I denna studie använder forskarna sig av ett målstyrt urval i form av ett icke-sannolikhetsurval.
Detta eftersom forskarna av studien inte strävar efter att välja ut deltagare på slumpmässig basis, utan syftet är snarare att välja ut deltagare på ett strategiskt sätt. Det vill säga att urvalet görs utifrån målen med forskningen (Bryman & Bell, 2017, s. 406). Av den orsaken ska deltagare, platser och organisation som väljs ut ha relevans och tack vare val av kriterier som gör det möjligt att besvara forskningsfrågorna (ibid). Ett kriteriestyrt urval där urvalet ska uppfylla de kraven studien vill ernå (Bryman & Bell, 2017, s. 407). Därav valdes just de representanter av organisationen SBK Sweden AB som är mest relevanta för forskningen och kan besvara forskningsfrågorna. Företaget omfattar trettio anställda varav sex personer i ledarposition som innehar förtrogenhet av interaktionen, därav har respondenter utsetts för studiens ändamål. Dessa respondenter i ledarrollen är VD, verksamhetschef, två uppdragsgivare, administratör samt
affärsutvecklingschefen för SBK Sweden AB. Med det underlaget blev valet av företaget mycket enkelt eftersom en av skribenterna tidigare har jobbat för företaget och innehar en mycket god relation till respondenterna. På detta sätt hade forskarna av studien en god kännedom om företagets deltagare och deras höga kunskap och erfarenhet av att jobba med olika aktörer i Mellanöstern. Utöver den viktiga kunskapen som respondenterna besitter, är företaget SBK Sweden AB en professionell grossistfirma. Företaget har upparbetat erfarenhet sedan flera år tillbaka inom import av frukt och grönsaker från Mellanöstern. Respondenterna blev
underrättade med syftet av arbetet, då det är av stor vikt att informera om arbetets ändamål.
Denscombe beskriver att det är väsentligt att låta potentiella respondenter veta hur deras svar är värdefulla och hur deras bidrag till undersökningen kan komma att tillföra något (Denscombe, 2014). Respondenterna blir motiverade att delta i en undersökning när de känner att deras bidrag kommer att ha ett visst inflytande (ibid).
3.5 Reliabilitet
Motsvarigheten för begreppet reliabilitet är begreppet pålitlighet inom kvalitativ forskning. Det betyder att forskaren i ämnet ska med en granskade förmåga både behandla och arbeta med uppsatsens alla genomgående delar. Begreppet redogör för hur hög pålitlighet en undersökning innehar (Bryman & Bell, 2005, s. 307). I denna undersökning har reliabilitet påvisats i den grad att respondenterna visat en hög pålitlighet genom ett stort förfogande av god kunskap inom ämnet internationalisering, integrering av tvärkulturella affärsinteraktioner och internationella affärer med utländska aktörer. Samtliga respondenter från företaget SBK Sweden AB som intervjuats arbetar även idag på företaget. I detta avseende innebär det att de uppgifter som de olika respondenterna lämnat ifrån sig kan betraktas som pålitliga, och skulle på samma sätt kunna lämnas igen om exakt samma intervju genomfördes, vilket ytterligare bekräftar en hög pålitlighet. Som ovan nämnt har likaså båda författarna av studien varit närvarande vid alla telefonintervjuerna samtidigt som intervjuerna spelades in i mobiltelefonen för att kunna stärka den interna reliabiliteten. Detta har dels lett till en ökad förståelse och en alltmer klarare
uppfattning av företagets internationalisering. Likaså en insikt om hur hanteringen av tvärkulturella affärsinteraktioner genomförs i ett främmande land.
För att kunna öka pålitligheten i denna undersökning skickades de tillgängliga slutgiltiga resultaten från de semistrukturerade intervjuerna till respondenterna för deras deltagande. Med andra ord gav detta skribenterna en allt större möjlighet till en anmärkan i huruvida de
intervjuade uppfattade svaren på ett korrekt sätt. I fråga om detta gavs även respondenterna möjligheten till att avbryta intervjun och ställa frågor i förutsättning att något uppfattades som diffust.
3.6 Validitet
Tvärtom beskriver validitet begreppet hur forskare i undersökningar observerar, identifierar och mäter det man har som avsikt att granska och handlar om hur relevant mätningen är i relation till studiens syfte (Bryman & Bell, 2005, s. 48). Validitet har därför i denna studie påvisats genom att forskarna av undersökningen endast försökt mäta det som anses vara reliabelt och relevant för studiens ändamål. Detta är något som den interna validiteten kollar på, dvs om studien verkligen mäter det som man vill mäta i undersökningen. Därför behövs trovärdighet och tillförlighet för att kunna erhålla ett värde av bevis i forskningen (Bryman & Bell, 2017, s. 382). Detta stärks i studien genom en utförlig och noggrann dokumentering. Allteftersom det empiriska materialet måste vara giltigt och relevant för undersökningens syfte. Datainsamlingen har givit en klar vägledning av hur analysen genomfördes och tolkades från den empiriska insamlingen. Detta har i sin tur kunnat kopplas vidare till teorin och därigenom har det kunnats fånga upp det som varit av fundamental betydelse för studiens ändamål.
