I detta avsnitt kommer författarna redogöra för de vetenskapliga artiklar som är av betydelse i förhållande till reliabiliteten och validiteten för dess kvalitativa studie. Varje enskild artikel påvisar diverse sidor av kulturens betydelse och skillnader för att företag ska ha möjlighet till att lyckas med sin internationella expansion. Valen av artiklarna selekterades i takt med att de avser ge tyngd åt studiens centrala teorier och för att ge en primär grundförståelse över vad som skett inom ämnet.
Tittar man närmare på tidigare forskning inom området internationalisering och kulturens påverkan på utländska och inhemska aktörer har det genomförts ett antal studier.
Zhang och Neelakavi undersöker i artikeln ’’The influence of culture on advertising effectiveness in China and the USA’’ hur effektiv kultur och marknadsföring kan vara i ett individualistiskt land som USA och i ett kollektivistiskt land som Kina (Zhang, Yong &
Neelankavil, P., James, 1997). Dessa två forskare slår fast om hur komplext kultur kommit att bli mellan länder med innehavande av stora skillnader i individualistiska och kollektivistiska
samhällen. Trots dessa skillnader fungerar kulturer bra ihop, menar forskarna och visar på att olika värderingar inte ständigt leder till problem. Oavsett ett kollektivistiskt eller individualistiskt budskap i landet kan de med hjälp av förståelse för varandras kulturer därför nå stora
framgångar.
I förhållandet till detta betonar Johanson och Wiedersheim-Paul även att alltmer företag tar steget att internationalisera sig när de fortfarande är någorlunda outvecklade (Johanson, Jan &
Wiedersheim-Paul, Finn, 1975). I enlighet med det som nämnts ovan belyser de två hur företaget i första hand måste göra framsteg på hemmamarknaden innan en internationell expansion kan ske. Det råder ofta omständigheter såsom brist på resurser, kunskap och anpassning till de kulturella olikheterna vilket bidrar till att företag avvaktar när det kommer till att
internationalisera sig. Forskarna av denna artikel kom därför fram till att allt fler yngre företag tenderar att inneha en snabbare internationaliseringsprocess och en anpassning till rådande normer, värderingar och kulturer.
“The internationalization process of the firm – a model of knowledge development and increasing foreign market commitments” är en fördjupning av artikeln som Johanson och Wiedersheim-Paul skrev 1975 om internationalisering och dess inverkan på företag (Johanson, Jan and Vahlne, Jan- Erik, 1977). Vad artikeln lyfter fram är diverse aspekter som företag i en allt högre grad behöver ha i åtanke vid en internationell expansion och hanteringen av kulturella aspekter som kommit att bli avgörande för tvärkulturella affärsinteraktioner mellan företag.
Författarna av denna artikel framhäver hur en allt större okunskap om skillnader i språket och kultur kan komma att obstruera internationaliseringsprocessen och hur allt vanligare det blir att erfarenhet underskattas vid internationella affärsrelationer. Likaså förklaras det hur synen på
marknaden och affärer kommit att ändras och att man istället nu har ett nätverkssynsätt på marknaden. Mycket förändras genom tiden, som betyder att allt fler företag påverkas i den grad att det blir avgörande för företagets framtid och affärer.
I samma omfattning från forskningen ovan har Drogendijk & Blomkvist utfört studien “The Impact of Psychic Distance on Chinese Outward Foreign Direct Investments” (2012), där de undersöker värdet av komponenten psykisk distans. Studien inleds med att förklara företagens internationaliserings väg för internationella kinesiska företag. Detta genom att de kartlägger och förklarar psykiskt avstånd och dess individuella stimuli (språkskillnader, religion, kultur,
ekonomisk utveckling, politiska system, utbildning och geografiskt avstånd). Därigenom påstår författarna att den internationella expansionen av företag kan påverkas negativt genom skillnader mellan länder när det gäller deras ekonomiska, politiska, sociala, kulturella, språk och andra egenskaper, och att dessa fortsätter att påverka internationell tillväxt (Drogendijk & Blomkvist, 2012). I forskningen testar författarna hypoteser om förhållandet mellan psykiskt avstånd och dess stimuli och kinesiska direktinvesteringar utifrån med OLS-regressionsanalyser *(Ordinary least squares) som är en metod av statistik om regressionsanalys. De finner att kinesiska OFDI (Outward Foreign Direct Investment) verkligen påverkas av psykiskt avstånd och av vissa psykiska distansstimulier, dock inte av alla. Men framförallt att skillnader med avseende på språk och kultur, industrialisering och demokratins nivån är relaterade till kinesiska företags internationalisering.
