I detta avsnitt kommer en analys utföras av den framtagna empirin genom att jämföra, koppla och diskutera utifrån den teoretiska referensramen samt tidigare forskning som arbetet utgår från. Avslutningsvis avslutas avsnittet med en reflektion.
Utifrån den samlade empirin har det konstaterats att kulturen är en väsentlig faktor. Detta beror på att kulturen formar människan i den mån att en inverkan på människans beteende alstras som i sin tur har en inverkan på framgångsrika affärsrelationer. Därmed har analysen utformats i en flytande struktur eftersom kulturen framhävts som angelägen för samarbeten med internationella aktörer. Av detta skäl utsågs en genomgående analys med utgångspunkten kultur som en grund, för att blicka de skillnader som förekommit vid interaktion. Detta för att sedan kunna undersöka hur SBK Sweden AB har gått tillväga, samt vad de har behövt tillämpa för att kunna överkomma dessa olikheter vid ett internationellt samarbete. Detta har i sin tur presenterat de element som ansågs vara väsentliga för studiens ändamål i den bemärkningen att kunna undersöka för hur företag påverkas och hanterar svårigheter inom interaktion som är av kulturell karaktär.
SBK Sweden AB har tydligt påpekat att de upplever en enorm differentiering av skillnader inom ritualer, rutiner och normer. Detta har i sin tur en inverkan på människans beteende, uppförande och tankesätt. Vad SBK Sweden AB framfört är att det är tydligt märkbart hur betydelsen av kulturen är så vital inom samarbeten med dess aktörer i Mellanöstern. Detta är något som blir avgörande särskilt vid genomförandet av de arbetsuppgifter som är bundna till en
organisationskultur, som i sin tur både speglar och är slutna till landets egna kultur. Detta är något som även Geert Hofstede instämmer och understryker i hans kulturella dimensions-modell, att kulturen är som en mental programmering som formar människan. Det betyder att allt som människan lär sig implementeras under barndomen och den miljön man växt upp i. Detta ligger till grund till varför individer väljer att bete sig på ett visst sätt och ta ett visst beslut. På samma
sätt poängteras detta i den tidigare nämnda forskningen “Does Culture Matter” (1988) av forskarna Tse, K., et al. Dessa förklarar varför det är avgörande för företagen att inneha kännedom om varandras kulturella skillnader och seder. Att inneha en kännedom hjälper företaget att både förstå hur deras utländska aktörer tänker och agerar på en internationell marknad.
Enligt SBK Sweden AB har det framkommit indikationer på att kvinnliga medarbetare har blivit bemötta på ett avvikande sätt jämfört med de manliga kollegorna. Detta tyder på att det finns distinktioner och att synen på könsroller är åtskilda mellan aktörer. En koppling här kan ses till Geert Hofstedes dimension Maskulinitet och Femininitet som grundar sig i att i Mellanöstern är indexet på maskulinitet hög. Sammansättningen av kön där det är mer eller mindre inte är accepterat för kvinnor att ha en viss tillhörighet. Männen ska vara relativt tuffa medan att kvinnor ska vara mer blygsamma, ömsinta och därmed inte kan hantera en ledarroll. Detta är något som också överensstämmer med vad som sagts av en av respondenterna i SBK Sweden AB. Respondenten betonar att ett genus samhälle är tydligt märkbart i Mellanöstern, varest männen styr i större omfattning medan kvinnor i företag är alltmer underordnade.
I den tidigare forskningen ’’The influence of culture on advertising effectiveness in China and the USA’’ (1997) skriven av forskarna Zhang & Neelankavil, hävdas det att individualistiska och kollektivistiska kulturer fungerar bra ihop när man väl innehar en förståelse för varandras
kulturer. Som i sin tur innebär att olika värderingar inte enbart leder till problem utan det kan även bidra till att stora framgångar. Till skillnad från det föregående påståendet har SBK Sweden AB visat en annan uppfattningen gällande perspektivet om kollektivistisk och individualistisk kultur. Det konstaterades under intervjuns gång att SBK Sweden AB utmärks av ett
individualistiskt synsätt på arbetet. Detta då företaget hade en enskild person som var ansvarig för dess specifika område samtidigt som många personer var inblandade från aktörens sida vid uppgörelsen. Detta skapade en tvetydighet för SBK Sweden AB eftersom de inte visste vem de hade att göra med och vem den ansvariga var vid uppgörelsen. Det är något som stärks och
bekräftas i Geert Hofstedes teori om individualistiska samhällen som präglas av att det sätts press på personliga och individuella prestationer.
