Analys av företagens åsikter

Redovisningens principer och kvalitativa egenskaper

Samtliga av de vi intervjuade på företagen ansåg att rättvisande bild är en av de viktigaste redovisningsprinciperna. Övriga principer de nämnde som viktiga var god redovisningssed, post-för-post-värdering, jämförbarhets- samt försiktighetsprincipen. Den rättvisande bilden innebär att balans- och resultaträkningen ska ge en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning och resultat (Thomasson, 1999). Forsberg anser att den rättvisande bilden är viktig eftersom företaget och dess affärer återspeglas. Post- för-post-värdering innebär att tillgångar och skulders olika beståndsdelar ska värderas var för sig (FAR, 2002). Denna princip är viktig enligt Forsberg då poster i balans- räkningen ska vara rätt värderade så inget är dolt eller felaktigt. Jämförbarhetsprincipen är väsentlig eftersom informationens nytta är beroende av vilka slutsatser som kan dras från ett år till ett annat (Glautier & Underdown, 1994). Forsberg menar att jämförbar- hetsprincipen är betydelsefull eftersom jämförelser mellan år måste finnas för att kunna förstå vilka förändringarna är. Vi tror de valde rättvisande bild då de tycker det är viktigt hur företaget uppfattas som helhet. IAS 39 kommer att ge en mer aktuell information om företagets resultat och ställning eftersom det baseras på verkliga värden. De på företagen anser att begriplighet, jämförbarhet, tillförlitlighet och materialitet är de viktigaste kvalitativa egenskaperna. Begriplighet då finansiell information ska kunna förstås. Krumins anser att det är viktigt att förstå vad som ligger till grund för redovis- ningen. Med begriplighet avses i teorin att användaren av redovisningsinformation som har skälig kunskap om redovisning och ekonomi ska förstå den. Materialitet innefattar om en transaktion värdemässigt är tillräckligt betydande för att påverka en besluts- situation om den särredovisas (Falkman, 2000). För att vara tillförlitligt ska redovis- ningen beskriva verkligheten, vara verifierbar, neutral och fullständig samt upprättad med försiktighet (Knutsson, 1996). De kvalitativa egenskaper som ansågs vara viktiga var begriplighet och tillförlitlighet. Då IAS 39 är en komplex rekommendation anar vi att begripligheten och tillförlitligheten kan försvåras. Det blir svårt att tolka hur rekommendationen ska tillämpas och det finns risk för att fel uppstår.

ANALYS

Artsberg (2003) tror att värdering till verkligt värde kan leda till att den traditionella försiktighetsprincipen överges. Inga av de på företagen anser detta. Krumins tycker att det går att diskutera om de positiva marknadsvärderingarna strider mot försiktighets- principen. Forsbergs åsikt är att försiktighetsprincipen och matchningsprincipen kommer att tonas ned när värdering till verkligt värde införs. Krumins anser att det kan bli svårare att förstå resultatet när volatiliteten ökar, alltså kan begripligheten minska. Forsberg är rädd att IAS 39: s komplexa regler kan leda till att finansiella rapporter blir mer svårförståeliga. Vidare säger Krumins att det är viktigt att kunna kommunicera och förklara bakgrunden till volatiliteten. Jackson och Lodge (2000) anser att den ökade volatiliteten som följer av värdering till verkligt värde kan påverka värderingen av företaget negativt. Vi håller med om att försiktighetsprincipen kanske inte kommer ha lika stor betydelse längre i och med att orealiserade vinster kommer att redovisas.

Redovisning av finansiella instrument i Sverige idag

De på företagen har angett att de mest har valuta- och råvaruterminer, ränte- och valutaswappar, obligationer, aktier, aktieoptioner, valutaterminer samt värdepappers- innehav. Vanligtvis delas instrumenten in i avista- och derivatinstrument. Enligt Artsberg (2003) är avistainstrument värdepapper där det krävs betalning vid kontraktets ingående. Exempel är aktier, andelar, obligationer, certifikat och växlar. Derivat- instrumentens värde är relaterat till något underliggande värde såsom ränta, valuta eller råvarupris. Derivat brukar delas in i optioner, terminer och swappar. (ibid.)

