En utmaning är att koppla de jämställdhetspolitiska målen, konkretiserade, till att hantera transportplanering med de regionala strukturer som sammantaget fogar samman Dalarna och Västra Götaland till funktionella regioner. Ett led i ett sådant arbete är att i planeringen ställa frågor om de funktionella regionerna är de samma för kvinnor som män, på vilket sätt kvinnors och mäns målpunkter i vardagen skiljer sig åt, hur kvinnor och män reser; inte bara i termer av målpunkter utan också ifråga om färdmedel, tidsåtgång och kostnad. I diskussionerna om transportplaneringen och arbetet med att utvidga de funktionella regionerna är tidsanvändning och ekonomiska resurser samt socioekonomiska förhållanden perspektiv som kan bidra till att nyansera analysen och prioriteringar av objekt och potter; genom att regionförstoring också innebär ett riskmoment för dem som befinner sig i transportsystemet. Riskkalkylen består av att inte alltid har kontroll över sin egen tidresurs när systemet inte fungerar på grund av trafikolyckor, trängsel eller andra stopp i trafikeringen. Påfrestningen att inte kunna lösa omsorgsansvar eller tvingas att på distans lösa situationer som uppstår för att man är långt från bostaden eller arbetsplatsen och inte kan komma fram enligt beräkningar behöver inkluderas i de kalkyler som tas fram för ökad regionförstoring.
Sammanfattning
I projektbeskrivningen formulerades syftet att arbetet i detta arbetspaket skulle utgå från en befintlig metod för att bedöma jämställdhetskonsekvenser av länstransportplaner, att metoden skulle vidare- utvecklas och projektet utveckla praktisk kunskap för jämställdhetskonsekvensbedömning (JKB) samt att processen att bedriva länstransportplanering skulle utvärderas medan den pågick. Syftet var också att sprida erfarenheterna och att bidra till att utveckla en fortbildning för planerare. Inom WP 3 har upplägget reviderats under arbetets gång och anpassats till arbetsgruppernas förförståelse och tillgång till olika resurser (till exempel underlag och expertkunskaper). När JKB-processen presenterades för projektgruppen var igenkänningsfaktorn hög. Modellen bygger på erfarenheter hämtade från miljökonsekvensbedömningar (MKB) som är legio vid länstransportplanering. Det framkom även att MKB ofta genomförs av konsulter, som finns utanför organisationerna som arbetar med de regionala planerna.
Länstransportplanen var precis antagen när WP 3 påbörjades och en mer prioriterad fråga för planerargruppen var revideringen av den regionala systemanalysen. Här fördes förslag fram om att en jämställdhetskonsekvensbedömning av den regionala systemanalysen skulle bidra positivt till att kunskapsunderlaget som länstransportplanen grundas på skulle bidra till en mer jämställd transportplanering. Den relevanta frågan för arbetsgruppen var inte om utan snarare när i planprocessen som JKB:n ska genomföras, vad det krävs för underlag för att genomföra analysen och vilka analyser som ska göras.
I både Västra Götaland och Dalarna konstaterade grupperna att det är viktigt att det finns jämställdhetskompetens med i bildandet av arbetsgrupper när en ny planeringsperiod inleds och att personer med genuskompetens finns med i arbetet kontinuerligt. När grupperna reflekterade över vilka verksamheten och personer som brukar ingå i arbetet med att ta fram strategiska planeringsdokument blev det tydligt att det finns både i Dalarna och Västra Götaland flera personer med genuskompetens.
Vi bedömer att en central frågeställning är när en JKB ska genomföras. Vårt förslag är att underlagen som länstransportplanen bygger på ska vara jämställdhetsintegrerade. Därmed går det att i länstransportplanen redogöra för vilka investeringar, objekt och potter som har tagit hänsyn till ett jämställdhetsperspektiv samt argumentera varför jämställdhetsperspektivet inte beaktats i alla avseenden. Modellen nedan är ett försök att summera hur JKB-projektet kan förstås som en process, som till exempel Region Dalarna för närvarande befinner sig mitt uppe i.