Extern validitet betonar däremot på huruvida resultaten kan generaliseras till andra miljöer. Det kan bli problem i kvalitativa studier på grund av begränsat urval (Bryman, 2008). För att uppnå relativt god extern validitet fokuseras det enbart på de uppfattningar som framkom i empirin som hade stöd i den teoretiska referensramen. Intervjupersonerna hade en del företagsspecifika tankar om hur kommunikationen kunde utvecklas, som enbart nämndes av enstaka intervjupersoner, och som inte hade stöd i litteraturen.
Extern validitet betonar däremot mätningens generaliserbarhet och överförbarhet och på
huruvida resultaten kan generaliseras till andra miljöer (Bryman & Bell, 2005, s. 305-306). Det kan ofta vara problematiskt att generalisera sin studie i kvalitativa undersökningar, dock kan förfallande slutsatser komma att dras gällande det mer detaljerade undersökningsområdet (Bryman & Bell, 2017, s. 382). För att uppnå relativt god extern validitet fokuserade forskarna av denna studie enbart på de uppfattningar som framkom i empirin som hade stöd i den
teoretiska referensramen. Av den anledningen framställdes intervjufrågorna på ett sådant sätt att respondenterna ska ha möjligheten till att kunna svara på det som undersökningen är avsedd till att mäta. Därmed undviks möjligheten till att eventuellt vinkla eller förvränga intervjufrågorna till arbetets fördel. På så sätt blir det möjligt för de sju intervjuade respondenterna tala fritt och öppet. Detta ger är en bredare förståelse för respondenternas svar.
3.7 Metodkritik
Författarna av denna studie har varit måna om de risker som eventuellt påvisats vid användandet av en kvalitativ forskning. I takt med att författarna nyttjat semi-strukturerade intervjuer som forskningsmetod och kommunicerat med de specifikt utvalda företaget kan de vara svårt att replikera studien. Detta eftersom att det är svårt att upprepa ord i liknande resultat som tidigare nämnts (Bryman & Bell, 2005, s. 196).
Samtidigt är forskarna av denna studie särskilt medvetna om att en kvalitativ forskning ofta kan leda till något som är problematiskt eftersom forskningsresultatet kan bli svårt att generalisera till andra miljöer, vilket också är en specifik kritik mot metoden. Med detta sagt, kan ett
ensamstående fall inte behöva vara representativt för samtliga fall. De personer som intervjuas i en kvalitativ undersökning kan därför inte vara representativa för en population, det är t.o.m mer eller mindre omöjligt att beskriva eller räkna population på något exakt sätt (Bryman & Bell, 2017, s. 394). Av den anledningen ligger relevansen i allt större grad på hur representativ denna studie är i förhållandet till andra sociala miljöer och situationer. Därmed anses denna studie kan representativ i den utsträckningen om ett företag är i samma situation och väljer att använda
liknande förbindelser, det vill säga interaktion med aktörer i Mellanöstern som är verksam inom samma bransch.
Trots att metoden kritiserats råder det likaså fördelar i användandet av denna forskningsmetod.
Vad semi-strukturerade intervjuer ger till stor del är att kunna ha den friheten och rangordna frågor på sitt eget sätt. Detta betyder att intervjufrågorna inte behöver komma i samma ordning som intervjuguiden formulerades från början som i sin tur underlättar det för forskarna (Bryman
& Bell, 2017, s. 453). Intervjuprocessen är dessutom ordentligt flexibel som lämnar utrymme åt hur respondenten eventuellt uppfattar och förstår frågor och skeenden. Det vill säga vad
respondenterna upplever vara viktigt vid en förklaring och förståelse av händelser, mönster och tänkbara beteenden (Bryman & Bell, 2017, s. 454). Dock har denna studien inte kunnat nyttja den flexibilitet om förståelse av händelser, mönster och tänkbara beteenden, allteftersom intervjuerna genomfördes via telefon och på grund av den rådande pandemin COVID-19.
4.0 Empiri
I avsnittet nedan härleds en presentation av den insamlade empirin i form av en
sammanställning på de svar som erhållits från intervjuerna i företaget SBK Sweden AB. Denna del ligger till grund för den kommande analysen. Det akademiska skrivandet har inte tagits i beaktande i det empiriska materialet eftersom datan skrivts utifrån respondenternas egna perspektiv.
Utifrån de utgångspunkter som teorin behandlar, kulturen är vital och formar individen som föreligger i att det finns värderingar, normer och ritualer i den sociala miljön man lever i.
Följaktligen utgör detta en grund för hur individer väljer att uppträda och handla på ett visst sätt i ett samhälle. Frågorna har formats för att undersöka hur företaget har upplevt de kulturella skillnader som uppstått vid interaktionen med deras utländska aktörer. Allteftersom kulturen influerar ens tankesätt och agerande, vilket reflekteras i sättet man arbetar med. Detta i sin tur
påverkar och avgör vilka handlingssätt man vidtar inom samarbete. Något som kan komma att påverka affärer och därför vill ändamålet av studien se på hur dessa upplevs och hanteras av SBK Sweden AB. För att göra materialet mer lättanalyserat och överskådlig har datan därför delats in i specifika kategorier, såsom i hur kulturella skillnader förekommer för att sedan se hur dessa övergår till en svårighet för internationella affärsrelationer. Ytterligare för att sedan se hur utfallet av dessa svårigheter hanteras, samt att undersöka hur företaget har åstadkommit en framgångsrik affärsrelation.