Filmen Spirited Away som förmedlare av ett lärande inom religionsundervisningen

1

Malmö Högskola

Lärarutbildningen

Individ och Samhälle

Examensarbete på avancerad nivå

15 högskolepoäng

Filmen Spirited Away som förmedlare av ett lärande inom

religionsundervisningen.

The movie Spirited away as a vehicle of learning in religion B.

Andreas Olsson

Lärarexamen 300 högskolepoäng Handledare: Pierre Wiktorin

Religionsvetenskap och lärande

2

Sammanfattning

Olsson, Andreas, 2011. Filmen Spirited Away som förmedlare av ett lärande inom religionsundervisningen. (The film Spirited Away as a vehicle of learning in religion) Individ och Samhälle, Religionsvetenskap och lärande, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.

Populärkulturen bidrar med sätt att möta eleverna på deras egna villkor. Uppsatsen ämnar undersöka dels vilka drag av shintoism som återfinns i den japanska animerade filmen Spirited Away och dels hur filmen kan användas i undervisningen av religion på gymnasiet. Studiens ambition är att undersöka vad filmen kan erbjuda undervisningen på en B-kurs inom religionsämnet.

Genom att utföra en läromedelsanalys samt ägna mig åt studier kring religionen shinto syftar uppsatsen till att belysa hur filmen Spirited away, och dess shintoistiska tematik, kan finna sin plats i undervisningen i ett klimat där läromedlen ofta misslyckas med att ge en nyanserad bild av den shintoistiska läran. Uppsatsen presenterar en kvalitativ intervju med en japansk man som ger sin bild av shinto. Resultatet visar även att B-kursen på gymnasienivå inbjuder till kopplingar mellan religiösa yttringar och aspekter av vårt sekulariserade samhälle. Populärkulturen, i detta fall genom filmen Spirited away, och shintoism kan därmed bidra till en kombination som leder till att eleverna når ett meningsfullt lärande inom flera olika områden.

Studien påvisar att filmen är bärare av en shintoistisk aspekt som är gångbar att belysa i en lektionsplan. Denna lektionsplan vinner mest mark genom hur den behandlar religionens roll i ett sekulariserat samhälle. I detta fall populärkulturens bruk av religiös tematik. Däremot avvisas filmen som direkt förmedlare av den shintoistiska läran, och istället lyfts dess lämplighet som bro mellan ett religiöst system och den populärkulturella aspekten av religionsundervisningen.

4

Innehållsförteckning

1. Inledning

7

2. Forskningsläge

10

2.2 Gordon Lynch och de tre tillvägagångssätten 11

2.3 Hjarvard och medialiseringen 12

2.4 Teorier kring filmens roll i klassrummet 13

3. Metod

3.4.2 Kami och rituell renhet 20

3.4.3 Shintos lära 22

5

4.Resultat

24

4.1 Shinto i skolan 24

4.2.4 Fang – Shinto och Japan 27

4.3 Spirited away – handling 28

4.4 Shintoperspektiv i Spirited away 30

4.5 Filmen som pedagogiskt hjälpmedel 33

4.5.1 Jämteruds argument 33

4.5.2 Jämteruds punkter i en shintoistisk kontext 34 4.5.3 Tomas Axelsson och filmen som livsåskådningsredskap 35 4.5.4 Henry A. Giroux och oskuldsfullhetens förtrollning 38 4.5.5 Ragnar Furenhed och att lära av religionen 38

5. Analys: Introduktion till lektionsplan

40

5.1 Ett didaktiskt utkast 41

5.2 Stöd från kursplanen 44

5.3 Analys av resultat 45

6. Avslutning

49

7

1. Inledning

”Olika typer av livstolkningar har tagit och tar sig uttryck i religioner och andra livsåskådningar. Detta behov blir alltmer aktuellt i dag och tar sig uttryck i en mångfald som förstärks genom ökande internationella kontakter och av ett växande medieutbud.”1

Det inledande citatet är hämtat ifrån skolverkets hemsida där religionskunskapsämnets karaktär definieras. Den religiösa mångfalden, kombinerat med en utgångspunkt i ett sekulariserat samhälle, sätter stora krav på den pedagog som vågar sig in i religionskunskapens värld. Kopplingen mellan religionens metafysik och andliga dimensioner till dagens sekulariserade, men ändå kunskapstörstande samhälle kan ibland te sig svag. Elever i dagens skola ställer sig frågande till mycket av det som för några årtionden sedan uppfattades som en form av sanning.

