Sysselsättning
3. Integrering av genus och jämställdhet i dagens planering
3.4. Analys Genusperspektivet i dagens länstransportplanering
För att bilda sig en uppfattning om hur de senaste länstransportplanerna var uppbyggda och i vilken mån dessa behandlade jämställdhet, gjorde forskarna en kvalitativ innehållsanalys av planerings- dokument som hade producerats i samband med länstransportplanerna i de båda regionerna. Fokus lades på vilket utrymme som gavs åt jämställdhetsfrågor i materialet och på vilket sätt jämställdhet konstrueras och ramas in diskursivt, exempelvis vilka aspekter av jämställdhet som framstår som mest relevanta. Parallellt genomfördes fokusgruppssamtal med planerare i de båda regionerna. En för- djupning av analyser av dokumenten och fokusgrupperna finns i bilagorna 1 och 2.
Ett flertal politiska målsättningar bildar utgångspunkt för planerna, främst de nationella transport- politiska målen (där jämställdhet ingår).87 Man återanvänder texter från de transportpolitiska målen i de regionala dokumenten. Målformuleringen om jämställdhet är tydligt kopplad till tillgänglighet och i specificeringen av de transportpolitiska målen framgår att transportpolitiken ska bidra till ett ”jämställt samhälle”. Det innebär att transportsystemet utgör både mål och medel för jämställdhet; det ska vara jämställt, genom att svara mot både kvinnors och mäns transportbehov, men också bidra till att människor kan leva jämställda liv.
3.4.1.
Dalarna
I Dalarna fokuseras särskilt möjligheterna till arbetspendling och turistnäringen samt andra näringar som bedöms som viktiga i regionen. Planen tar bland annat upp regionförstoring, näringsliv, gods- transporter, befolkningsutveckling, arbetsmarknad, kompetensförsörjning och utbildning. Möjligheten till arbetspendling är kopplat till regionförstoring och det som benämns ”funktionella arbets-
marknader” det vill säga att skapa lokala arbetsmarknader som är funktionella. Lokala arbets- marknader kan förändras över tiden beroende på förändringar i pendlingsströmmarna.88
Stora delar av Dalarna beskrivs som glesbygd. Tvillingstäderna Falun-Borlänge utgör länscentrum. Särskilt nämns det regionala utvecklingsprogrammet ”Dalastrategin” som avser att ta vara på Dalarnas möjligheter att utvecklas i positiv riktning och att ”nå en fortsatt hållbar tillväxt”. Avseende jämställd- hetens betydelse finns följande formulering i strategirapporten:
Kvinnors och mäns jämställda medverkan och inflytande över innovationsarbete och arbetsmarknad blir en alltmer kritisk tillväxtfaktor. En högre grad av jämställdhet bidrar till att möta näringslivets behov av kompetenser och förbättrar Dalarnas förutsättningar för entreprenörskap och innovationskraft och bidrar dessutom till att öka Dalarnas attraktivitet. I Dalarna, liksom i andra näraliggande regioner, är näringsliv och arbetsmarknad starkt könssegregerad. Tillväxten i Dalarna skulle stärkas om detta mönster bryts. 89
Länstransportplanen tar vidare upp att effekterna av en åtgärd är olika för män och kvinnor på grund av gruppernas resmönster. Järnvägssatsningar sägs gynna män mer än kvinnor i och med att de reser längre och får tillgång till en större arbetsmarknad.
87 Se ”Transportpolitikens mål” Regeringskansliet. Hämtad 2014-07-01 från www.regeringen.se.
88 Indelningen i lokala arbetsmarknader bygger på statistik om arbetspendling. Arbetspendling uppstår enligt SCB:s definition om en person
bor i en kommun och arbetar i en annan d.v.s. pendling sker över kommungräns. Processen med att skapa lokala (funktionella) arbetsmarknader sker genom att först bestämma förekomsten av lokala centra och därefter avgöra till vilket lokalt centrum övriga d.v.s. osjälvständiga kommuner ska föras. Det finns även ett tredje steg som innebär att urskilja flerkärniga lokala arbetsmarknader. Se: Hedin & Tegsjö: Lokala arbetsmarknader – egenskaper, struktur och utveckling och SCB: Metoden att skapa lokala arbetsmarknader (LA). www.scb.se
3.4.2.
Västra Götaland
Västra Götaland har övergripande fokus på regionförstoring genom ökade möjligheter till arbets- pendling och på kollektivtrafik, två inriktningar som överlappar varandra. Arbetet med planen sägs ha vägletts av ”tillväxt” och ”miljö”. Här nämns även vikten av näringslivets transporter och att kollektiv- trafiken har betydelse för ett jämlikt transportsystem. Jämställdhet nämns i planens utgångspunkter men utvecklas inte närmare integrerat med andra mål eller i samband med motiveringen för olika prioriteringar. I Västra Götaland har man även arbetat med begreppet mänskliga rättigheter och social hållbarhet i planeringen.
3.4.3.
