Jag fann i min undersökning att Spirited Away var bärare av tematik och symbolik som var hämtade från en shintoistisk kontext. Stöd för detta erhölls främst genom Boyd/Nishimuras artikel. Vad som dock är huvudfrågan, och som dessutom leder in på uppsatsens andra frågeställning, är vad det innebär för mig som lärare att filmen är bärare av dessa komponenter. Vad kan det gynna i min undervisning?
Denna uppsats ägnat stort utrymme åt att belysa det faktum att ”läsningen” av kultur, såsom litteratur och film kan ske på många olika sätt och att varje läsning tar med sig något specifikt. Det finns en tendens, som på många sätt hör samman med människans förmåga att fantisera, nämligen att det mänskliga psyket läser in symboler utifrån ett fenomen, som inte nödvändigtvis behöver finnas där. Religion är ett ämne som avhandlats i alla former av kultur såsom poesi, prosa, film och musik. Vad detta innebär är att religionen är bärare av universella teman som är återkommande inom västvärldens skapande av kultur. Är detta en garant för att kulturen är förmedlare av religiösa budskap. Jag menar att så inte är fallet. Vad är då uppsatsens resultat från den första frågan användbart till? Jag menar att filmen går att använda inom undervisningen. Filmen är ett ypperligt exempel på hur religionen används som förmedlare av budskap inom populärkulturen. Denna populärkultur är eleverna hemmastadda inom och därför är det av största vikt att belysa denna aspekt. Hur religionen finns omkring eleverna, genom de universella historier och symboler som ständigt återkommer i kulturella yttringar. Spirited Away är alltså inte lämplig att visa för eleverna med ändamålet att visa vad shinto är. Istället är filmen ytterst lämplig för att belysa hur en religiös inriktning, i detta fall shinto, finns närvarande i en kulturell yttring för att förmedla filmens budskap. Detta är ämnen som eleverna kan fördjupa sig inom och formulera tankar kring. Detta är självklart även applicerbart inom filmer med annan religiös tematik.
41
5.1 Ett didaktiskt utkast
Edgar Almén, docent i systematisk teologi vid Lunds universitet, framlägger i en text författad för boken Livstolkning och värdegrund, hur de olika didaktiska frågorna används vid skapandet av en lektionsplan. Jag tänker, i all enkelhet, applicera dessa frågor på min framställning av ett lärandetillfälle. Syftet är att belysa hur filmen finner sin naturliga plats i en lektionsserie.
Vad?
Jag väljer att använda mig av filmen Spirited Away som huvudsakligt exempel. Jag gör detta eftersom eleverna nyligen fått kunskaper kring asiatiska religioner som jag anser de ska kunna applicera på denna del av kursen. Jag kommer även att använda mig av exempel från västländsk film, men Spirited Away kommer fungera som det tydligaste exemplet, på grund av elevernas tidigare stoffinhämtning under kursen. Eleverna kommer dessutom få läsa utdrag från artiklar om hur religion tolkas inom populärlitteratur.
För vem?
En gymnasieklass som går B-kursen. Valet av denna kurs sker främst genom följande kursmål som går att finna på skolverkets hemsida. Efter avslutad kurs ska eleven… ”kunna identifiera och beskriva viktiga och principiella frågor som har med tro, etik och livsåskådning att göra.”. Anledningen till detta är att eleverna erhåller redskap för att nå kunskap inom dels den religiösa yttringen shinto, samt kunskap om tro, etik och livsåskådning i ett sekulariserat samhälle där populärkulturen spelar en stor roll i elevers vardag.
Hur?
Jag kommer att fokusera en stor del av undervisningen vid att eleverna får utdrag av filmen att analysera i grupp. En uppgift kommer att vara att försöka uttyda shintoistiska symboler från de klipp som eleverna introduceras för. Därefter, när grupperna gjort sina anteckningar ska vi prata om syftet med att använda dessa symboler i filmen. Eleverna kommer att introduceras för ett flertal exempel där religionsämnets innehåll återfinns i populärkulturen och därefter få samtala kring effekten av dessa fall. Eleverna ska bli mer medvetna kring sitt intag av kultur. Olga Dysthe framlägger i sin bok Det flerstämmiga klassrummet, vikten av att kommunikationen i klassrummet består av en direkt linje mellan elever och lärare, men också
42
mellan eleverna, där åsikter och tankar ska förenas i ett stimulerande klassrumslandskap.51 Jag kommer att låta denna enkla, men avgörande tanke vara grundpelaren i mina lektioner.
