Sysselsättning
8. Att ge förslag på jämställdhetsintegrerande åtgärder i den kommande planeringen
JKB:n har också en roll i att blicka framåt mot vad som händer efter att länstransportplanen är färdig. I samband med arbetet med JKB:n kan behov av åtgärder identifieras, men som inte är möjliga att hantera inom ramen för länstransportplanen. Inte minst gäller det åtgärder som rör detaljutformning, av exempelvis hållplatser eller gång- och cykelstråk.
Erfarenheterna från arbetet med jämställdhet och regional transportplanering i de två regionerna har inneburit att vissa justeringar av modellen har gjorts. Ett exempel på en justering som gjorts är hur man ska förhålla sig till samrådsprocessen i länstransportplaneringen. Samrådet är centralt i MKB- processen och i modellen för JKB som föreslogs i inledningen av projektet fanns därför samråd med (se figur 5). Under arbetets gång gjordes bedömningen att samrådet i samband med genomförandet av en JKB för en länstransportplan bör fokuseras på samråd med berörda myndigheter, kommuner och relevanta intresseorganisationer eller strategiskt valda grupper hellre än att arrangera öppna samråd med allmänheten. Skälet till denna bedömning är samrådets två roller, verktyg för datainsamling samt verktyg för förankring av planen. I fallet med länstransportplaner var bedömningen att för data- insamlingen behövdes ett mer strukturerat urval av personer för att få användbara data till planen än vad som blir resultatet av inbjudan till mer öppna samrådsmöten. Vad gäller förankringen av planen var bedömningen att på den regionala nivån bör den inledningsvis göras genom kommuner och intresseorganisationer. Samtidigt är det viktigt att notera att detta kan innebära att genomförandet av en JKB för en länstransportplan kan upplevas som expertstyrd och ha begränsad demokratisk förankring.145. Samråd med allmänheten är emellertid viktigt i senare skeden av planeringen, exempelvis i samband med lokalisering av gång- och cykelvägar eller utformning av hållplatser och stationer och även i samband med utformningen av trafikförsörjningsprogram för kollektivtrafiken. Det är viktigt att tillse att olika grupper får möjlighet att delta i samråden, genom att välja tider, platser och upplägg som inte verkar exkluderande.
JKB-processen skiljer sig också från MKB i det att det finns ett starkare fokus på att verkligen integrera jämställdhet i planeringsprocessen och i utformningen av planens åtgärder. Därför ingår deltagande i val och utformning av åtgärder som ett moment i JKB-processen. Detta är ett viktigt steg i utvecklingen av konsekvensmetodiker. Detta eftersom en vanligt förekommande invändning mot MKB och liknande är att de främst har funktionen av en efterhandsrevision som tillför lite av värde. Att integrera jämställdhet i val och utformning av åtgärder innebär emellertid utmaningar, bland annat eftersom man då måste ta hänsyn till och göra avvägningar mellan jämställdhet och andra intressen. En invändning mot förslaget på JKB-process är att den kan upplevas som tunn och outvecklad. Det finns flera förklaringar till detta. Erfarenheterna från regionerna visade på att det finns ett behov av ett lättillgängligt verktyg, bland annat eftersom det inte finns tillräckligt med resurser. Därför har arbetet med att utveckla JKB-processen inte fokuserat på konsekvensbedömningsteori utan haft som mål att gå så rakt på praktiken som möjligt. Vidare saknas etablerade analysverktyg idag. I handboken före- slås GIS (geografiskt informationssystem) som ett användbart analysverktyg, men det är troligt att det finns fler. Genom att JKB används kommer processen och verktygen att utvecklas, anpassas och etableras och med tiden kommer en praxis att växa fram. Föreslagen procedur är att betrakta som ett första steg i denna utveckling och är på inget vis färdig. Ett exempel på en aspekt som inte hanterats är om det ska finnas en kontrollinstans, det vill säga att JKB:n ska godkännas, och vilken kontrollinstans detta då skulle kunna vara.
Som påpekades i avsnitt 4, kommer underlag till länstransportplanen från flera olika källor, bland annat från Trafikverket och regionala kollektivtrafikmyndigheter. För att jämställdhetsintegrera den regionala transportplaneringen behöver alltså arbetet med dessa underlag jämställdhetsintegreras. Det vill säga mycket av arbetet med JKB:n behöver ske före själva länstransportplanen.
En erfarenhet från regionerna som ingått i föreliggande forskningsprojekt är att innehållet i läns- transportplanen, det vill säga åtgärderna, i många fall arbetas fram i den regionala systemanalysen. Om detta gäller generellt för andra regioner har vi inte kunnat svara på. En rekommendation är dock att noggrant kartlägga i vilka utredningar som åtgärder utformas, annars blir det svårt att jämställdhets- integrera transportplaneringen.
5.1.
Avslutande kommentarer
Något som var tydligt i fokusgrupperna och workshopparna är att det kan vara tungt att vara den som ska driva det jämställdhetsintegrerande arbetet. Vidare att det kan vara känsligt att prata om jämställd- het och att det är lätt att jämställdhet blir personligt för vissa som deltar i planeringsprocessen. Det är därför viktigt att den som leder arbetet med länstransportplanen och de som leder arbetet med andra strategiska dokument aktivt arbetar för att jämställdhetsperspektivet får ta plats. För att undvika personliga känslor är det också viktigt att komma ihåg att jämställdhet i termer av länstransportplanen handlar om att skapa ett transportsystem som i ett rumsligt perspektiv ger lika möjligheter och förut- sättningar för kvinnor och män. Det handlar alltså inte om enskilda individers faktiska personliga val, utan om möjligheterna för dem att agera jämställt i vardagen.
Planerade publikationer:
Nya perspektiv på transportplanering – en handbok om jämställdhetskonsekvensbedömning av transportplaner. Ges ut i K2:s rapportserie.