Enligt Artsberg (2003) är det ett stort problem när de finansiella instrumenten ska redovisas och hur de ska värderas. I dag värderas dessa till verkligt värde förutom hos LKAB där de värderas till LVP. Hos Electrolux marknadsvärderas alla finansiella instrument internt, men allt redovisas inte i balansräkningen. En hel del hamnar ”off- balance”. Derivatinstrument är ofta så kallade ”off-balance-sheet” poster eftersom det är osäkert om de uppfyller kriterierna för att redovisas i balansräkningen. (Artsberg, 2003) En finansiell omsättningstillgång ska tas upp till det lägsta av anskaffnings- och verkligt värde på balansdagen, medan anläggningstillgångar ska tas upp till anskaffningsvärde (Justitiedepartementet, 2002). Eftersom TeliaSonera redan infört IAS värderas deras finansiella instrument beroende på vilken kategori de tillhör. Detta stämmer med de teorier vi har tagit upp angående värdering av finansiella instrument enligt IAS 39 (PWC, 2001). Hos TeliaSonera bestäms det verkliga värdet av kursen på officiella marknadsplatser. Om detta inte är tillgängligt värderas instrumenten till diskonterat framtida kassaflöde till noterad marknadsränta för respektive löptid. Detta stämmer bra med teorin där det verkliga värdet i första hand härleds från ett marknadsvärde för samma eller liknande finansiella instrument eller genom en beräkning som baseras på allmänt accepterade värderingsmodeller och metoder. (Justitiedepartementet, 2002) Aktiveringen sker när transaktionen är genomförd. Hos TeliaSonera som redan infört IAS sker aktiveringen enligt likviddagspincipen. Enligt Forsberg aktiverar inte LKAB några finansiella instrument eftersom de följer lagen. Idag finns det ingen rekommendation som säger när ett finansiellt instrument ska tas in eller inte längre redovisas i balansräkningen. Företagen får därför följa de principer som finns i redovisningsteorin angående tillgångs- och skulddefinition. (Falkman, 2000) Derivat- instrument är ofta så kallade ”off-balance-sheet” poster, det vill säga att det är osäkert om de uppfyller kriterierna för att redovisas i balansräkningen vid kontraktets ingående. Det är först vid försäljning eller stängning som det finns en transaktion i traditionell mening. (Artsberg, 2003) Enligt IAS ska en finansiell tillgång tas upp i balansräkningen när en enhet ingår ett kontrakt (PWC, 2001). Åsikterna stämmer bra överens med våra teorier angående aktivering.

ANALYS

Risker som företagen har är valuta-, ränte-, kurs- och transaktionsrisk. Electrolux säkrar även eget kapital i främmande valuta, lån och råvaruinköp. Valutarisk är den största risken LKAB säkrar eftersom de säljer all järnmalm i dollar och dollarfluktuationen påverkar resultatet kraftigt. Finansiella instrument ger upphov till olika slags risker. Det finns valuta-, ränte- och marknadsrisk, vilka tillsammans utgör prisrisk samt kredit-, likviditets- och kassaflödesrisk. (FAR, 2003) Säkringar som kan göras är säkring av verkligt värde, kassaflöde och nettoinvestering i utländsk enhet (Moore, 2002). TeliaSonera säkrar transaktioner och balanser om säkringen uppfyller kraven för säkringsredovisning. Säkringen ska ha en direkt korrelation med den säkrade posten och effektivt säkra denna. Enligt teorin är säkringsredovisning tillåten under förutsättning att förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten är klart definierat, mätbart och effektivt. (Justitiedepartementet, 2002) Riskerna säkras med lån och derivatinstrument som ränte- och valutaswappar, valuta- och OMX-terminer samt andra terminer. Mestadels är det derivat som kan vara säkringsinstrument, men andra instrument kan användas vid säkring av utländsk valutarisk (PWC, 2001). Vi anser att det är lämpligt att använda derivatinstrument då dess värde är relaterat till något underliggande värde som förhoppningsvis förändras motsatt den säkrade postens värde.

