I detta avsnitt sker en fördjupad analys genom att resultatet från de båda delstudierna reflekteras mot varandra med stöd i den teoretiska referensramen. Denna analys kommer att struktureras utifrån de fem byggstenar Campinha-Bacote lyfter som delar i processen att uppnå kulturkompetens. För att tydliggöra analysen markeras kategorierna från de olika delstudierna med fet, kursiv stil och subkategorierna med kursiv stil i löpande text. Kategorier/subkategorier från patienter betecknas med (pat) och för sjuksköterskor med (ssk). Nämnas bör att byggstenarna är beroende av varandra och påverkar varandra och således inte fullt ut går att särskilja från varandra. Detta innebär också att kategorier och subkategorier återkommer i flera byggstenar. Till sist kommer det tema som framträdde i analysen att presenteras. Detta illustreras också överskådligt i nedanstående tabell (tabell 5).
Tabell 5. Analys av helheten
Patienter Sjuksköterskor
Subkategori Kategori Tema Kategori Subkategori Att möta det
främmande Att tappa fotfästet Att inte bli sedd och bekräftad
Att inte höra till Att sträva efter ömsesidig förståelse
Att blunda för kulturen
Att inte uppleva någon kulturell påverkan Att inte
uppmärksamma patientens kultur Att inte vilja göra anpassningar
Att inte bli förstådd
Att uppleva kulturen som hinder
Att känna sig hindrad av anhöriga Att inte känna sig respekterad Att inte prata samma språk
Att känna sig välkomnad
Att försöka skapa relation
Att möta den andre med vänlighet och respekt Att försöka förstå patientens kultur Att ta hjälp av andra när man inte själv räcker till Att skapa relationer och känna samhörighet
Att anpassa sig Att ge upp sin kultur
Att anpassa sig på gott och ont
Att lära av varandra Att nå förståelse
Att sträva mot samförstånd
Att utvecklas som person
5.3.1 Kulturell medvetenhet
Kulturell medvetenhet innebär att sjuksköterskan behöver reflektera kring hur den egna kulturen påverkar dennes förförståelse i mötet med patienter med annan kulturell bakgrund. Detta kan ses som en utmaning, och det finns ibland något som tolkas som en kulturell omedvetenhet vilket bland annat blir synligt i kategorierna Att blunda för kulturen (ssk) och Att anpassa sig på gott och ont (pat). Samtidigt som sjuksköterskorna vet att patienterna har skilda kulturella bakgrunder så är det långt ifrån alltid som detta beaktas i omvårdnaden. Detta kan bero på att sjuksköterskan inte upplever någon kulturell påverkan (ssk) eller Att patientens kultur inte uppmärksammas (ssk) då sjuksköterskan väljer att fokusera på personen och inte dennes kultur. Detta kan innebära att patienten ger upp sin kultur (pat), antingen för att den inte får utrymme eller på grund av en rädsla för Att inte bli förstådd (pat
)
. Vidare kan det medföra att patienten upplever sig ge upp sin kultur (pat) då vårdarens synsätt ses som det rätta och patienten tvingas ändra sitt synsätt. Emellertid finns också exempel på en högre grad av kulturell medvetenhet där sjuksköterskan tar hjälp av andra när denne själv inte räcker till (ssk). Då sjuksköterskan reflekterar inser denne att denegna kulturen riskerar att färga den bedömning som görs. Genom att ta stöd av en kollega med annan kunskap ökar chansen till en korrekt bedömning.
5.3.2 Kulturell kunskap
Denna byggsten handlar om att sjuksköterskan behöver ha en kunskapsgrund att stå på i mötet med patienter med annan kulturell bakgrund. Det blir tydligt i både sjuksköterskors och patienters erfarenheter att kunskap underlättar mötet och främjar relationsskapandet vilket framgår i att försöka förstå patientens kultur (ssk), Att skapa relationer och känna samhörighet (pat) samt Att sträva mot samförstånd (pat). Det finns brist på kunskap vilket försvårar mötet. Detta kan ses i Att uppleva kulturen som ett hinder (ssk), Att inte bli förstådd (pat) och Att inte bli sedd och bekräftad (pat). En bristande kunskap medför en större risk för konflikter och kan även väcka rädsla hos sjuksköterskan för att skapa stereotypa föreställningar om patienten. I kategorin Att känna sig
välkomnad (pat) framgår också att det finns stora variationer i kunskap hos vårdarna. Att ha kunskaper och erfarenheter sen tidigare av olika kulturer upplevs öka kompetensen hos vårdarna och det är främst yngre personer som tycks sitta på denna kompetens. Okunskap om det nya sammanhanget väcker även känslor hos patienten av Att inte höra till (pat).
