Företag

4.2.1 Ulf Krumins, Electrolux

Intervjun med Ulf Krumins var den första på företagssidan. Krumins har arbetat på Electrolux Treasuryavdelning i tre år. Sedan ett år tillbaka är han projektledare för implementeringen av IAS 39.

Redovisningens principer och kvalitativa egenskaper

God redovisningssed, försiktighetsprincipen och rättvisande bild är de principer som Krumins anser vara viktigast. Den kvalitativa egenskap som han finner viktigast är begriplighet, det är viktigt att förstå vad som ligger till grund för redovisningen. IAS 39 syftar till att ge en bättre förståelse och genomlysning. Risk finns att det blir svårare att förstå resultatet när det blir en större volatilitet. Det är viktigt att kunna kommunicera och förklara bakgrunden till denna. Resultatet kan bli svårare att förklara men samtidigt ger IAS 39 en bättre genomlysning. En så kallad ”audittrail” skapas, oavsett finansiell transaktion syns vilken risk den avser. IAS 39 lyfter även fram positiva marknadsvärderingar, om detta strider mot försiktighetsprincipen går att diskutera.

Redovisning av finansiella instrument i Sverige idag

Electrolux använder mest valuta- och råvaruterminer. I dagsläget värderar de sina instrument i deras finansiella system, Finance Kit. Kontrakten marknadsvärderas men däremot redovisas inte allt. En hel del hamnar off-balance. Electrolux egen bedömning värderas nästan uteslutande på marknadsvärden. Finansiella instrument aktiveras när transaktionen är genomförd. Electrolux säkrar eget kapital i främmande valuta, sina lån, råvaruinköp och transaktionsrisker. De försöker förändra valutaexponeringen och ränte- fixingen i skuldportföljen. Ovanstående risker säkras med terminer och delvis med lån.

Redovisning av finansiella instrument enligt IAS 39

Electrolux har börjat förbereda sig inför införandet av IAS 39. Sedan år 2000 rapporterar de enligt US GAAP, eftersom de är noterade i USA. Föregångaren till IAS 39 är den amerikanska rekommendationen FAS 133, således har de redan marknadsvärdering i sin amerikanska redovisning. Detta kommer nu att slå igenom i den svenska redovisningen. Electrolux är nu inne i sin tredje och sista fas i projektarbetet gällande IAS. Fas ett bestod av att gå igenom hur resultatet skulle påverkas vid marknadsvärdering. De kom även fram till att de skulle ha hedge- redovisning för equity, funding och transaktionsexponering. Det är svårt att uppnå hedgeredovisning då det är stränga krav på formell dokumentation, varje säkring måste kunna länkas till en underliggande risk. Med IAS 39 måste varje affär länkas till en underliggande säkrad post. Detta innebär att fler affärer måste göras, vilket kostar mer pengar. Sedan ska det mätas hur värdeförändringen varierar med den underliggande risken och visa att säkringen är effektiv. Andra fasen var att gå igenom verksamheten samt strategierna och titta på vad de gör, om de kan fortsätta göra det, hur de redovisas idag och vilka förändringar som måste göras. Tredje och sista fasen är att implementera förändringarna. De finansiella instrumenten kommer att värderas på samma sätt vid användandet av IAS 39 som idag. Skillnaden är att allt släpps igenom till den externa redovisningen. Effekten ska påverka balansräkningen direkt.

Skillnader mellan dagens rekommendationer och IAS 39

Krumins anser att de största skillnaderna är detaljnivån och att allt ska marknads- värderas. Han anser även att IAS 39 är bättre än dagens rekommendationer när det gäller den externa förståelsen för företaget. Det blir en bättre genomlysning, då det är

EMPIRI

lättare att förstå med all dokumentation. Det är dock en stor omställning för företaget och det kan skapa affärsmässiga begränsningar på grund av att portföljsäkringar inte längre kommer att vara tillåtna. Vissa säkringar kan inte göras då det är så svårt att uppnå effektivitet. Konsekvensen blir att en redovisningsregel talar om vad som får göras affärsmässigt och det är inte det redovisningen ska handla om, säger Krumins.