Redovisning av finansiella instrument enligt IAS 39

Samtliga företag har börjat förbereda sig inför IAS 39. TeliaSonera införde IAS 39 redan 2001 och Electrolux har rapporterat enligt US GAAP sedan 2000. Vi anser att det är bra att företagen har börjat förbereda sig eftersom IAS ska införas till 2005 och för att jämförelser ska finnas är det bra om det är igång till 2004. Förändringar de måste göra är att uppgradera finanssystemen samt att uppnå kraven för säkringsredovisning. Krumins anser att det var svårt att uppnå hedgeredovisning då det är stränga krav på formell dokumentation, varje säkring måste länkas till en underliggande risk. Det ska mätas hur värdeförändringen varierar med den underliggande risken och visa att säkringen är effektiv. Även Forsberg tar upp dokumentationskraven som en förändring som måste göras. I teorin framkommer det att säkringsredovisning är tillåten i vissa angivna fall under förutsättning att förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten är klart definierat, mätbart och effektivt (IASB, no date). Förhållandet, säkringsinstrumentet, den säkrade posten och hur effektiviteten ska mätas måste vara väl dokumenterade (Moore, 2002). För att förändra riskexponeringen gör Electrolux idag större affärer som får effekten att en hel portfölj får en annan riskexponering. Vid införandet av IAS 39 måste varje affär länkas till en underliggande post. Detta innebär att fler affärer måste göras vilket kostar mer pengar. Enligt IASB (no date) är säkringsredovisning inte tillåtet för säkring av hela balansräkningen utan endast för säkring av förändring i värde eller kassaflöde av ett specifikt säkrat instrument.

Finansiella instrument ska enligt IAS 39 värderas till verkligt värde. Undantag görs för lån och fordringar som härrör från företaget och som inte innehas för handel, finansiella tillgångar som företaget avser att inneha till förfallodagen samt de som inte går att bestämma något verkligt värde för. (IASB, no date) Endast skulder som är derivat och skulder som innehas för handelsändamål värderas till verkligt värde (Moore, 2002). När IAS 39 införs kommer företagen att värdera de instrumenten till verkligt värde, i vissa fall upplupet anskaffningsvärde. Svårigheten är enligt oss kanske att veta när vilken metod ska användas. Enligt IAS 39 ska alla finansiella instrument inklusive derivat aktiveras när ett kontrakt ingås (PWC, 2001). Införandet av IAS 39 innebär för Electrolux del att allt kommer att släppas igenom till den externa redovisningen. Beckius säger att aktiveringen är en fråga om kontroll. Enligt IAS ska en enhet aktivera tillgångar den har kontroll över, medan tillgångar den inte har kontroll över ska avaktiveras (PWC, 2001).

ANALYS

Skillnader mellan dagens rekommendationer och IAS 39

Det är marknadsvärdering, högre detaljnivå, synliggörandet i balansräkningen och fluktuationer i resultatet som de anser är de största skillnaderna mellan dagens rekommendationer och IAS 39. Enligt IAS ska ett en finansiell tillgång tas upp i balansräkningen när ett kontrakt ingås och den ska då värderas till verkligt värde (PWC, 2001). Detta gäller även derivat (IASB, no date). Enligt Jackson & Lodge, (2000) är nackdelar med marknadsvärdering att resultatsvängningarna blir större, vilket kan påverka värderingen av företaget negativt. Värderingen och aktiveringen av derivat- instrument är det som vi också anser vara de största skillnaderna, eftersom det inte har varit så i svensk redovisning tidigare.