Forskaren Tomas Axelsson hävdar att film och andra kulturyttringar ofta kan bidra med att ge vår egen världsbild en något annorlunda ljussättning och därmed ge oss en fördjupad förståelse för vår plats i världen och världens plats i vår vardag.2 Detta är existentiella aspekter av vår tillvaro som ofta lyfts i inom religionskunskapens fält. Elevers existentiella frågor besvaras ibland genom dess intag av populärkulturella yttringar.3

Japan är ett land som befinner sig geografiskt ganska långt ifrån vårt eget. Men tack vare ”den globala byn” är vi knutna till omvärlden på ett sätt som gör att vi alla är medlemmar i en mycket etablerad förening. Verkligheten. Den japanska verkligheten, både inom kultur och vardag är till det yttre olik vår, men ändå finns det beröringspunkter som visar vägar till platser där vi kan mötas. En av dessa vägar går genom kulturen. Spirited away är en film som utkom 2001 av den japanske regissören Hayao Miyazaki. Filmen skildrar en drömlik värld som fungerar som en parallellvärld till vår egen. Jag anser att om denna film används på ett

1 http://www.skolverket.se/sb/d/2503/a/13845/func/amnesplan/id/RE/titleId/Religionskunskap 2 Axelsson 2003: 11 3 _{Axelsson 2003: 11}

8

adekvat och noggrant sätt, kan elever erhålla fundamental kunskap om inte bara den japanska populärkulturen, utan även om sig själva.

Det finns anledning att höja på ögonbrynen då vägen till ett djupgående lärande genom bruket av animerad film, innehåller en del didaktiska fallgropar. Jag kommer i min uppsats att försöka skildra dels hur filmen Spirited away förhåller sig till läran shinto, och dels sträva efter att formulera en lämplig undervisningsmodell med filmen som utgångspunkt.

1.1 Syfte

Valet av ämne består i att jag har ett stort intresse för hur man kan inkludera olika konstformer i undervisningen. Genom att elever får tillfälle att utveckla sina sinnen, kan lärandet främjas genom bruket av dessa sinnen. Användandet av musik och film får elevernas sinnen att utvecklas och om pedagogen har en genomtänkt idé med vad dessa konstformer ska bidra med i en läroprocess, är det oundvikligt att de finner en naturlig plats i en lektionsplan. 4 Enligt regissören Miyazaki har filmen Spirited away kopplingar till religionen shinto.5 Uppsatsen kommer att försöka nå fram till en insikt i hur dessa kopplingar ser ut. Jag vill ta reda på hur religionen tar sig uttryck i en animerad film som främst är skapad som underhållning och bärare av ett artistiskt värde.

Anledningen till att jag valt att använda mig av shinto, är att jag anser att det är en underrepresenterad del av religionskunskapen. Jag kommer i denna uppsats därför genomföra en läromedelsanalys i syfte att belysa hur bilden av shinto ser ut i böckerna som är menade som stöd för elevernas lärande.

Den koppling som ofta sker mellan västerländsk film och religionskunskap i klassrummet är relativt tydlig. Filmer om Jesus används flitigt för att belysa aspekter av kristendomen. Jag undrar om det går att göra en liknande koppling mellan japansk film och japansk religion i ett västländskt klassrum. Och om så är fallet, hur? Och om så inte är fallet, kan det finnas andra aspekter av undervisningen där filmen kan hitta en naturlig plats?

4

Evenshaug 2001: 291

9

1.2 Frågeställning

Uppsatsen frågeställning är tudelad och kommer mynna ut i att bägge delarna lever i symbios med varandra. För att uppsatsens studie ska anses som lyckad, måste bägge dessa frågor bli besvarade.

- Hur ser kopplingen ut mellan den japanska animefilmen Spirited away, och den japanska religionen shinto?