I kontrast till det individualistiska synsättet ovan råder det ett kollektivistiskt mönster hos aktörerna i Mellanöstern. Något som kännetecknas i Mellanöstern är att individer integreras i grupper och att en grupptillhörighet kommer före den enskilda individen. Detta kan även vara på grund av att det råder en påtaglig maktfördelning i hur medarbetarna ska förhålla sig till arbetets gång. Detta eftersom att det tydligt märkts av hur beslutsprocessen genomgår ett utdraget
förlopp, då besluten ska förankras genom den hierarkiska ordningen. Härigenom visualiseras den hierarkiska maktstrukturen som kopplas till dimensionen maktdistans varigenom ordningen och positionuppdelningen sker i beroende av den auktoritet individen besitter i företaget.
Utfallet av de kulturella skillnader har givit en klar bild i att de sistnämnda svårigheterna kan skapa osäkerhet, men även barriärer som kan vara svåra att överkomma om inte företag väljer att anpassa sig. Därför är det av betydelse att förstå andra aktörers kulturer som är avgörande för internationella samarbeten med aktörer. För att minska den distansen och de skillnaderna aktörer har emellan, bör företaget därför införskaffa sig kunskap om landet och om företaget inför ett lyckat internationellt samarbete. Eftersom sättet och synen att arbeta på åtskiljer sig i utlandet för företaget, gäller det för SBK Sweden AB att inneha kännedom om de aspekter som orsakar de skillnader som upplevs. Det här är något som har lyfts fram av Hofstede, som påpekar att organisationsmedlemmar bör inneha en viss kunskap och erfarenhet inom den kultur
verksamheten de verkar inom. Han beskriver det som att eftersom sedvänjor är underlag för organisationer som reflekteras i deras arbete och är det därmed viktigt för utländska aktörer att känna till dessa för att fullborda interaktionen. Därigenom synliggörs en överensstämmelse med Uppsalamodellen som i sin tur framhäver vikten av att inneha en stark kännedom om landet och företaget som i sin tur fyller igen kunskapsgapet företaget är i behov av. Detta främst för att kunna vidta åtgärder på ett strategiskt sätt vid expandering av företaget på internationella marknader.
Ett intressant argument nämns i den tidigare nämnda forskningen ’’The internationalization process of the firm” (1977) skriven av forskarna Johanson och Wiedersheim-Paul, som påstår att allt mindre företag har en bättre anpassningsförmåga till de rådande normerna, värderingar och kulturella skillnaderna som finns på den utomstående marknaden. Detta syns framförallt tydligt i SBK Sweden AB med endast trettio anställda som haft det betydligt lättare med att åstadkomma framsteg på den internationella marknaden. Något som däremot den tidigare forskningen
förklarat är hur allt mindre företag har svårt att genomföra detta, eftersom de har brist på resurser och kunskap och vet därför inte hur en kulturell anpassning skall genomgås. Trots denna slutsats har SBK Sweden AB motbevisat detta och fullbordat dess samarbete med internationella aktörer i Mellanöstern. Den införskaffade kunskapen om de olika kulturella bakgrunderna har hjälpt SBK Sweden AB att agera och ta rätt beslut som har reducerat misstag i interaktionsprocessen med deras aktörer i Mellanöstern.
För att kunna bemästra ett lyckat internationellt förlopp har SBK Sweden AB därför förklarat hur de behövt bemöta deras utländska aktörer. Av den orsaken har företaget inte kunnat utgå enbart utifrån ett universellt sätt att arbeta på och därför tillämpat en gradvis anpassning. Detta betyder att SBK Sweden AB behövt tillämpa ny funktionalitet med de samarbetsaktörer de samverkat med. En ny funktionalitet i form av att finna någon slags gemensam organisationskultur, där ingen av respektives landskultur avspeglas inom verksamheten. Dock är de medvetna om att det är mycket svårt att uppnå en sådan gemensam organisationskultur, därmed har de varit
medgörliga och implementerat en viss tillämplighet. Både SBK Sweden AB och dess samarbetsaktörer i Mellanöstern har försökt anpassa sig genom att visa en förståelse av de rådande distinktionerna i de kulturella bakgrunderna. Detta genom att vara hjälpsamma och tillmötesgående i arbetetsgång.