Effekter av övergången till IAS 39

Det är ett omfattande arbete att gå över från en redovisning till en annan. Effekter som Electrolux är mest oroliga för är att de inte ska kunna kommunicera volatiliteten på ett tydligt sätt för de transaktioner som inte uppnår hedgeredovisning. Detta kommer inte endast drabba Electrolux utan alla svenska publika bolag. De transaktioner som kommer att bli mer synliga är de som ligger ”off-balance” idag. Krumins tror att de som får mest genomslag är terminer som säkrar kommersiella flöden och transaktionsrisker. Han anser även att IAS 39 kommer att ge en bättre bild av finansiella transaktioner eftersom den ger en bättre genomlysning. Det kan dröja ett tag innan investerare förstår vad IAS 39 innebär. När de gör det ska det inte bli någon skillnad på bedömningen av företaget. IAS 39 förändrar inte företagets ekonomiska ställning eller framtid, det är bara ett annat sätt att visa värden. Om de endast tittar på vissa förenklade nyckeltal och kvartals- resultat finns det en risk att fel slutsatser dras om svängningarna avslutar Krumins.

4.2.2 Magnus Forsberg, LKAB

Magnus Forsberg är ekonom på avdelningen ekonomi och finans. Han är projektledare för IAS-konverteringen inom LKAB.

Redovisningens principer och kvalitativa egenskaper

Det är framförallt två stycken, rättvisande bild och post-för-post-värdering som Forsberg anser vara de viktigaste principerna. Rättvisande bild av den anledningen att företaget och dess affärer ska återspeglas. Post-för-post-värdering då posterna som finns i balansräkningen ska vara rätt värderade så inget är dolt eller felaktigt. Jämförelser mellan år måste finnas för att kunna förstå vilka förändringarna är, därför är jämförbar- hetsprincipen betydelsefull. De viktigaste kvalitativa egenskaperna är begriplighet och jämförbarhet. Finansiell information ska kunna förstås, den får inte vara för svårt skriven. Utan jämförbarhet är det lätt att bli vilsen. IAS 39: s komplexa regler medför enligt Forsberg att det blir mer svårförståeligt. Vidare anser han att försiktighets- och matchningsprinciperna tonas ned när värdering till verkligt värde införs.

Redovisning av finansiella instrument i Sverige idag

LKAB har aktier som dels är ”Held-for-trading”, dels ”Available-for-sale”. I ”Held-for- trading” kategorin finns aktier, aktieoptioner och OMX-terminer. De har även intresse- fordringar på intressebolag. Som ”Held-to-maturity” har de obligationer, stadsskulds- växlar och företagscertifikat. De har även aktier, bokförda som finansiella anläggnings- tillgångar i SSAB. Det värdemässigt största finansiella instrument de har är valuta- terminskontrakt i US-dollar. Idag värderas de finansiella instrumenten till LVP. De följer de lagar angående aktivering av finansiella instrument, därav har de inte aktiverat något. Enligt Forsberg är det två risker som LKAB säkrar. Den största är valutarisken, då de säljer all järnmalm i dollar och dollarfluktuationen påverkar resultatet kraftigt. De säkrar även en kursrisk på aktierna då de har vissa aktieportföljer för trading. Valutarisken säkras genom valutaterminer, vilket gör att de kan få kundfordringarna till en högre balanskurs och kursrisken säkras genom OMX-terminer.

EMPIRI

Redovisning av finansiella instrument enligt IAS 39

LKAB startade sin IAS-konvertering redan år 2002, medan projektarbetet startade första kvartalet 2003. För att redovisa enligt IAS 39 krävs att finanssystemet uppgraderas. De var även tvungna att uppnå dokumentationskraven, göra sannolikhetsberäkningar samt ha internutbildning och en kontinuerlig dialog med främst inköpsavdelningen. De finansiella instrumenten kommer vid övergången till IAS 39 att värderas till marknads- värde. Instrumenten kommer att aktiveras enligt reglerna i IAS 39 menar Forsberg.

