Analys – Hur hantera de politiska jämställdhetsmålen i transportplaneringen?

I det inledande arbetsmötet gav transportplanerarna uttryck för att det är besvärligt att hantera människor i planeringsprocessen. Resonemang som att planering handlar om att dra streck på kartan som representerar förflyttningar visar på ett illustrativt sätt att de individorienterade perspektiven på planering inte fått det genomslag i transportplaneringen som efterfrågas när till exempel jämställd- hetsmålen ska beaktas.114 _{En diskussion uppstod om huruvida transportplanerare ska ha synpunkter på} hur familjer och individer organiserar sina vardagsliv. Utgångspunkten för transportplanerarnas uppdrag uppfattades som att tillgodose samhällets behov av transporter. Samhället blir i en sådan diskussion diffust och samhällsfunktioner snarare än individer och grupper i befolkningen synliggörs. Även om det tillkommit ansvarsområden till planeringsarbetet vilka kräver större hänsyn till sociala perspektiv, exempelvis satsningar på transportslag som gång och cykel, verkar det finnas en trygghet i att diskutera förutsättningarna för de fysiska strukturerna. När jämställdhetsperspektivet fördes upp till diskussion i arbetsmötena utgick flera av transportplanerarna från sina privata erfarenheter av hur de agerar i vardagen.115 _{Frågorna vad ett jämställt transportsystem innebär och hur ett sådant system}

111_{Donaldson, 2007 s. 23.}

112_{Lindkvist Scholten, C., & Forssell, R. (2013). Ambitiösa visioner - vaga mål: Att omsätta jämställdhetspolitik till praktik i vardagen.}

Malmö högskola, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning.

113_{Se t ex. Thelander, E. (2003). Delaktighet och dialog: På väg mot hållbara arbetsplatser. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.}

114_{Se t.ex. Ingo angående det allt mer komplexa uppdrag transportplaneringen ska hantera i Plan 2013.}

115_{Jfr. Malin Henriksson avhandling Att resa rätt är stort. Att resa fritt är större (2014), i vilken hon diskuterar planerarnas sätt att utgå från}

utformas har vid träffarna inte fått tillfredsställande svar. Ofta diskuterades förslag och åtgärder som till exempel trygghetsfrågor som kan relateras till det fjärde jämställdhetsmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Det andra och tredje jämställdhetsmålet, att det ska vara ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män samt att det obetalda hem och omsorgsarbetet ska fördelas lika mellan kvinnor och män, uppfattades strida mot varandra ur ett transportplaneringsperspektiv. I både Region Dalarna och Västra Götalandsregionen gav planerarna uttryck för vad de beskrev som dubbelheten i uppdraget med att arbeta för regionförstoring. Genom att tillhandahålla effektivare och snabbare regionala persontransporter ökar människors räckvidd beträffande arbetsställen och

utbildningsmöjligheter, vilket gynnar regionerna i ett regionalekonomiskt perspektiv. Samtidigt menade flera av transportplanerarna att de redan idag kunde iaktta hur denna planering framför allt gynnar män. I Region Dalarna har en analys av det regionala genuskontraktet genomförts på uppdrag av Winnet116 _{som drar slutsatsen att Dalarna är en relativ könstraditionell region beträffande försörjar-} och hushållsansvar. De analyser som deltagarna i projektet gjort visade att regionförstoringen också fick till följd att den kvarvarande föräldern, oftast kvinnan, dessutom arbetade deltid för att hinna med omsorgsansvaret.117 _{Transportinfrastrukturplaneringen på regional nivå handlar också om att}

säkerställa industrins intressen där i första hand godstransporterna står i fokus. I diskussionerna påpekade planerarna att samtal förts med näringslivet för att det också handlar om att få attraktiv arbetskraft att kunna ta sig till företagen i länet på vettiga villkor. Den konkurrenssituation som finns på till exempel järnvägssidan mellan persontransporter och gods, kan utvecklas till att också inkludera lokala, regionala och nationella behov. Med ett ökat resande som ett resultat av

regionförstoringspolitiken ökar också trycket i vissa delar av transportsystemet.

För att få en överblick över dagens situation när det gäller pendling, transporter och tidsanvändning blev det därför viktigt att ta reda på vilka underlag och tillgängligt material som transportplanerarna har att tillgå, samt vilka resurser som avsätts så att de analyser som behöver göras går att genomföra. Uppgiften för planerarna blev att beskriva vilka underlag som fanns, vilka underlag som saknades och vilka andra resurser som fanns i den egna organisationen eller i samverkande organisationer. I mindre regioner som till exempel Dalarna är planeringsorganisationen beroende av att ta hjälp av konsulter för vissa analyser (detta diskuteras vidare i kapitel 6). Det konstaterades att planerarna vid region Dalarna behöver kunskap om jämställdhet för att i uppdragsbeskrivningen till konsulterna kunna efterfråga nödvändiga underlag och därefter behöver man kunskaper för att kunna genomföra genusanalyser. För detta krävs individbaserad statistik. Den regionala systemanalysen bidrar med underlag till läns- transportplanen och innehåller redovisning av pendlingsströmmar uppdelade utifrån kön. Igenom- gången visade det sig att det saknades uppgifter för var de större arbetsställena är belägna, samt vilka möjligheter transportsystemet erbjuder kvinnor respektive män som vill och ska ta sig till och från dessa.