10

2. Forskningsläge

I denna del av uppsatsen är meningen att centrala aspekter av det populärkulturella fältet lyfts upp och presenteras för läsaren. Syftet med detta är att introducera arenan där religion och populärkultur möts. Dessa åsikter kan ses som en grund för resten av uppsatsen och därmed är den förlagd till uppsatsens forskningsläge. Dessa teorier och ställningstaganden är vad resten av uppsatsen har att förhålla sig till, då teorierna formulerar olika förhållningssätt till samspelet mellan populärkultur och skolan.

2.1 Wiktorins åtskillnad

Majoriteten av studier kring samspelet mellan populärkultur och religion, är författade med en västländsk infallsvinkel. Med detta menas att det urval som gjorts, både i termer av religiösa yttringar samt film/musik är taget från västvärlden. Detta betyder per automatik inte att de modeller och tankar som författats, inte går att anamma på en japansk kontext.

Pierre Wiktorin, religionsantropolog vid Lunds universitet och numera knuten till Malmö högskola, omnämner i sin artikel Populärkultur en åtskillnad som måste belysas i samband med forskning kring populärkultur. Åtskillnaden består i att forskaren bör skilja mellan populärkultur i religionens namn och religion i populärkulturens namn. Wiktorin definierar den senare benämningen som användandet av religiösa symboler och praktiker i syfte att färga det populärkulturella. De religiösa budskapen är ofta av en universell natur och kan enkelt appliceras på en nutida berättelse. Skaparen till en film kan därmed, enligt Wiktorin, enkelt plocka på sig religiös symbolik och praktik och använda i ett kulturellt syfte.

Den andra kategorin, populärkultur i religionens namn, innebär i komprimerad form att religionen tar sig populärkulturell form för att förmedla sitt budskap. Dock kan ett

11

populärkulturellt verk, som har som främsta syfte att underhålla, samtidigt förmedla en alternativ livsåskådning, och därmed inneha en betydande religiös aspekt.6

Wiktorin hävdar att anledningen till att åtskillnaden mellan dessa bägge förhållningssätt är viktig, är att upphovsmänniskan till exempelvis en film, inte behöver ha ett religiöst syfte i sitt bruk av religiösa symboler. Eftersom det är väldigt enkelt för en konsument att läsa in ett religiöst motiv i en berättelse, är det av största vikt att istället åskådliggöra på vilken sida denna avgränsning filmen befinner sig.7

Eftersom filmen Spirited away inte är en film vars primära syfte är att förmedla en religiös ståndpunkt, placeras den per automatik som religion i populärkulturens namn, där religionen enbart bidrar med en tematisk effekt i underhållande syfte. Genom denna definiering uppstår ett prekärt problem. Nämligen ifall en sådan film bidra med kunskap kring religion? Eller finns det en annan form av kunskap för eleverna att utvinna i arbetet kring en film som Spirited away?

2.2 Gordon Lynch och de tre tillvägagångssätten

Teologen Gordon Lynch har lagt fram tre huvudsakliga sätt som forskare kan använda sig av i studerandet av populärkultur.

1. Upphovsmänniskan. En form av biografisk studie av upphovspersonen och dennes influenser och tankar kring produkten som skapats.

2. Produkten. Den biografiska sidan frikopplas och istället fokuseras på produkten som skapats samt kontexten i vilken den skapats. Symboler, sociala miljöer och språk är några av de komponenter som Lynch framlägger som innehåll i denna studiemetod. 3. Receptionsstudie. Hur mottags produkten av konsumenterna? Publiken är det centrala

och hur produkten uppfattas av dem. 8

6 Wiktorin 2010: 170-171 7 Wiktorin 2010: 171-172 8 _{Lynch 2004: 63}

12

Denna studie ligger främst kring punkt två och tre, eftersom produkten Spirited Away och dess beståndsdelar kommer undersökas. Dock är den kanske mest relevanta punkten nummer tre, då elevernas reception av filmen är av största vikt. I denna uppsats kommer inget fältarbete att genomföras för att undersöka denna punkt, men en lektionsplan kommer att skapas, vars mål ska vara att eleverna ska nå ett meningsfullt lärande. Med andra ord är vägen öppen för vidare studier i ämnet, med hjälp av fältarbete.

