6. SLUTSATSER
6.4 Avslutande diskussion
Införandet av IAS hos de svenska företagens koncernredovisning är en del av arbetet med att harmonisera den finansiella informationen i världen. Anledningen är att öka den finansiella informationens jämförbarhet och överrensstämmelse mellan företag i olika länder. I vår undersökning kom vi fram till att det fanns tre stora skillnader mellan IAS 39 och dagens rekommendationer. Det var att enligt IAS 39 ska de finansiella instrumenten värderas till verkligt värde, de ska tas upp i balansräkningen när ett kontrakt ingås samt att kriterierna för säkringsredovisning kommer att bli svårare att uppfylla. Vi tittade även på effekter som införandet kunde ge. Effekterna som togs upp av företagen var att det skulle bli ett mer omfattande arbete och att aktiveringen av derivat skulle skapa ett större fritt eget kapital. Revisorerna pekade på att volatiliteten kommer att öka och att orealiserade vinster tas upp i resultatet när värdering till verkligt värde tillåts. De tog även upp att rutinerna för riskhantering förbättras samt att säkringsredovisningen kanske minskar på grund av de ökade kraven.
En del av vår hypotes var att försiktighetsprincipen skulle sättas ur spel när de finan- siella instrumenten ska värderas till verkligt värde och orealiserade vinster redovisas i resultaträkningen. Denna åsikt delade inte aktörerna med oss, utan de ansåg inte att några principer eller kvalitativa egenskaper kommer att sättas ur spel. Möjligtvis att försiktighetsprincipen skulle få en svagare betoning. Det fanns även farhågor om att begripligheten skulle försvåras på grund av rekommendationens komplexitet och tillför- litligheten minskas då en bedömning av det verkliga värdet i vissa fall måste göras. Alla aktörerna var positiva till införandet av IAS 39 eftersom det bland annat skulle ge en bättre bild av företagets riskposition och värden. Någon tog upp att jämförbarheten skulle bli bättre nu när det kommer en enhetlig rekommendation angående finansiella instrument. Detta kontrades med att en annan ansåg att jämförbarheten skulle minska mellan företag som använder IAS och de som inte gör det. Andra tankar var att rekommendationen är väldigt komplex och att det kommer att krävas mycket arbete för att införa den. Volatiliteten i resultat och balansomslutning var något alla revisorerna trodde att företagen skulle oroa sig för, men så var inte riktigt fallet. Även om volatili- teten nämndes av ett företag, så var det mycket annat som kom upp. Exempelvis att inte uppnå kriterierna för säkringsredovisningen och att arbetet blir för betungande.
6.5 Förslag till fortsatta studier
Ämnet vi har studerat är väldigt komplex därför har vi endast kunnat skrapa på ytan. Vi anser att det finns flera intressanta vinklingar som vi inte har behandlat eller som kan behandlas djupare. Exempelvis kan en djupare undersökning göras om hur en specifik redovisningsprincip eller kvalitativ egenskap har påverkats av införandet av IAS 39. Det skulle även vara intressant att göra en grundligare undersökning på ett företag och titta på vilka effekter införandet av IAS 39 har gett. Följande frågeställningar finner vi intressanta:
Sätts någon redovisningsprincip eller kvalitativ egenskap ur spel vid införandet av IAS 39?
Hur har företagen påverkats av införandet av IAS 39?
Ger IAS 39 en mer rättvisande bild av företaget?
Ökar jämförbarheten med IAS 39?
REFERENSLISTA
Arbnor, I., & Bjerke, B. (1994). Företagsekonomisk metodlära. (2:uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Arnell, G. (no date). IAS snart här – underskatta inte konsekvenserna [On-line]. Available: http://kpmg.se/infocore?_md=browse&extendedPath=2&id=13908 [2002, 27 november].
Artsberg, K. (2003). Redovisningsteori: -policy och -praxis. Malmö: Liber ekonomi. Buisman, J. (2000). Svenska företag kan koncernredovisa enligt IAS-i princip. Balans, (1), 10-15.
Choi, F. (1991). Handbook of International Accounting. New York: Wiley. Culyer, G. P. (1993). Fair Value Accounting. Massachusetts CPA Review, 67(4).
Eriksson, L. T., & Wiedersheim-Paul, F. (1997). Att utreda, forska och rapportera (5: e uppl). Malmö: Liber-Hermod.
Falkman, P. (2000). Teori för redovisning. Lund: Studentlitteratur.
Förenade Auktoriserade Revisorer. (2002). FAR's samlingsvolym 2002. Stockholm: FAR Förlag.