Jämförelse mellan regionerna
När vi tittar närmare på dokumenten visar det sig att Region Dalarnas länsplaner ger större utrymme åt jämställdhet jämfört med Västra Götaland. I Dalarnas länsplaner kopplas jämställdhet till arbets- marknad, sysselsättning, regionförstoring, dagspendling, bransch och utbildning. Planen konstaterar till exempel att besöksnäringen erbjuder sysselsättning till en stor andel kvinnor. Avsnittet arbets- marknad redogör för sysselsättning och arbetspendling uppdelat på kön. Man konstaterar också att de lokala arbetsmarknaderna ser olika ut för kvinnor och män, ”bland annat beroende på att kvinnor pendlar mindre”.90
I Västra Götaland sker beskrivningen av jämställdhet med fokus på transportsystemet och planerings- processen som mål snarare än medel. Det innebär att beskrivningen i huvudsak kretsar kring att tillgodose kvinnors behov och värderingar samt att skapa en jämställd planeringsprocess, snarare än hur transportsystemet (och planeringen) kan bidra till en jämställd arbetsmarknad eller en jämställd fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, det vill säga i förlängningen ett jämställt sam- hälle. En slående skillnad mellan de två senaste regionala planerna för transportinfrastruktur 2010- 2021 och 2014-2025 i Västra Götaland, är att i den första formuleras jämställdhet implicit som någon- ting som i första hand handlar om kvinnor och att möta kvinnors behov, medan den nyare planen skriver om jämställdhet som någonting som handlar om både kvinnor och män.
Det finns ett antal regionala dokument (i båda regionerna) om jämställdhet av strategisk karaktär som inte har en direkt koppling till transportsystemet och infrastrukturplaneringen. De behandlar bland annat ekonomisk jämställdhet och möjligheterna att göra arbetsmarknaderna inom respektive region mer jämställda. Få av dessa dokument gör tydliga kopplingar till vilken roll planeringen av
transportsystem kan spela i en sådan förändring, även om undantag finns. Exempelvis kan ett regionalt utvecklingsprogram hantera aspekter som berör flera sektorer och vi kan anta att dessa kan vara överlappande. Det förekommer också skrivningar om att kvinnor föredrar kollektivtrafik, prioriterar trafiksäkerhet och miljö mer än män, medan män reser längre och mer med bil. Eftersom skillnaderna är små, blir sådana underlag missvisande om de inte problematiseras i andra underlag och konkreta slutsatser. Vilka underlag som används är mycket viktigt för utfallet. Om utfallet ska beakta jämställdhet (jämte en hel del andra aspekter) behövs underlag som fokuserar på jämställdhet. Utredningsmaterial som fokuserar sociala aspekter, inklusive jämställdhet, skulle behöva utvecklas. Figur 4 (nedan) exemplifierar hur relationen mellan länstransportplanen och andra dokument kan se ut. Exemplet är hämtat från Dalarna och boxarna som sammanbinds med pilar (i den vänstra delen av figuren) utgör strategiska dokument som produceras i anslutning till arbetet med länstransportplanen. Till höger har vi lagt till Moment i en JKB – för att visa hur denna skulle kunna integreras i processen.
Figur 4. Exempel på hur relationen mellan JKB, länstransportplanen och andra strategiska dokument kan se ut.
Vi har plockat fram några rapporter och strategidokument som hanterar jämställdhet, vilka skulle kunna användas i länstransportplaneringen mer systematiskt. Till exempel: Jämställt Västra Götaland:
Länsövergripande strategi för jämställdhetsintegrering 2014-2017, utgiven av enheten för social
hållbarhet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län;91 dessutom har Maria Larsson på Regionutvecklings- kontoret i Västra Götaland gjort studien Är vi på väg mot en Jämställd regionförstoring?92 som visar
på pendlingsmönster och diskuterar hur man skulle kunna arbeta för en jämnare fördelning av resurser för att kvinnor ska kunna ta del av regionförstoringens fördelar. Vidare har Frida Ryhag och Kerstin Bergman för Länsstyrelsen i Dalarnas räkning skrivit rapporten Lika – en checklista för jämställd
samhällsplanering.93 Metoder och utgångspunkter i rapporterna visar på olika sätt att arbeta och angripa jämställdhetsmålen och i visa fall även tips på hur man kan ansöka om resurser för ett sådant utvecklingsarbete regionalt.
3.4.4.
Avslutande kommentarer till dokumentanalysen
Hur jämställdhet konstrueras varierar mellan olika typer av dokument. Planer och planunderlag kopplar jämställdhet till regionala arbetsmarknader och (ibland indirekt) ekonomisk jämställdhet. Det förekommer också generaliserande skrivningar, såsom att kvinnor föredrar kollektivtrafik medan män reser längre och mer med bil. Eftersom skillnaderna är små, blir sådana underlag missvisande om de inte problematiseras och konkretiseras i andra underlag. Vilka underlag som används är mycket viktigt för utfallet. Om utfallet ska beakta jämställdhet (jämte en hel del andra aspekter) behövs underlag som fokuserar på jämställdhet. Utredningsmaterial som fokuserar sociala aspekter, inklusive jämställdhet, skulle behöva integreras i transportplaneringen på alla nivåer.
Vi kan konstatera att det bedrivs utredningsarbete inom regionerna, länsstyrelserna och kommunerna som skulle kunna berika den länsövergripande transportplaneringen i högre grad än vad som gjorts
91Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2013).
92Larsson, M. (2008). Är vi på väg mot en Jämställd regionförstoring? Västra Götalandsregionen.
93Ryhag, F. & Bergman, K (2013). Lika – en checklista för jämställd samhällsplanering. Länsstyrelsen i Dalarna.
B ed ö m an d e Rå d gi va n d e In tegr er an d e
Relationen mellan länstransportplanen och andra strategiska dokument
1. Att göra en avgränsning