Skillnader mellan dagens rekommendationer och IAS 39

Enligt Forsberg är de största skillnaderna att mer kommer bli synligt i balansräkningen, till exempel kommer säkringarna visas där. Påföljden av detta blir förmodligen mer fluktuationer i resultatet. Det positiva med IAS 39 anser Forsberg vara att de dolda värdena som företagen har kommer att synas. Negativt är att redovisningsreglerna blir mer komplexa och fler, vilket resulterar i att det blir administrativt betungande. En svårighet kan även vara att förklara varför resultat och balansomslutning fluktuerar. Forsberg tror att de höga kraven för säkringsredovisning kan medföra att en del företag inte bryr sig om att säkringsredovisa.

Effekter av övergången till IAS 39

LKAB kommer att påverkas genom att terminer aktiveras. Marknadsvärderingen av aktierna i SSAB gör att det kommer att bli ett större eget fritt kapital. Effekterna de är mest oroliga för är att det blir för betungande och att det kommer bli svårt att upprätthålla säkringsredovisningen. Vidare anser Forsberg att det är ganska komplext och det kommer att krävas en del resurser för att förklara utfallet och prognoser. De transaktioner som kan bli synliga är terminer och de inbyggda derivaten. Avslutningsvis menar Forsberg att IAS 39 principiellt ger en bättre bild av den finansiella situation som helhet men det kan diskuteras hur transaktionerna ska redovisas.

4.2.3 Kristina Beckius, TeliaSonera AB

Kristina Beckius är controller på TeliaSoneras finansavdelning. De införde IAS 39 redan 2001.

Redovisningens principer och kvalitativa egenskaper

Rättvisande bild, jämförbarhetsprincipen och post-för-post-värdering är de principer som Beckius anser vara viktigast. Tillförlitlighet, jämförbarhet och materialitet är de kvalitativa egenskaper som hon anser är viktigast för förståelsen av finansiell information. Vidare anser Beckius inte att någon kvalitativ egenskap sattes ur spel när TeliaSonera införde IAS 39.

Redovisning av finansiella instrument i Sverige idag

TeliaSonera har bland annat ränteswappar, valutaränteswappar, valutaderivat och värdepappersinnehav. De värderar sina finansiella tillgångar till verkligt värde, med vissa undantag. Det verkliga värdet bestäms av kursen på officiella marknadsplatser. Om detta inte är tillgängligt värderas instrumenten till diskonterat framtida kassaflöde till noterad marknadsränta för respektive löptid. Valutaswappar och valutatermins- kontrakt värderas till terminskurs. Omräkning till svenska kronor görs till noterad kurs på bokslutsdagen. ”Held-to-maturity” tillgångar, fordringar som härrör från företaget och tillgångar där verkligt värde inte kan fastställas värderas till upplupet anskaffnings- värde. Även finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde menar Beckius. Skulder som inte innehas för handel och som säkrar förändringar i verkligt värde redovisas till verkligt värde. De finansiella instrumenten aktiveras enligt likviddags-

EMPIRI

principen. TeliaSonera säkrar transaktioner och balanser om säkringen uppfyller kraven för säkringsredovisning. Det vill säga att säkringen ska ha en direkt korrelation med den säkrade posten och effektivt säkra denna. För att säkra valuta- och ränterisker använder TeliaSonera derivatinstrument som ränte- och valutaswappar, terminsavtal etcetera.