Resultatet som Drogendijk & Blomkvist har kommit fram till tyder på att psykiskt och kulturell avstånd och dess stimuli inte kan ignoreras som förklarande faktorer för internationalisering.
Både det sammanlagda indexet för psykiskt avstånd liksom individuell stimulans och ett
kulturellt avstånd förklarar påtagligt att kinesiska företag investerar mindre i länder på ett större psykiskt och kulturellt avstånd till Kina. Av den anledningen anmärker författarna att det är viktigt att förstå hur ett hemlands sammanhang påverkar ledningens uppfattningar och därmed även mönster för internationell expansion från olika regioner.
Något som professorn Barry Gerhart har undersökt i artikeln ’’How Much Does National Culture Constrain Organizational Culture?’’ är hur kulturen är en stor del av företagen som möter andra företag och är med i andra länder. Han studerade påståendet som säger att organisationskulturen blir en del av kulturen i landet eftersom att organisationskulturen speglar eller begränsas av en nationell kultur. Han drar slutstasen att endast en minoritet av organisationer påverkas av en nationell kultur. Detta eftersom organisationer har ett utrymme till att välja hur de vill orientera sig, dock till en viss grad. Det är på grund av att institutioner och förordningar som praxis måste tillämpas och följas, vilket gör att organisationen till en viss del måste ta till sig av den nationella kultur och därmed inte kan orientera sig och utforma sig fritt. Vidare påpekar Gerhart, att
skillnaderna mellan två länder antingen kan vara större eller mindre beroende på variationen i de kulturella skillnaderna länderna har emellan. Det betyder att företag kan ha en möjlighet till en viss tillämpning och därför inte påverkas allt för stort av kulturella skillnader i den utsträckning att det inte råder en stor variation mellan länderna (Gerhart, 2009).
En annan studie som är påtaglig i detta ämne är ’’The impact of culture on interactions: five lessons learned from the European Commission’’ skriven 2008 av Anna Neyer och Anna Harzing. Syftet med studien är att främja förståelse av förhållandena under vilka kulturella skillnader gör och inte påverkar interaktioner. Härigenom utfördes en fallstudie för att identifiera de förhållandena som påverkar huruvida individer upplever tvärkulturella skillnader i en
globaliserad affärsmiljö eller inte. Objektet som studerats för analysenhet är Europeiska
Kommission, som är en politisk oberoende institution som både representerar och upprätthåller Europeiska unionens intressen. Under studiens gång arbetade individer från 27 olika kulturer tillsammans med ett fokus på specifikt på 25 stycken österrikiska anställda.
Härigenom visade forskarna på att individer under vissa förhållanden kan hantera kulturens inflytande på deras interaktioner. Resultatet har påvisat viktiga teoretiska och praktiska konsekvenser främst inom två huvudområden: kulturens och språkens roll i en globaliserad affärsmiljö och dess inverkan på utformningen av utbildning för multinationella team, samt sammansättningen av dessa team. Utgången i studien visar att "tidigare erfarenheter av kulturellt
bestämt beteende" och "erfarenhet av att arbeta på ett främmande språk" minskar påverkan av kulturella skillnader i interaktioner. Neyer & Harzing har framfört att det är omöjligt att uppmärksamma tvärkulturella skillnader ständigt i ett internationellt affärssammanhang och därmed kan negativa situationer i interaktionen mellan individer från olika kulturer undvikas.
Detta i fallet om individer är medvetna om de förhållandena under vilka kulturella skillnader spelar en viktig roll. Tidigare erfarenhet av bestämt kulturellt beteende främjar därför
utvecklingen av normer som minskar konflikter baserade på kulturella skillnader, varigenom
"ömsesidig hänsyn" synliggörs som viktigast av allt. Erfarenhet av att arbeta med ett främmande språk hjälper därför individer att identifiera ett lämpligt kulturellt bestämt beteende och därmed att anpassa individen till den främmande kulturens specifika egenskaper (Neyer & Harzing 2008).
Genom detta hänvisar både Neyer och Harzing till de fem lärdomar de kommit till underfund med i samband med studien. De menar att individer av kulturell bakgrund i första hand identifierar relevanta kulturella egenskaper och hur de eventuellt kan anpassa sig till den.
Kulturellt erfarna individer främjar att upprätta normer för att minska eventuella källor till konflikter. En skillnad är att ett förfogande av erfarenhet i ett främmande språk alltmer stärker och hjälper individen i en allt högre grad att både känna igen ett lämpligt kulturellt bestämt beteende och att anpassa sig till de specifika egenskaper inom den främmande kulturen.