Samtliga anser att redovisningen enligt IAS 39 är bättre än dagens rekommendationer eftersom det ger en bättre genomlysning samt att dolda värden blir synliga. Det som kan vara negativt är att IAS 39 ger affärsmässiga begränsningar eftersom portföljsäkringar inte tillåts och att reglerna är mer komplexa. Det kan även vara svårt att förklara varför resultat och balansomslutning fluktuerar. Enligt IAS 39 ska samtliga finansiella instrument, inklusive derivat tas in i balansräkningen. I den svenska redovisningen finns ingen heltäckande reglering som täcker alla finansiella instrument. (PWC, 2001) Eftersom det i dagsläget i princip inte finns någon detaljerad rekommendation angående finansiella instrument, anser Beckius att redovisning enligt IAS 39 kommer bli bättre. Vidare säger hon att det blir bättre för jämförbarheten mellan olika företag om det finns rekommendationer, så att alla redovisar på samma sätt. Artsberg (2003) menar att normgivarna har ett särskilt ansvar att skapa enhetliga regler vad gäller jämförelser mellan företag. Det måste finnas regler som behandlar lika händelser på ett likartat sätt. Marknadsvärdering kan ge bättre underlag för utvärdering av företagsledningens aktiviteter (ibid.). Krumins anser att säkringar kanske inte kommer göras då det blir svårt att uppnå effektivitet. Även Forsberg kommenterar att de höga kraven för säkringsredovisning kan leda till att en del företag inte bryr sig om att säkringsredovisa. Enligt IAS måste specifika kriterier om dokumentation och säkringens effektivitet uppfyllas för att få säkringsredovisa (PWC, 2001). Vi tror också att det kommer bli bättre med redovisning enligt IAS 39, eftersom det ger mer aktuella värden och att mer syns i redovisningen. Vi är lite tveksamma till om jämförbarheten ökar eftersom inte alla redovisar enligt IAS. Däremot kanske jämförbarheten ökar mellan företag som tillämpar IAS. Vi anser att införandet av IAS 39 kommer att vara svårt i början, men efter en inkörningsperiod faller bitarna på plats.

Effekter av övergången till IAS 39

De på företagen tror att de kommer bli påverkade av IAS 39 då det kommer generera ett omfattande arbete, terminer aktiveras, värdering till verkligt värde och att de kan få ett större disponibelt belopp. Enligt IAS ska alla finansiella instrument, inklusive derivat tas upp i balansräkningen. De ska då värderas till verkligt värde. (PWC, 2001) Oros- momenten för dem är att de inte kommer att kunna uppnå säkringsredovisning, inte kunna kommunicera volatiliteten på ett tydligt sätt och att arbetet med införandet blir betungande. Jackson och Lodge (2000) anser att volatiliteten kan påverka bedömningen av företaget negativt. Eftersom rekommendationen är komplex tror vi att arbetet kan bli mycket omfattande och mödosamt, men vi tror att slutresultatet kommer att bli bra med en mer aktuell och fullständig information. Transaktioner som blir synliga enligt företagen är de som i dag ligger ”off-balance”. Derivatinstrument är ofta så kallade ”off- balance” poster eftersom det är osäkert om de uppfyller kriterierna för att få redovisas i balansräkningen (Artsberg, 2003) Enligt IAS ska en finansiell tillgång tas upp i balansräkningen när ett kontrakt ingås (PWC, 2001). Vår åsikt är att det är bra att se vilka kontrakt som företagen har ingått, det ger en mer komplett bild. Avslutningsvis

ANALYS

säger de att IAS 39 kommer att ge en bättre bild av deras finansiella transaktioner. Krumins menar att det är tack vare bättre genomlysning.

5.3 Jämförelse av revisorernas och företagens åsikter