resultaten från en kvalitativ forskning till andra exempel i kategorin beror på i vilken grad undersökningsenheterna går att jämföra med andra av samma typ. När studiens resultat redovisas är det viktigt att tillräckligt många detaljer om hur fallet klarar en jämförelse med andra i samma kategori presenteras.
Syftet med det är att läsaren kan göra en bedömning av i vilken mån resultaten är relevanta för andra enheter (ibid). De detaljer som ska tas i beaktning är; den typ av fall som undersöks, närmare detaljer om fallet och hur det klarar en jämförelse med andra fall av samma typ.
25 Tabell 2: Studiens överförbarhet
Typ av fall Närmare detaljer om fallet
Startup 1 Svenskt innovativt teknikföretag som grundades 2010. Omsättning cirka 15 MKR, 17 anställda och bedriver internationell verksamhet med kontor i Sverige och i USA. Respondenten arbetar som CEO.
Startup 2 Svenskt innovativt teknikföretag som grundades 2007. Omsättning cirka 45 MKR, 50 anställda och bedriver internationell verksamhet med kontor i Sverige, USA och Japan. Respondenten arbetar som VP Finance & Operations.
Riskkapitalist 1 Respondenten har arbetat som Investment Manager sedan 2010 på ett svenskt Venture Capital-bolag som startades 1995.
Riskkapitalist 2 Respondenten har arbetat som Investment Manager sedan 2014 på ett svenskt Venture Capital-bolag som startades 1995. Sedan 2019 har respondenten arbetat som Investment Director i en svensk Venture Capital-fond som startades 2019.
Branschexpert 1 Respondenten har en bakgrund som datavetare och har flera års erfarenhet av styrelsearbete, nyemissioner och optionsprogram. 2017 lanserade respondenten en webbaserad tjänst som hjälper företag att b.la. utforma optionsprogram.
Branschexpert 2 Respondenten har en bakgrund som doktorand i nationalekonomi och har arbetat med optionsprogram i 25 år. Var tidigare ansvarig för en webbaserad tjänst som grundades 2010 som bland annat utformar optionsprogram inom framförallt utvecklingsföretag.
Advokat Sedan 2011 har respondenten arbetat på en advokatbyrå inom affärsjuridik. Respondenten fokuserar sitt arbete på ventures och startups som advokat och rådgivare. Respondenten driver även digitaliseringsarbetet på sin arbetsplats.
Anställd Respondenten arbetar som VD för ett innovativt teknikföretag och innehar teckningsoptioner i bolaget i dagsläget. Respondenten har även innehaft teckningsoptioner samt Restricted Stock Units på tidigare arbetsplatser där respondenten arbetat som konsultchef.
Möjligheten att överföra resultaten från studien beror på i vilken grad fallets profil återfinns i andra fall i samma kategori (Denscombe, 2018 ss. 422–423; Ahrne & Svensson, 2015, ss.
17–32). Det innebär att forskaren måste samla in data för varje fall i allmänhet för att visa hur exemplet i studien passar in i förhållande till den bredare bilden (ibid).
Att definiera ett startup-företag i allmänhet är svårt eftersom varje företag är unikt. De två företagen som deltog i denna studie är två exempel på startup-företag inom teknikbranschen