2.3 Hjarvard och medialiseringen

Stig Hjarvard, professor vid Institut for Medier, Erkendelse och Formidling på Köpenhamns universitet, nämner att media har blivit en central källa för människans erhållande av fundamental kunskap inom de olika världsreligionerna. Porten till världsreligionerna går ofta via olika medieformer. De otaliga berättelserna om godhetens kamp mot ondskan, är något som förekommer inom de flesta religiösa myterna och hittar därmed en naturlig plats i filmer, tv-spel och andra former av populärkulturella yttringar. Hjarvard menar ytterligare att folket (i detta fall danskarna) får den primära kunskapen om religioner, inte via prästerskapet, utan från professionellt mediefolk som manusförfattare och regissörer.9 Hjarvard nämner Dan Browns böcker da Vinci-koden och Änglar och demoner som två exempel.

I mitt eget bruk av Miyazakis film som en inkörsport till shinto, möter jag det som Hjarvard talar om. Även om Hjarvard rör sig i en västländsk kristen kontext, är steget inte långt till att påvisa att Spirited Away blir en populärkulturell port till shinto.

I ljuset av Hjarvards artikel kan det vara värt att fråga sig om Miyazaki kan stå som förmedlare av ett shintobudskap genom sin film, och i så fall på vilket sätt den bilden skiljer sig från den traditionella synen av shinto. Jag höjer dock ett varningens finger inför denna frågeställning då det är en essentiell skillnad mellan vad shinto är för en japan och vad shinto är för till exempel en europé. I min studie kommer jag presentera en kortare intervju med en japansk bekant som levt efter shinto i sitt hemland. Denna intervju kommer belysa varför det är svårt för en västlänning att göra en sådan undersökning.

13

Hjarvards teori belyser ytterligare ett problem i form av den nidbild som kan uppstå av en religion, genom användandet av en populärkulturell film. Hjarvard har förmodligen rätt i att en stor mängd människor inhämtar sin primära del information kring religiösa yttringar via populärkulturella filmer. Sådana filmer kan också ha som mål att upplysa, i större utsträckning än underhålla. Jag är dock under uppfattningen att det finns en fara i att enbart använda spelfilmen som förmedlare av en religiös yttring, då det finns fler aspekter i användandet av populärkultur som jag anser kan uppdagas för eleverna.

2.4 Teorier kring filmens roll i klassrummet

Tidigare nämnda forskare och teorier bidrar med värdefulla och nödvändiga definitioner av var denna uppsats befinner sig i förhållande till populärkulturen och religionskunskapen. I denna uppsats kommer även ett didaktiskt utkast att presenteras för hur filmen Spirited away kan inkluderas i en lektionsplan. Inför detta utkast kommer ytterligare en rad teorier att presenteras, eftersom de ger stöd åt filmens roll i klassrummet. I denna del av uppsatsen kommer teorierna kort att presenteras med belägg för varför de är inkluderade i denna studie. Forskarnas teorier går att finna i denna uppsats resultatdel.

Ulf Jämterud, gymnasielärare i religion och historia, belyser i en artikel det vidgade textbegreppet som numera går att finna i kursplaner, och visar vidare filmens ovärderliga roll i klassrummet. Filmmediet visar en annan form av verklighet som kan hjälpa eleverna att dra slutsatser om sin egen. Jämterud presenterar även siffror över elevers medievanor för att koppla dessa till hur skolan kan dra nytta av elevernas intressen och därmed skapa ett givande och relevant studieklimat. I denna del kommer Jämteruds fyra primärargument för filmens roll i klassrummet, att presenteras och sedan appliceras på en shintoistisk kontext.

Tomas Axelssons huvudsakliga argument är att filmen hjälper till att skapa livsåskådningsredskap för eleverna. I denna del kommer Axelssons egen studie kring elevers filmvanor att aktualiseras och av det resultat som Axelsson utvann, kommer en slutsats att dras till ifall Spirited away kan bidra med samma effekt som de filmer som figurerade i Axelssons resultat. Vidare kommer en rad andra argument från Axelsson angående filmens

14

fördelar i klassrummet, att presenteras och sedan placeras i det sammanhang som denna uppsats befinner sig i.