Figur 5. En modell som stödjer en saklig grund för genomförande, eller ej genomförande, av JKB. JKB-projektet tillkom som ett program för att påverka transportplaneringen och göra den mer jämställd. Vi kan konstatera att WP 3 inneburit att en rad behov i organisationerna som ansvarar för länstransportplaneringen har identifierats. Dessa behov handlar om verksamhetsstyrning mot de jämställdhetspolitiska målen. Det finns en rad moderatorer som kan påverka hur arbetet för ökad jämställdhet och i förlängningen en integrerad process för att genomföra JKB, implementeras. Dessa moderatorer är utvecklingsstöd för att strukturera upp vilka aktiviteter och resurser som behövs för att arbetet mot målet ska kunna realiseras. Men det handlar också om chefernas stöd, uttalade krav och efterfrågade resultat som regleras genom direktiv från staten.
Hur dessa direktiv utformas påverkar också hur det praktiska arbetet organiseras med att organisera arbetsgrupper, knyta kompetenser till arbetsgrupper, beställa utredningar och genomföra egna undersökningar samt att analysera dessa. Genom att tillföra kunskap till organisationen står den också bättre rustad för att kunna utforma kriterier och nyckeltal som också inkluderar kvalitativa dimensioner av jämställdhet utöver de kvantitativa mått som används. Med checklistor och metoder samt jämställdhetsintegrerade beslutsunderlag ökar möjligheten till bättre och mer konsistenta bedömningar. Det betyder inte att en JKB alltid ska göras, men det går att motivera varför beslutet till att en JKB inte genomförs och det beslutet är fattat på sakliga grunder.
Referenser
Aktivt jämställdhetsarbete. Jämtegrering och 3 R-metoden i kommunala verksamheter. Sveriges
kommunförbund. 2002. Pdf. Nedladdad från Jamstall.nu, hämtad 2015-10-21, kl. 18.26.
Brante, T., Department of Sociology, Social Sciences, Avdelningen för sociologi, Samhällsvetenskap, Sociologiska institutionen. . Lund University. (2005). Om begreppet och företeelsen
profession. Tidskrift För Praxisnära Forskning, (1)
Donaldson, Stewart I. (2012). Program theory-driven evaluation science: Strategies and applications. Ellström, Per-Erik. (1996). Arbete och lärande: Förutsättningar och hinder för lärande i dagligt arbete. Solna: Arbetslivsinstitutet.
Forsberg, G. (1997). Rulltrapperegioner och social infrastruktur. Om makt och kön / redaktör:
Elisabeth Sundin. (S. 31-68).
Gil Solá, A. (2013). På väg mot jämställda arbetsresor? Vardagens mobilitet i förändring och
förhandling. (Avh). Göteborgs universitet.
Henriksson, M. (2014). Att resa rätt är stort, att resa fritt är större: kommunala planerares
föreställningar om hållbara resor. (1. uppl.) Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2014. Linköping.
Hirsch Hadorn, G, Bradley, D, Pohl, C, Rist, S, & Wiesmann, U. (2006). Implications of transdisciplinarity for sustainability research. Ecological Economics, 60(1), 119-128. Lindholm, K. (red.). (2011). Jämställdhet i verksamhetsutveckling. (1. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Johannisson, Bengt, Gunnarsson, Ewa & Stjernberg, Torbjörn (red.) (2008). Gemensamt
kunskapande: den interaktiva forskningens praktik. Växjö: Växjö University Press.
SOU 2007:15. JämStödsPraktika. Metodbok för jämställdhetsintegrering.
Sveriges Kommunförbund. (2002). Aktivt jämställdhetsarbete: Jämtegrering och 3R-metoden i kommunala verksamheter.
Sverige. Regeringen (1998). Transportpolitik för en hållbar utveckling: regeringens proposition
1997/98:56. Stockholm:
Utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten (2007). JämStöds praktika: metodbok för
jämställdhetsintegrering : metodbok från JämStöd. Stockholm: Fritze.
Walter, A.I, Helgenberger, S, Wiek, A, & Scholz, R.W. (2007). Measuring societal effects of
transdisciplinary research projects – Design and application of an evaluation method. Evaluation and
Program Planning, 30, 325–338.
Vedung, Evert (1998). Utvärdering i politik och förvaltning. 2., [omarb. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Winnet Dalarna = fem organisationer som samarbetar för att jämställdhetsintegrera Dalarnas regionala tillväxtarbete. Hämtad 2015-10-06 från http://www.dalarna.winnet.se/