Professioner kännetecknas av att utövarna av yrket har formella och dokumenterade kunskaper som är inhämtade genom utbildningar. Vidare kännetecknas professioner av att de är tydligt avgränsade från varandra och att yrket är självständigt och har någon form av kodex och en begreppsapparat som ger yrkesutövarna gemensamma referensramar (Brante, 2005). Enligt Brantes genomgång av professionsforskning värnar professionsutövare sin domän och i de fall professionella grupper har uppdrag som ligger nära varandra uppstår en kamp om vem som ska ha tolkningsföreträde (Brante, 2005:5). Detta har betydelse för hur nya perspektiv integreras i det professionella uppdraget. Tidigt i WP 3 lyfte deltagarna i Region Dalarna önskemål om att de behövde få kunskap om vad ett jämställdhetsperspektiv på transportplanering innebär, vilka underlag som behövs för att kunna genomföra analyser utifrån kvinnors och mäns villkor, vilka frågor som ska ställas och vilka analyser som måste göras.
I politiskt styrda organisationer som regionförbund, länsstyrelser och myndigheter regleras verksam- heten av mål, direktiv och instruktioner samt krav på återrapportering. Tjänstemännen vid Region Dalarna och Västra Götalandsregionen arbetar gentemot de direktiv som formuleras av statliga myndigheter, den regionala politikens målformuleringar och verksamhetens ledning. I de inledande samtalen om JKB framkom att det inte finns några direktiv som kräver att transportplanerarna genomför en jämställdhetskonsekvensbedömning av länstransportplanen eller arbetar aktivt med jämställdhetsperspektivet.
Diskussionerna ledde vidare till att verksamheterna (Regionerna och Trafikverket) fick berätta hur jämställdhetsperspektivet integreras i planeringsprocesserna idag. Jämställdhetsperspektivet beskrevs som en ickefråga i arbetet med länstransportplanen, även om medarbetarna reflekterade över behovet att integrera jämställdhet på ett mer initierat sätt än den standardformulering som brukar användas i plandokumentet. Planerarna beskrev också att det saknas riktlinjer, direktiv och återrapporteringskrav när det gäller jämställdhetsperspektivet. I gruppen fördes diskussioner om behov av verksamhetsstyrning och målstyrning som styr mot de jämställdhetspolitiska målen. Enligt trafikplaneringstrategerna på Region Dalarna behövs ett direktiv från Trafikverket om jämställdhet ska integreras på ett strukturerat sätt i arbetet med att ta fram länstransportplanen, och det uttrycktes
samtidigt en oro runt bordet för att de personer som driver arbetet med framtagandet av läns- transportplanen riskerar stå ensam i arbetet med jämställdhetsfrågor om det inte finns tydlig styrning från politiken och chefer (Lindholm, 2011). Ytterligare en dimension till diskussionen om direktiv var att om det formuleras ett politiskt krav på att JKB ska genomföras i samband med länstransportplanens framtagande, ska dessa riktlinjer vara formulerade så att alla regioner arbetar med samma uppdrag för att underlätta jämförelser mellan olika regioner och län. Idag görs nationella tolkningar av de transportpolitiska målen där planerare från hela Sverige möts för att tillsammans med Trafikverket gå igenom vad det är som efterfrågas i länstransportplanen så att det finns en gemensam utgångspunkt för arbetet.
Planerarna i både Västra Götalandsregionen och Region Dalarna föreslog att kollektivtrafik- försörjningsprogrammet kunde tjäna som exempel på planering med ett integrerat jämställdhets- perspektiv.
I det nu gällande regionala kollektivtrafikförsörjningsprogrammet i Dalarna hade ett jämställdhets- perspektiv lyfts in i samband med att planen återremitterades till tjänstemännen av den politiska nämnden. Återremitteringen hade dock inget med jämställdhetsperspektivet att göra och det var inte heller någon i den politiska nämnden som särskilt påpekat att ett jämställdhetsperspektiv borde införas. På frågan hur det kom sig att skrivningen om jämställdhet kommit med i planen var det ingen som kunde dra sig till minnes hur eller på vems initiativ som skrivningen införts i dokumentet. Enligt planerarna hade man helt enkelt passat på när man fick tillbaka planen. Kollektivtrafikförsörjnings- programmet utformas av en medarbetare vid Region Dalarna tillsammans med en konsult. Den politiska nämnden hade inte några synpunkter på att jämställdhet fanns i dokumentet när planen slutligen fastställdes.
I Västra Götalandsregionen famlade planerarna i hur ett jämställdhetsperspektiv skulle kunna integreras i planen. De uppfattade sin medverkan i JKB-projektet som en möjlighet att få input till hur de skulle agera. Till stöd och hjälp för det fortsatta arbetet hade medarbetare tidigare deltagit i kurser som arrangerats i hur jämställdhet kan integreras i transportplanering.
Ett viktigt underlag för transportplaneringen är de regionala systemanalyser som genomförs vid Regionerna. Relationen till det regionala utvecklingsdokumentet och andra analyser som används vid planeringen var inte entydig. Planerarna återkom till den regionala systemanalysen som underlag till en rad av de plandokument som utformas. Centrala områden i systemanalysen är transportsystemets utformning, funktionella regioner, näringslivsstruktur, arbetsmarknad, bostadsmarknad, utbildning och socioekonomi. I systemanalyserna finns underlag om till exempel pendling som utgår från kön, men vad analysen av pendlingsmönstren utifrån kön betyder i relation till funktionsmålet om jämställdhet i transportsystemet eller de nationella jämställdhetsmålen återstår att göra. Dock konstaterades att om ett jämställdhetsperspektiv kan införlivas i systemanalysen skulle slutsatserna från systemanalysen som länstransportplanen grundar sig på leda till jämställdhetsintegrering av länstransportplanen och effekterna samt konsekvenserna för kvinnor och män bedömas.
Winnet Dalarna (www.dalarna.winnet.se) har kartlagt kvinnors företagande i länet och kartläggningen visar att många kvinnor är sysselsatta inom besöksnäringen. Genom att redogöra för omfattningen av näringen och dess betydelse för det regionala näringslivet har länstransportplanen på ett mer adekvat
sätt lyft fram besöksnäringens transportbehov. Här menar transportplanerarna att jämställdhets- perspektivet ”kommit in bakvägen” i länstransportplanen genom att de underlag som användes hade ett jämställdhetsperspektiv. Istället för att benämna det ”bakvägen” visar det arbete Winnet Dalarna gjort, hur jämställdhet kan integreras i det ordinarie arbetet genom att vara konsekvent och tydligt med att utgå från könsuppdelad statistik som analyserna baseras på.