5.3.3 Kulturell skicklighet
Att ha en kulturell skicklighet innebär att ha förmågan att väga in kulturen i de bedömningar som genomförs. I Att inte bli förstådd (pat) och Att försöka förstå patientens kultur (ssk) framkommer att kulturella beteenden tolkas som sjukliga och kan få konsekvenser som tvångsåtgärder och utökad medicinering. Den kulturella skickligheten påverkas också
negativt av Att inte prata samma språk (ssk) då bedömningar av patienten blir svårare. Även vid bristande kulturell skicklighet går det att kompensera detta genom Att ta hjälp av andra när man själv inte räcker till (ssk). För att minska risken för felbedömningar behöver sjuksköterskan utveckla sin kulturella skicklighet då detta kan få till följd Att förståelse nås (pat) och att patienten inte riskerar konsekvenser av felbedömningar.
5.3.4 Kulturella möten
Kulturella möten innefattar den direkta interaktionen samt en bedömning av patientens språkliga förutsättningar. Detta beaktas genom att exempelvis tolkar används vilket framgår i Att nå förståelse (pat) och Att ta hjälp av andra när man själv inte räcker till (ssk). Det framgår också att bemötandet är av stor vikt för det tvärkulturella mötet. I Att känna sig välkomnad (pat), Att skapa relationer och känna samhörighet (pat) samt Att möta den andre med vänlighet och respekt (ssk) tydliggörs vikten av att bemöta och att bli bemött med respekt, empati, vänlighet och omtanke. Avsaknad av ett sådant gott bemötande kan också vara förekommande vilket istället väcker känslor av utsatthet hos patienten vilket framgår i Att inte känna sig sedd och bekräftad (pat). Även för sjuksköterskor finns
5.3.5 Kulturellt begär
Det kulturella begäret innebär att ha en vilja och motivation till att öka sina förmågor i övriga byggstenar. Det innefattar även att ha en vårdande inställning. Att ha detta kulturella begär kan få sjuksköterskan Att utvecklas som person (ssk). Detta kan dock hindras av vårdkulturen och organisationens rigiditet som inte ger utrymme till utbildning och reflektion i tillräcklig utsträckning. Även i Att möta den andre med vänlighet och respekt (ssk), Att nå förståelse (pat) och Att lära av varandra (pat) framgår vikten av att vårdaren är nyfiken och utforskar kulturen vilket kan vara en glädjefylld process. Detta är dock inte alltid fallet då denna nyfikenhet ibland saknas. Det är snarare ett ointresse från vårdarens sida vilket väcker känslor hos patienten av Att inte bli sedd och bekräftad (pat).
5.3.6 Att sträva efter ömsesidig förståelse
När de olika kategorierna relaterades till varandra och till den teoretiska referensramen framträdde också ett tema, Att sträva efter ömsesidig förståelse. I detta kan strävan tolkas som viljan att arbeta för att nå förståelse. Strävan kan också ses som mödosam och
utmanande då vägen till förståelse inte alltid är friktionsfri. Hos både patienter och
sjuksköterskor framkommer det att det finns goda exempel där parterna samarbetar för att nå den ömsesidiga förståelsen. Det framkommer dock också att det finns brister i
kulturkompetens och viljan att nå fram dels hos vårdare, dels inbyggt i organisationen. I Campinha-Bacotes modell för kulturell kompetens inom hälso- och sjukvård framgår att det är en ständigt pågående process att bygga upp en kulturkompetens. I denna process strävar sjuksköterskan efter att få de förmågor som krävs för att kunna möta patienten med en annan kulturell bakgrund. Både i resultatet från sjuksköterskor och patienter framträder det att vilja och strävan mot ömsesidig förståelse är av stor vikt och att det ständigt behöver utvecklas.
6
DISKUSSION
I följande avsnitt sker en diskussion kopplat till resultat följt av kliniska implikationer, studiens betydelse i ett vidare sammanhang och förslag till fortsatta studier. Vidare sker en metoddiskussion och avsnittet avslutas med en etikdiskussion.