Den franske kulturvetaren Henry A. Giroux kopplar sin forskning till den animerade filmen. Han menar att den bidrar med betydligt mer än endast underhållning. Giroux hävdar att animerade filmer kan bidra med att ge unga personer dess första förståelse för vad ett samhälle är och vad som bygger upp ett lyckat och välmående samhälle. Giroux studier är främst knutna till den amerikanska disneyfilmen, men kopplas i denna studie ihop med en japansk animefilm.

Avslutningsvis kommer Ragnar Furenhed, och dennes teorier kring hur eleverna bör lära sig av religionen istället för om religionen, att avsluta denna del av uppsatsen. Denna avslutande del är inte knuten till filmens legitimitet i klassrummet utan får fungera som den pedagogiska aspekten som leder in i den utformade lektionsplanen. Furenheds teorier har använts i olika pedagogiska sammanhang och den blir central i denna uppsats, då det visar sig vara svårt att lära eleverna om shinto, då läroboksbilden misslyckas med detsamma.

15

3. Metod

Uppsatsen kommer att utgå ifrån Runa Patel och Bo Davidsons metodikbok Forskningsmetodikens grunder samt Alan Brymans Samhällsvetenskapliga metoder. I denna del av uppsatsen kommer jag att utifrån dessa böcker forumlera den metod som kommer användas i denna uppsats.

Studien kommer att ha som syfte att belysa filmen Spirited aways koppling till den japanska religionen shinto. Grundtankarna i läran kommer att presenteras, för att sedan spåras och eventuellt identifieras i filmen. Fokus kommer att ligga på tidigare studier av filmen för att uppsatsen ska nå ett resultat som är väl förankrat i forskning. Målet är att utvinna ett resultat som kommer skildra hur shinto finns förankrat i filmens budskap och tematik.

Utifrån detta resultat kommer uppsatsen att motivera användandet av filmen i en undervisningssituation kring ämnet shinto. Parallellt med detta kommer uppsatsen även lägga fram belägg för filmens roll i klassrummet. Det behövs en populärkulturell forskningsgrund att stå på, för att kunna tala om ett särskilt fall inom denna kultur. Därför kommer uppsatsen presentera forskning kring det populärkulturella fältet och sedan knyta an den forskningen till denna uppsats för att kunna besvara min andra frågeställning.

Patel/Davidsons bok definierar uppsatsen som innehavare av en deskriptiv sida, då en undersökning kommer genomföras som ska visa vad det går att finna för inslag av shinto i animefilmen Spirited Away samt hur dessa inslag kan användas i en lektionsplan. Uppsatsen kommer även att vara explorativ, då den inhämtar kunskap kring populärkulturens plats i klassrummet.10 Uppsatsen strävar efter att på ett nyanserat sätt påvisa hur populärkulturen kan nå sin naturliga plats i klassrummet, för att elevernas lärande ska bli givande och utvecklande. Information kommer utvinnas ifrån tidigare undersökningar och texter som behandlar populärkulturen i samband med religion och skola. Jag kommer dessutom utföra en kvalitativ intervju med en bekant till mig vars familj levt efter shintos regler. Denna intervju kommer vara av kvalitativ art men likväl är det enbart en person som deltar.

16

Det går att sammanfatta studien som att den härstammar ur ett deduktivt arbetssätt. Detta kännetecknas vanligtvis av att forskaren genom allmänna principer och befintliga teorier (i mitt fall teorier kring populärkulturen i skolan) drar slutsatser om ett enskilt fall (Spirited Away som förmedlare av shinto i skolan). För att kunna skapa en god bild av detta enskilda fall, utgår uppsatsen från en fråga som enbart går ut på att belysa i vilken mån shinto går att identifiera i filmen, och därefter använda det resultatet för att kunna besvara uppsatsens andra fråga. Studien får betraktas att vara innehavare av en hög replikerbarhet, då studien går att applicera på andra former av populärkultur och även fördjupas i form av enkäter och undersökningar utförda i klassrum.