Förenade Auktoriserade Revisorer. (2003). FAR’s samlingsvolym 2003 del 1. Stockholm: FAR Förlag.
Garrido, P., León, A., & Zorio, A. (2002). Measurement of formal harmonization progress: The IASC experience. The International Journal of Accounting, (37) 1-26. Glautier, M. W. E., & Underdown, B. (1994). Accounting theory and practice (5:th. Ed). London: Pitman.
Gröjer, J-E. (2002). Grundläggande redovisningsteori (5:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Halvorsen, K. (1992). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik: Om kvalitativa och
kvantitativa metoder (2: a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Hora, J.A., Tondkar, R. H., & Adkikari, A. (1997). International Accounting Standards in Capital Markets. Journal of International Accounting, Auditing & Taxation, 6(2), 171-190.
IASB. (No date). IAS 39: Financial Instruments: Recognition and Measurement [On- line]. Available:
http://www.iasc.org.uk/cmt/0001.asp?n=983&s=10151624&sc={941CC97A-FEB5- 43CE-B310-27CDFBB4B06D}&sd=492702168 [2002, 3 december].
Jackson, P., & Lodge, D. (2000). Fair value accounting and the future of financial instruments. Balance sheet, 8 (5), 10-13.
Jakobsen, D. I., & Sandin, G. (2002). Vad, hur och varför: om metodval i
företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Justitiedepartementet. (2002). Redovisning och värdering av finansiella instrument. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Jönsson, S. A. (1985). Eliten och normerna: drivkrafter i utvecklingen av
redovisningspraxis. Lund: Doxa.
Kam, V. (1990). Accounting theory (2:ed). New York: Wiley.
Kieso, D. E., Weygandt, J. J., & Warfield, T. D. (2001). Intermediate Accounting (10:th. ed.). New York: Wiley.
Knutsson, M. (1996). Årsredovisningslagen: en kommentar. Stockholm: Juristförlaget. KPMG. (No date). Nya IAS-regler får stora konsekvenser för börsbolagen [On-line]. Available: http://kpmg.se/infocore?_md=browse&extendedPath=2&id=8395 [2002, 27 november].
Kylebäck, S., & Landén, S. (2001). Aktuella redovisningsfrågor år 2001. Stockholm: Ernst & Young.
Laínez, A. J., & Callao, S. (2000). The effect of accounting diversity on international financial analysis: empirical evidence. The International Journal of Accounting, 35(1), 65-83.
Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Mettinger, B-A. (1999). Finansiella instrument enligt IAS 39: en standard som redan ifrågasätts. Balans, (10) 36-39.
Moore, R. (2002) Accounting for financial instruments under IAS: The European dimension. Balance sheet, 10(1), 20-23.
Murphy, A. B. (2000). The Impact of Adopting International Accounting Standards on the Harmonization of Accounting Practices. The International Journal of Accounting,
35(4), 471-493.
PWC. (2001). International AccountingStandards: Similarities and Differences IAS, US
GAAP, UK GAAP and SWEDISH GAAP [On-line]. Available:
http://www.pwcglobal.com/se/swe/ins-sol/spec-int/ias/Swedish_GAAP_2001.pdf
[2003, 15 november]
PWC. (No date). Europas krav på IAS [On-line]. Available:
http://www.pwcglobal.com/se/swe/ins-sol/spec-int/ias/artikel_europas_krav.html [2002, 20 november].
Rundfelt, R. (1991). Normgivning och redovisningspraxis i några länder. Stockholm: Bokföringsnämnden.
Rundfelt, R. (2001a). IASC äntligen klara med förslaget till ny rekommendation om redovisning av finansiella instrument. Balans, (1) 43-44.
Rundfelt, R. (2001b). IASB har börjat arbeta. Balans, (5) 45-46.
Smith, D. (2000). Redovisningens språk (2: a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Thomasson, J. (1999). Den nya affärsredovisningen. (11: e uppl). Malmö: Liber Ekonomi.
Thorell, P., & Whittington, G. (1994). The harmonization of accounting within the EU.
The European Accounting Review, 3(2), 215-239.
Tower, G., Hancock, P., & Taplin, R-H. (1999, September). A regional study of listed companies’ compliance with international accounting standards. Accounting Forum, 23(3), 293-305.
Wahlström, G. (2000). Nya förutsättningar för reglering av extern redovisning: - en
praxisundersökning mot bakgrund av finansiella instrument. Göteborg: Göteborgs
universitet.
www.iasc.org.uk, 021106.