En ytterligare synpunkt i de val och beslut SBK Sweden AB tagit gällande relationsskapande med dess aktörer ligger i att företaget har investerat i relationen för att uppnå en stark
tillförlitlighet. Företaget anser genom att ha en god vilja och en ärlighet under arbetets gång med de man samarbetar med, ernås en stabil och hållbar relation. Detta har de gjort genom att visa ett
personligt intresse och att investera resurser i samarbetet i mån om att bygga upp och bibehålla relation. På samma sätt stärks detta i en av Uppsala modellens delar, att desto mer tid företaget lägger ned på en relation, desto mer lyckad är den. Johanson & Vahlne betonar i
Uppsalamodellen vikten av förtroendebyggande och skapandet av möjligheter samt hur dessa är väsentliga inom interaktion. Processen beskriver därför hur en hög grad av förtroende resulterar i allt mer kreativa och effektiva relationer mellan företag på en internationell marknad.
SBK Sweden AB beskrev huruvida de har investerat i relationen genom att till exempel ge gåvor, bjuda på lunch och middagar för att visa tacksamhet till deras aktörer. Uppvisad uppskattning och tacksamhet resulterar ofta i starka relationer mellan aktörer vilket leder till en positiv och ljus framtid. Detta har genererat en fördel med tanke på att SBK Sweden AB har fått möjlighet till att kunna nyttja aktörernas egna nätverk som i sin tur erhåller värdefulla nätverksrelationer.
Det har hjälpt SBK Sweden AB att reducera risker och osäkerhet gällande logistik och transport, men även andra svårigheter som kan komma att uppstå. Exempelvis att bli bedragen vid köpet och inte få de specifika varor de man beställt. Det vill säga att kvaliteten på produkterna inte alltid är den man kommit överens om eller att leveransen inte kommer inte i tid. I enlighet med detta kan en koppling till nätverksmodellen ses, denna beskriver att det blir alltmer vanligare att företag köper material från leverantörer som i sin tur är inköpta från andra aktörer på marknaden.
Det gör att företag blir beroende av resurser som kontrolleras av andra företag.Vidare knyts ytterligare kontakter och relationer eftersom alla involverade blir kopplade till motpartens övriga nätverk. Detta betyder att företaget i sin tur välkomnar och öppnar upp för nya relationer med övriga aktörer på marknaden som leder till att en nätverksrelation uppstår mellan dessa.
Allteftersom nätverken inte är begränsad till en specifik marknad, industri eller bransch, utan öppen och möjlig för alla slags marknader oavsett vilken typ av bransch det rör sig om.
5.1 Reflektion
Forskarna har medvetet valt en kvalitativ forskningsmetod eftersom via de semistrukturerade intervjuerna kunde en tolkande ansats hänföras. Den utsedda metoden valdes utifrån uppsatsens egna syfte: att med hjälp av teorier inom kultur och internationalisering av organisationer, ge en
djupare insyn i hur SBK Sweden AB väljer att hantera de kulturella dimensioner och aspekter som kan komma att påverka interaktionen med aktörer i Mellanöstern. Den insamlade empirin har således kunnat vägleda och besvara forskningsfrågan på bästa möjliga sätt.
Det empiriska materialet tyder på ett starkt och tydligt mönster av kulturens betydelse och dess effekt på samarbetet. Alla respondenternas svar var jämbördiga och eniga om att det föreligger skillnader och svårigheter på grund av kulturella distinktioner. Detta överensstämmer med teorierna som skildrar väsentliga aspekter av de faktorer som är nödvändiga vid internationell expansion av företag. De valda teorierna har tydliggjort hur företag bör tänka och gå tillväga vid interaktion och expansion i utlandet. Något som SBK Sweden AB tagit hänsyn till i stor grad vid deras samarbete med dess aktörer i Mellanöstern. Företaget har därför kunnat överkomma och hantera de faktorer som kunnat komma att påverka och försvåra samarbetet de har med aktörer i Mellanöstern. Mot bakgrund av detta har SBK Sweden AB både lyckats genom att erhålla relationer med aktörers nätverk som i sin tur som givit fördelar i form av starkare kunskap inom affärsområdet. På samma sätt har detta gett forskarna av arbetet en ökad förståelse och en inblick i hur kulturen är en beroende variabel i internationella affärssammanhang med utländska aktörer.
