Tomas Axelsson och filmen som livsåskådningsredskap

Tomas Axelsson, doktor i religionssociologi och lärare i medie- och kommunikations- vetenskap vid högskolan Dalarna, har skrivit en rad artiklar om människor filmvanor och dessa vanor sedan är kopplade till livsåskådning. Denna artikel har några år på nacken (2003), men jag anser att den ändå belyser en aspekt av min uppsats som är oerhört viktig att framlägga.

Axelsson menar att vårt samhälle rör sig i två motsatta riktningar. Å ena sidan har vi det sekulariserade samhället som gjort att människan och kyrkan separerats och står idag mer separerade än någonsin. Å andra sidan har människan fortfarande upplevelser som ligger nära det heliga, både innanför och utanför religiösa sammanhang. Axelsson knyter samman den andra sidan av denna diskussion, men människans mediekonsumtion och vad den gör med individen. Film utgör idag en ganska stor del av samhällets symboliska universum.44

Enligt Axelsson var forskningen kring förhållandet mellan film och religion ganska bristfällig fram till ganska nyligen (återigen är artikeln från 2003). Axelsson omnämner en undersökning utförd 1995 av forskaren Joel W.Marton, associate professor vid Franklin and Marshall College inom ämnet American Studies och Religious Studies. Marton fann att religionsvetenskap som eget akademiskt ämnet, knappt behandlat ämnet film över huvud taget.

Författaren och forskaren D.J. Graham argumenterar för en vidare syn på konst i allmänhet och filmmediet i synnerhet. Graham menar att mediekulturen och det moderna filmmediet kan vara av ovärderlig art för religiös erfarenhet och teologisk reflektion. Det finns alltså utrymme för att den hermeneutiska vetenskapen ska utvidgas från inte bara den litterära världen, utan även omfatta andra ”texttyper” såsom film.45

I Axelssons egen undersökning använder han sig av en tudelad frågeställning. Jag kommer i denna korta presentation endast redogöra för grundpunkterna i svaret på den andra frågan: På vilket sätt aktiveras individens livsåskådning i tolkningen av populärkulturell film. Axelssons studie rör sig i den västländska hollywoodmyllan men jag kommer försöka applicera hans resultat på min egen studie.

44

Axelsson 2003: 11

36

I följande diagram visar Axelsson på hur filmmediet hjälper till att forma ungdomars syn på omvärlden och sin egen existens. På en skala 1-6 är det tydligt att filmmediet haft viss eller ganska stor inverkan på elevernas syn på sin egen tillvaro.

1. Stämmer inte alls 7% (12) 2. Stämmer ganska dåligt 13% (24)

3. Stämmer varken bra eller dåligt 22% (40) 4. Stämmer ganska bra 41% (73)

5. Stämmer helt och hållet 12% (22) 6.Vet ej 5% (8)

De filmer som figurerade flitigast i Axelssons resultat är The Matrix, Lilja 4-ever, Schindlers list och American History X. Alltså filmer som i första hand är knutna till den etiska delen av religionsundervisningen. Film ställer med andra ord moraliska frågor till eleverna som är tilltalande för läraren att spinna vidare på. I mina ögon blir därmed filmen en språngbräda till de stora frågorna och Axelsson menar i sin artikel att filmmediet blir en inkörsport för eleverna och ett pedagogiskt hjälpmedel av rang. Filmerna bidrar inte enbart med att belysa andra karaktärers levnadsöden, enligt Axelsson, utan ger även en ny ljussättning på vår egen tillvaro.46

Återigen är det moraliska frågor inom västvärlden som aktualiseras. Jag inser att shinto är en smalt ämne inom religionsundervisningen och därför har inga djupare studier utförts i bruket av film i den kontexten. Filmforskaren och journalisten James Monaco nämner i sitt verk To Read A Film, att filmer ofta är knutna till den kultur de kommer ifrån. Tempo, utseende och dramaturgi är annorlunda i Japan än i västvärlden och därför kan det vara svårt att uttyda ett kulturellt och religiöst budskap ur till exempel Spirited Away, på samma sätt som t.ex. The Matrix (messiastanken, hinduiska tankegångar). Av anledningen att eleverna inte har den bakgrundsförståelsen som krävs.47

46

Axelsson 2003: 13

37

Axelsson lyfter i en annan artikel från 2009 upp ytterligare fördelar med bruket av film. Det går att bryta ner artikelns kärna i tre delar som samtliga står som argument till detta påstående.

1. Lättillgängligt medium

2. Existentiella frågor uppmärksammas och kan enkelt uppdagas efter filmens slut. 3. Tillträde till vårt eget symboliska universum.

Av dessa tre frågor är det den tredje punkten som sticker ut. Axelssons föregående artikel kretsade i huvudsak kring punkt 1 och 2. Med punkt 3 uppdagar Axelsson en aspekt som jag anser berör mitt bruk av Spirited Away i klassrummet. Genom filmens symboliska universum och dess inverkan på publiken, öppnar åskådaren upp sitt eget symboliska register och får därmed tillträde till filmens egen värld. Genom detta blir filmen en mosaik av känslor och intryck som sedan används i reflekterande syfte. Kärnan i artikeln består dels i att vi genom denna dynamiska process öppnar upp vårt inre symboliska landskap, men också att människans lek med kulturen och konsten aktualiseras. Axelsson hänvisar vidare till psykologen Donald Winnicott, som menar att kyrkan och religionen i alla tider varit denna mötesplats för människan. En mötesplats där vårt inre och yttre existensrum möts och där vardagen och ”något annat” lever i symbios.48

Spirited Away är en film där dessa existensrum möts och tillåter åskådaren att färdas mellan alternativa existenser och där symboliska tolkningar är applicerbara. Med andra ord är filmen klart godtagbar i existentiellt bruk.

Men kan filmen användas som förmedlare av ett religiöst budskap och hjälpa till i elevernas läroprocess kring shintos lära? Denna fråga svarar inte Axelssons artikel på. Spirited Away är en film som enligt Axelssons artikel kan ta religionens plats i meningen av att den öppnar upp vårt inre existentiella och symboliska rum och därmed blir inkörsport för diskussioner om vårt eget väsen. Som tidigare omnämnts attraherar religionen människan eftersom fantasin får fritt spelrum. Jag drog slutsatsen i avsnittet om shintos roll i Spirited Away, att religionen kan fungera som ett utmärkt filter för att filmens andning ska nå alltfler människor. Anledningen till att människor intresserar sig för filmer med religiös underton, kan vara att det mänskliga psyket är uppbyggt kring en mycket stark mekanism som kallas fantasi. Det är en av människans bästa egenskaper, men den kan också ha en tendens att tolka in budskap som måhända inte finns i texten/filmen.

38