Likaså kan svaga situationer förvandlas till starka situationer när kulturellt erfarna individer väl beslutar sig för att begränsa kulturens roll i interaktioner. Med detta sagt, har påverkan av ett specifikt kulturellt bestämt beteende på interkulturella interaktioner påvisat en bundenhet till den tillgängliga tiden för att kunna genomföra uppgifterna. Tidspressen har även visat på en
utsträckning av två typer av kulturellt bestämt beteende som anses vara betydelsefulla för interaktioner: kritiken och skillnaderna i arbetsstilar. Det vill säga uppgift gentemot relationella orienteringar (Neyer & Harzing 2008).
3.0 Metod
I detta avsnitt kommer författarna redogöra för hur de gått tillväga för att genomföra studien, vilken typ av forskningsmetod som använts, urvalet av respondenter samt passande teorier i genomförandet av undersökningen. Utöver detta redogör även författarna för validiteten och reliabiliteten i undersökningen.
3.1 Forskningsansats
Utifrån teorin fick författarna en insikt om vad som var relevant att undersöka inom
ämnesområdet internationalisering, kulturella affärsinteraktioner och internationell interaktion mellan utländska och inhemska aktörer. I en empirisk forskning går teoretiska referensramar och data hand i hand, det tyder på att teorier som inte är empiriskt uppbyggda många gånger kan anses som spekulation. Samtidigt som empiriska undersökningar som saknar underlag och koppling till en teoretisk referensram, ofta kan övergå till isolerade beskrivningar av fenomen.
Framförallt fenomen som innehar ett begränsat värde och därav inte tillför någon ny vetenskap som kan hjälpa oss att förstå samhällsmässiga fenomen. Ett mål i samhällsvetenskaplig forskning är att integrera teori och empiri (Johannessen & Tufte, 2010).
Denna undersökning utgår därför ifrån en abduktiv ansats som innefattar drag från både den deduktiva och induktiva ansatsen, samtidigt som den förser metoden med nya moment. Genom den abduktiva processens gång utvecklas dels det empiriska användningsområdet, varigenom teorin korrigeras och förfinas för att bättre passa det empiriska materialet. För att kunna beskriva de verkliga förhållanden som föreligger kommer en empirisk undersökning att utföras som tillsammans med de teoretiska ramverket ligger till grund för uppsatsens analys. Därför kommer forskarna av denna studie växla mellan tidigare formulerade teorier och den information som framkommit genom den insamlade empirin i de genomförda intervjuerna enligt den abduktiva
ansatsen. Dessa två omtolkas i skenet av varandra som leder till att teori och empiri går hand i hand genom uppsatsarbetets gång. Varför den abduktiva ansatsen nyttjas grundar sig i att
forskningsarbetet inte ska låsa sig vid förutbestämda teorier som leder till att forskarna av studien kan arbeta betydligt mer förutsättningslöst och opartiskt.
3.2 Forskningsmetod
Denna studie kommer att härleda sig från en kvalitativ forskningsmetod eftersom syftet med studien är att få en djupare insyn i hur företaget SBK Sweden AB väljer att hantera de dimensioner och kulturella aspekter som kan komma att påverka interaktionen med aktörer i Mellanöstern. Därtill ämnar den kvalitativa ansatsen att få fram en djupare information om företaget i undersökningen, som annars kan vara svårt att få fram via en kvantitativ ansats (Bryman & Bell 2017, s. 372). Forskningsmetoden grundar sig i semi-strukturerade intervjuer med syfte att ta reda på med hjälp av teorier inom internationalisering av organisation hur dimensioner och kulturella aspekter påverkar interaktionen mellan inhemska och utländska aktörer. Studien syftar även till att undersöka inflytandet av kulturella skillnader mellan aktörer från olika länder, genom att söka information om tidigare praktisk erfarenhet kring
internationella affärsrelationer. I samband med analysen och insamlingen av data kommer
tonvikten snarare läggas på ord än siffror, i form av upplevelsekunskap som har skett i praktiken.
Vid insamling av data använder författarna sig främst av vitala böcker och vetenskapliga artiklar som kunskapskälla till bakgrunden och teorikapitlet, samtidigt som undersökningen utgår ifrån en abduktiv ansats i form av en kvalitativ studie, som består av semi-strukturerade intervjuer med representanter från företaget som ingår i studien. De semi-strukturerade intervjuerna
kommer att baseras på förutbestämda frågor utformade av författarna i generell form som kräver öppna svar från representanterna. Dessa förutbestämda frågor konstruerade av oss författare avser att behandla de variabler och faktorer som tidigare presenterats i teorikapitlet. Varför intervjufrågorna i de semistrukturerade intervjuerna är i generell form, är för att inte styra respondenternas svar till studiens fördel. I hänsyn till detta kommer även frågorna att
kompletteras med följdfrågor i syfte att erhålla så grundliga och fullständiga svar som möjligt om studiens centrala tema.