Som tidigare nämnts i metod avsnitten är det även svårt att dra generella slutsatser från denna studie till andra. Detta eftersom denna studie är begränsad med utgångspunkt att analysera SBK Sweden AB och deras förbindelser med aktörer i Mellanöstern. Dock kan denna studie
vara genomförbar i den utsträckningen om ett liknande företag väljer att använda samma förbindelser, det vill säga interaktion med aktörer i Mellanöstern som är verksam inom samma bransch.
6.0 Slutsatser
I detta avslutande avsnitt kommer studiens slutsatser redovisas utifrån arbetets syfte och frågeställning. Slutligen presenteras förslag för framtida forskning utifrån studiens resultat.
Syftet med studien var att ge en djupare insyn av de kulturella skillnaderna som förekommer i ett internationellt samarbete. Detta möjliggjordes genom att undersöka hur SBK Sweden AB
upplever distinktionerna som uppstår med dess samarbetsaktörer i Mellanöstern, samt hur de väljer att hantera dessa. Detta genererade följande forskningsfråga:
● Hur hanteras de kulturella faktorer som framkommer vid interaktionen mellan ett svenskt företag och utländska aktörer?
Studiens resultat visar att det är tydligt märkbart att kulturella skillnader uppkommer vid interaktion och kan därmed påverka samarbetet i olika grad. Kulturella skillnader kan påverka samarbeten i stor grad ifall individer är trångsynta och saknar kunskap. Däremot blir det inte en stor påverkan när individer är väl öppna för omvärlden och har en förståelse för de
distinktionerna som råder i samhället. Att vara öppen och ha kännedom leder till att man har förståelse och insamlar kunskap om kulturella skillnader. Detta underlättar i sin tur för företagen att integrera med samarbetsaktörer vid interaktion på internationella marknader.
Detta föreligger i att kulturen är starkt förknippat till värderingar och sedvänjor som finns i den omgivningen individen är uppväxt i. Kulturen har därför en stor inverkan på människor, då det både formar individer och blir till en identifiering som personer utgår ifrån i sina handlingar.
Detta resulterar i att den nationella kultur avspeglas i organisationen och som påföljd påverkar samarbetet. Därmed har det visat sig att det är viktigt att ha en kännedom och kunskap om den främmande kulturen för att kunna fylla igen gapet av de distinktionerna som finns.
Samtliga respondenterna på SBK Sweden AB förklarar att det krävs av företag att införa en viss anpassning och vara tillmötesgående för att både hantera och övervinna de kulturella olikheter som förekommer vid interaktion. Men även att investera i relationer är av betydelse för att samarbetet skall kunna fungera och för att en tillförlitlighet skall kunna påvisas. Genom att inneha en ärlig och lojal relation med samarbetsaktörer uppnås därför framgångsrika nätverk som
i sin tur öppnar upp för nya möjligheter på internationella marknader. Det gör att företag har en större potential till att utvidga sig på marknaden med en högre kunskap i branschområden.
Företaget har det därför betydligt lättare att hantera interaktion med stora aktörer på internationella marknaden.
6.1 Förslag till vidare forskning
Undersökningen skulle med fördel kunna genomföras på andra yrkesbranscher för att se ifall kulturen återspeglas i de olika verksamhetsområden som är fallet med denna undersökningen.
En sådan undersökning skulle medföra en mer omfattande bild om huruvida kulturen synliggörs och involveras i andra miljöer och situationer, såsom andra verksamhetsområden som inte omfattar matvarubranschen.
För att få ytterligare förståelse för kulturens påverkan vid expansion, kan en framtida studie impliceras i stora företag med dotterbolag för att se om organisationskulturen avviker från moderbolaget. Det skulle vara intressant att se om dotterbolaget måste applicera en annan typ av strategi och anpassning till marknaden än den organisationskulturen som förfogas på
hemmaplan.