Det uppstod också en diskussion om vilka transportslag som gynnas och vem som använder vilka transportslag. I Region Dalarna, som är ett av Sveriges biltätaste län, kör både kvinnor och män mycket bil. Med uppdraget från Trafikverket att öka förutsättningarna för gång- och cykeltrafik uppstod diskussioner om fördelarna med de olika transportslagen. En av projektdeltagarna visade en modell av räckvidden mellan bil, buss och cykel över en större tätort i Sverige. Modellen visade att cykel ibland är det effektivaste transportslaget i större tätorter. En diskussion om säkerhetsaspekter för olika trafikantgrupper uppstod där framför allt barnens villkor i trafiken diskuterades. Det viktigaste från diskussionen var emellertid hur ett transportslag, i det här fallet bilen, ändå gjordes till norm för persontransporter, samt behovet av att få bättre underlag för att veta hur mycket olika transportslag används.

116_{Winnet Dalarna http://www.dalarna.winnet.se/.}

117_{Se t ex. Lindqvist Scholten, C., & Jönsson, S. (2010). Påbjuden valfrihet? Om långpendlares och arbetsgivares förhållningssätt till} regionförstoringens effekter. Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper; och Sandow, E., (2014). Till work do us part: The

I samtalen kring transporter och transportbehov och svårigheten att koppla transportsystemet till individperspektivet fick planerarna i Dalarna i uppgift att föra resedagböcker. Resedagböckerna var strukturerade utifrån en aktivitetsbaserad ansats118 _{som har tydlig koppling till tidsgeografi för att} synliggöra vardagens olika aktiviteter och vilka transportbehov som genereras i samband med att dessa aktiviteter ska kunna utföras. I samband med sammanställningen av resedagböckerna gjordes också sammanställningar över kvinnors och mäns tidsanvändning för olika aktiviteter baserade på de uppgifter som finns i Statiska centralbyråns lathund om jämställdhet, På tal om kvinnor och män.119 Då väcktes frågor om hur också fritidens resebehov går att jämställdhetsintegrera och hur aktiviteter varav vissa är tydligt genuskodade är olika tillgängliga med exempelvis kollektiva färdmedel. I första hand syftade övningen till att ge exempel på ett sätt att samla in data och att visualisera att det finns skillnader mellan individer och grupper. Eftersom fokus i den här studien var jämställdhet utgick vi ifrån kategorierna kvinnor och män.

I samarbetet med Västra Götalandsregionen framstod det som angeläget att driva på processen internt och planerarna framhöll att det fanns anledning för medarbetarna att sätta sig ner för att identifiera vilket anslag som en JKB-process ska ha i regionen. Genom att gruppen som möttes med få undantag utgjordes av olika deltagare blev den tänkta kontinuerliga processen svår att driva. Det pågår också sedan en tid tillbaka en rad olika initiativ i Västra Götalandsregionen som handlar om att integrera sociala perspektiv i transportplaneringen och då framför allt i arbetet med trafikförsörjnings- programmet som är under revidering. Genom att delta i kurser och arrangera workshops driver kollektivtrafiksekretariatet frågorna om social inkludering och jämställdhet som riktar sig till olika verksamheter internt men också involverar andra intressenter. En konsekvensbedömningsmatris från Göteborgs stad för att identifiera olika problemområden blev ett underlag som användes vid två tillfällen för att diskutera hur och om en sådan matris kan användas.120 Vad vi kan konstatera, som också gäller för hur diskussionerna fördes i Dalarna, är att det råder osäkerhet om var i planerings- processen en JKB bäst gör nytta och ska genomföras.

Slutligen konstaterades både i Region Dalarna och i Västra Götalandsregionen att det produceras en rad dokument internt i organisationerna som kan användas för att visa hur kvinnor och män agerar i transportsystemet och hur detta kopplar till samhällsplanering i övrigt. Ett nära samarbete med dem som utarbetar de regionala systemanalyserna underlättar insamlingen av relevanta underlag. Detta för att göra en kunskapsbaserad analys utifrån utbildningsnivå, bostadsort, arbetsställe,

fritidssysselsättningar, tidsanvändning och utnyttjande av olika samhällsfunktioner som barnomsorg och äldreomsorg. Det finns också medarbetare i de egna organisationerna som kan komma in i

planeringsprocessen mycket tidigare än vad som är fallet idag. Expertkunskap kan också inhämtas från de organisationer som länstransportplanerarna samarbetar med. Nöten att knäcka handlar om

kunskapsbehov hos transportplanerarna om hur jämställdhet integreras i planeringen, vilka frågor som ska ställas för att bättre förstå vad ett jämställt transportsystem innebär, samt förmåga att översätta dessa kunskaper till praktiska färdigheter.

I en handbok som utmynnat från arbetspaket 3 konstateras att länstransportplanen är ett aggregat av olika dokument som regionerna producerar. Om dessa underlagsrapporter saknar jämställdhets- perspektiv är det mycket svårt att konsekvensbedöma länstransportplanen. Det innebär vidare att underlag som inhämtas från andra myndigheter och organisationer måste ha ett

jämställdhetsperspektiv. Vidare måste data som inhandlas från, exempelvis SCB vara könsuppdelad i för att jämställdhetsanalyser ska kunna genomföras. Detta diskuteras vidare i kapitel 5.

118_{Ellegård, K. (2004). Home as a pocket of local order: Everyday activities and the friction of distance. Geografiska Annaler,}

Serie b, (4), 281.

119 _{SCB. På tal om kvinnor och män. Hämtad 2014-09-30 från www.scb.se}

120 _{Se: Göteborgs stad. Barnkonsekvensanalys och Social konsekvensanalys. http://goteborg.se/wps/portal/invanare/bygga-o-bo/kommunens-}