Under min VFT-period vårterminen 2011, undervisade jag elever i en gymnasieklass kring hur religionen kan ta sig uttryck i vårt sekulariserade samhälle, och hur religionernas tematik och universella budskap går att återfinna i vår absoluta närhet. Jag kommer att delvis återge hur denna planering såg ut, och sedan infoga filmen Spirited Away på ett sätt som gör lektionsplaneringen fruktsam i den kontext den befinner sig.
Jag kommer med utgångspunkt från två begrepp religionens innehåll och religionens funktion, låta eleverna definiera dessa bägge begrepp och fylla dem med beståndsdelar som de anser passar in under varje kategori. Genom att diskutera dessa begrepp och dess innehåll, ska eleverna nå fram till att religionens innehåll går att finna även i ett sekulariserat samhälle i varierande former av fenomen. Exempel på fenomen som eleverna får applicera begreppen på är fotboll, musik och kärlek.
Exempel: (utdrag från diktafon – taget från VFT 2011)
Elev A: Går det inte att säga att det finns en helig byggnad inom t.ex. fotboll. Italienarna kallar ju sina arenor för katedraler ibland. Och fotbollsspelare kan ju ibland kallas för profeter.
Lärare (jag): Vem är det som kallar dem för profeter?
Elev A: Tidningarna gör det ju. Och supportrarna. Man kan ju säga att supportrarna är troende och att laget är guden som de tror på.
Denna korta sekvens belyser hur lektionen såg ut. Religionens innehåll gick att återfinna hos samtliga fenomen som jag presenterat för eleverna. När det sedan gick över till att handla om religionens funktion, var det svårare för eleverna att finna kopplingar till fenomenen.
Exempel: (utdrag från diktafon – VFT 2011)
Lärare (jag): Ni sa att ”religioner ger svar på frågan vad som är meningen med livet”. Kan verkligen fenomen som kärlek och fotboll göra det?
Klassen: (tystnad).
Elev B: Fotboll funkar på ”gemenskap”. Men det är nog religion som kan ge svar på de… svårare frågorna… typ ja, som att vad som händer när man dör.
43
Lärare (jag): De existentiella frågorna alltså? Elev B: ja…
Vad som genomfördes var en form av kategorisering av vad religion är, inte är och kan vara. Kontentan var att eleverna ansåg att det gick att läsa in religionens innehåll till olika former av fenomen, men att det ändå fanns aspekter av religionerna som enbart var knutna till de etablerade religionerna.
Med hjälp av detta resultat, som delvis redan berört populärkulturen, gick jag vidare och visade filmklipp från olika populärkulturella filmer såsom Terminator, Matrix och Den gode, den onde och den fule. Eleverna förstod tidigt att det handlade om att belysa det messiasbudskap samtliga dessa filmer figurerar kring. Lektionen mynnade ut i en diskussion i hur människan finner universella berättelser, såsom messiasberättelsen och projicerar den på en separat enhet. Vad som uppstår är en skenbild av något, som hjälper till att placera verket i en kulturell kontext.
Här väljer jag att avbryta den faktiska lektionsplan jag genomförde på min VFT, och inleda den fiktiva som ska innefatta Spirited away. Genom att eleverna tidigare under terminen gjort sig hemmastadda inom de asiatiska religionerna, har de lärt sig en hel del om ämnet shinto. Jag kommer att dela ut en uppgiftsmall som eleverna kommer att få arbeta efter de kommande lektionerna (förslagsvis två veckor). I den uppgiften finns Gordon Lynchs och Pierre Wiktorins tankar i komprimerad form.
Eleverna ska, i grupper om tre-fyra personer besvara frågor som dels berör Spirited aways handling och bruket av shintosymboler. Den huvudsakliga delen av frågorna kommer dock beröra bruket av symbolerna och vilken effekt det ger filmen. Eleverna kommer utifrån de texter de tilldelats få den kunskapen som krävs för att kunna formulera tankar kring religionens roll i populärkulturen. Spirited away kommer vara det exempel de arbetar ifrån, men uppgiften kommer vara upplagd så att de kan göra hänvisningar till andra filmer.