Redovisning av finansiella instrument enligt IAS 39

TeliaSonera införde IAS 39 redan 2001, så de har börjat förbereda sig. De förändringar de gjorde var att införa ett nytt systemstöd för att kunna värdera framförallt de poster som finansavdelningen ansvarar för. Det vill säga värdering av lån med tillhörande derivat. De finansiella instrumenten kommer att värderas på samma sätt som de gör idag eftersom de redan följer IAS. Aktiveringen av instrumenten är en fråga om kontroll.

Skillnader mellan dagens rekommendationer och IAS 39

Beckius anser inte att det kommer bli någon skillnad mellan dagens rekommendationer och redovisning enligt IAS eftersom TeliaSonera redan tillämpar IAS 39. Hon anser att redovisning med IAS 39 är bättre eftersom det i princip inte finns detaljerade rekommendationer angående finansiella instrument idag. Det är bättre för jämförbar- heten mellan företag att det finns rekommendationer så att alla redovisar på samma sätt.

Effekter av övergången till IAS 39

Effekter som övergången till IAS 39 gav var att finansiella instrument värderas till verkligt värde. Då TeliaSonera redan infört IAS 39 är de inte oroliga för några effekter av övergången. Beckius menar att det inte blir några större förändringar angående vilka transaktioner som blir synliga då de redan implementerat IAS 39. Slutligen säger hon att IAS 39 ger en bättre bild av deras finansiella transaktioner.

Tabell 4:2 Sammanfattning över företagens åsikter

Ulf Krumins Magnus Forsberg Kristina Beckius

Redovisningens principer och kvalitativa egenskaper

God redovisningssed, försiktighetsprincipen och rättvisande bild.

Begriplighet.

Går att diskutera om försiktig- hetsprincipen sätts ur spel.

Rättvisande bild, post-för- post-värdering, försiktighets- och jämförbarhetsprincipen. Begriplighet, jämförbarhet. Försiktighets- och match- ningsprincipen tonas ner.

Rättvisande bild, jämförbarhetsprincipen och post-för-post-värdering. Tillförlitlighet, jämförbarhet och materialitet. Inga sätts ur spel. Redovisning av finansiella instrument idag

Valuta- och råvaruterminer, ränte- och valutaswappar. Värderas till verkligt värde internt.

Aktiveras när transaktionen är genomförd.

Valuta-, ränte- och transaktionsrisker

Säkras med terminer och lån.

Obligationer, statsskuldväxlar, företagscertifikat, aktier, aktieoptioner, OMX- och valutaterminer.

Värderas till LVP. Valuta- och kursrisk. Säkras med valuta- och OMX-terminer

Ränte- och valutaränte- swappar, valutaderivat och värdepappersinnehav. Värderas till verkligt värde med vissa undantag. Aktiveras enligt likviddagsprincipen. Valuta och ränterisker. Säkras med derivat.

Redovisning av finansiella instrument enligt IAS 39

Har börjat förbereda sig. Förändringar i

säkringsredovisningen. Värderas till verkligt värde.

Har börjat förbereda sig. Måste uppgradera finanssystemet, uppnå krav för säkringsredovisning. Värderas till verkligt värde.

Har redan infört IAS. Nytt systemstöd. Verkligt värde, upplupet anskaffningsvärde. Aktivering kontrollfråga.

Skillnader mellan dagens rekommendationer och IAS 39

Marknadsvärdering, högre detaljnivå.

IAS 39 bättre genomlysning, affärsmässiga begränsningar.

Mer synligt i BR, fluktuationer i resultat. Dolda värden blir synliga, men reglerna är komplexa.

Inga.

IAS är bättre för jämförbarheten.

Effekter av övergången till IAS 39

Omfattande arbete.

Oroliga att ej uppnå säkrings- redovisning och inte kunna kommunicera volatiliteten. ”Off-balance” blir synliga. Bättre genomlysning.

Terminer aktiveras, större fritt eget kapital.

Mest oroliga för att det blir för betungande.

Terminer och derivat synliga. Bättre bild som helhet.

Verkligt värde. Är inte oroliga. Ingen större förändring. IAS ger en bättre bild.

ANALYS