Svaren ska vara inlämnade, men grupperna ska även samverka i en diskussion kring religion och populärkultur där Spirited away kommer att vara en av beståndsdelarna.
Varför?
Syftet med lektionen är att eleverna ska lyfta blicken från det uppenbara, att shintoistiska symboler finns närvarande i filmen, och istället fokusera på vad filmen tjänar på detta. Är
44
filmen en förmedlare av shintoism? är en fråga som eleverna kommer att få besvara. Genom läsandet av Lynch och Wiktorins texter, kommer eleverna att få insikt i hur populärkulturen använder religionen som medel för att åstadkomma en estetisk effekt, samt hur man kan läsa av filmer på olika sätt. Filmen kommer alltså inte användas för att belysa den shintoistiska läran, utan för att lära eleverna om hur religion används i populärkulturen. Detta är en del i den lektionsserie jag arbetat med, som visar hur religionen rör sig utanför ramarna för det som anses vara religion, och smittar av sig på världen och bland annat dess kulturella yttringar. Genom att använda Spirited Away, som inte är en traditionell hollywoodfilm, vill jag dels knyta an till elevernas förkunskaper kring shinto och därmed nå en form av repetition, men främst av allt belysa hur detta populärkulturella arbetssätt även går att återfinna i andra regioner än i vårt västländska samhälle.
5.2 Stöd från kursplanen
Det är i huvudsak två målpunkter från B-kursen i religionskunskap som jag kopplar samman med den lektionsplan jag satt samman.
Eleven ska kunna argumentera för ett ställningstagande i frågor om tro, etik och livsåskådning.
Eleven ska kunna identifiera och beskriva viktiga och principiella frågor som har med tro, etik och livsåskådning att göra.52
Jag anser att det flerstämmiga klassrum jag syftar till att skapa med hjälp av denna uppgift, bidrar till att lyfta de argument och ställningstaganden som det första målet pekar på.
Eftersom eleverna får nytta av tidigare kunskaper för att identifiera shintoism i filmen, är även den andra punkten väl representerad i min lektionsplan.
Jag kommer i denna uppsats inte att formulera några betygskriterier, av den enkla anledningen att jag ser det som pedagogens enskilda uppgift att ta ställning till hur pass avancerad man vill göra uppgiften. Uppgiften kan dels ha mer fokus på shintoism, där tidigare kunskaper ska appliceras på filmens budskap i högre grad. Eller kan fokus ligga åt det
52
http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/3289/titleId/RE1202%20- %20Religionskunskap%20B
45
populärkulturella hållet, då eventuellt fler filmen kan användas i uppgiften och att då fler religioner kan uppdagas i uppgiften.
Ett avvägande av största magnitud är även hur Wiktorins text (Lynch omnämns nämligen i den) ska delas ut till eleverna. Jag föreslår att texten ses över av pedagogen för att underlätta läsandet. Självklart ska det budskap som texten är bärare av, föras fram till eleverna men texten kan komprimeras något. Det viktigaste är att eleverna får de verktyg som behövs för att klara av uppgiften.
Jag anser att lärarens främsta uppgift är att få eleverna att lyfta blicken från det uppenbara. Jag liknar detta vid ett barn som lär sig att skriva. Det är enkelt att lära sig hur bokstäverna ser ut och hur de skrivs på ett papper. Precis som det är enkelt att se en symbol för shinto i en japansk film. Vad som är av större vikt, och betydligt mer intressant, är varför symbolerna är placerade där, samt vilken effekt det ger konstverket i fråga. Eleverna lär sig genom liknande studier att koppla religion och samhälle. Denna typ av ämnen kan enkelt appliceras på olika ämnen i skolan såsom svenska, samhällskunskap, estetiska ämnen samt religionskunskap. Vad jag söker efter är vägar att få elevernas medvetande att flyttas från boxen som berättar vad religion är, till att belysa hur omvärlden och religionsyttringar samspelar. Precis som barnet som lär sig läsa, kan se grafemen dansa fram på det vita arket och förvandlas till en betydligt mer intressant helhet. Ordet och meningen.
5.3 Analys av resultat
För tydlighetens skull ska analysavsnittet fortsätta med att analysen av resultatet delas in i fem delar som tillsammans ska förmedla en analys av det som erhållits i informationsväg.