3.1 Etiska överväganden

I uppsatsen kommer kortare fragment av ljudklipp återges i text. Dessa passager kommer att återge sekvenser från uppsatsförfattarens VFT-period under vårterminen 2011. Vid inspelningstillfället var eleverna medvetna om att deras röster blev inspelade i syfte att främja lärarkandidatens utveckling. Även om syftet med inspelningen inte var att använda materialet i uppsatssyfte, var det säkrast att få godkännande från inblandade parter. Alan Bryman framlägger i sin bok Samhällsvetenskapliga metoder en text som berör samtyckeskravet. Detta innebär att inblandade parter ska få ta del av information som förtäljer deras roll i ett visst sammanhang. Inför denna uppsats tog författaren kontakt med klassen och eleverna godkände att deras tal transkriberades till text i denna uppsats.

I uppsatsen förekommer även en kortare intervju med en japansk bekant till uppsatsförfattaren. Bryman lägger i ovan nämnda bok, fram en rad definitioner för att intervjuobjekt och forskare ska kunna genomföra en intervju.

- Deltagandet var frivilligt

- Deltagaren kunde vägra att svara på vilken fråga som helst. - Deltagaren kunde när som helst avbryta intervjun.

17

- Deltagaren kunde inom en tvåveckorsperiod bestämma att den information de lämnat skulle uteslutas ur undersökningen.11

Eftersom intervjuobjektet är bekant till uppsatsförfattaren, skrevs inga avtal under, likväl följdes dessa kriterier med största noggrannhet för att främja intervjuobjektets integritet och fria vilja att deltaga i intervjun.

Staffan Stukát, fil. dr i pedagogik, tar upp begreppen intervjueffekten och omedveten styrning som innebär att den som intervjuar ger signaler genom tonfall, ordval, ansiktsutryck, kroppsspråk – medvetet eller omedvetet. Den som blir intervjuad förstår genom denna styrning vad som förväntas av dem i svar. Jag väljer att presentera Stukáts begrepp eftersom jag under intervjun var medveten om dess potentiella effekt på intervjuns resultat.12

3.2 Urval

Valet att rikta uppsatsens fokus mot den religiösa yttringen shinto, har sin grund i en personlig åsikt att shinto är en underrepresenterad del av religionsämnet. Detta, kombinerat med ett stort intresse för olika former av kultur, ledde till att jag formulerade frågor som skulle leda in ämnena i en angenäm kollision med varandra. Shinto är ett ämne som enkelt kan exotiseras. Det kan därför vara nyttigt att koppla samman ämnet med något som ligger eleverna närmare till hands. Spirited away blir därmed den bro som sammanlänkar ämnena. I uppsatsen finns även en mindre läromedelsanalys där tre religionsböcker presenteras i syfte att förmedla vilken bild av shinto som förmedlas från läroböckerna till eleverna på gymnasienivå. Bryman framlägger att urvalet i en undersökning måste presenteras i sin helhet för att sedan göra mindre nedslag i delar av denna helhet.13 I uppsatsen presenteras enbart tre av sju genomlästa shintoavsnitt. Denna avgränsning gjordes dels på grund av utrymmesskäl, dels på grund av att de läromedel som valdes förmedlade en bild som var genomgående i samtliga läromedel. 11 Bryman 2008: 137 12 Stukát 2005: 130 13 _{Bryman 2008: 285}

18

Valet av intervjuobjekt bestod i att det var en person som härstammade från den kultur som uppsatsen berör. Genom att presentera hans personliga åsikter får läsaren en inblick i hur en japan kan reflektera över sin religiösa identitet. Detta val av tillvägagångssätt leder till att den delen av uppsatsen blir innehavare av en låg reliabilitet eftersom det enbart är en individ som förmedlar en bild som kan kopplas till miljontals människor. Valet föll att ändå inkludera denna intervju, eftersom det är tankar från verkligheten som förs fram.

3.3 Läromedelsanalys

I denna uppsats kommer en mindre avdelning att behandla en läromedelsanalys av sju läroböcker skrivna för religionskunskapen på gymnasiet.

I sin bok Lärobokskunskap från 1998, tar Stefan Selander upp det faktum att läromedel ofta ses som en utgångspunkt och grund för hur den fortsatta studien av ett ämne ska fortlöpa. Boken bidrar i bästa fall med en introduktion till ett specifikt ämne, som sedan eleverna utgår ifrån i sina fortsatta studier. Läroboken blir därför en viktig komponent i det pedagogiska förlopp som i slutänden ska leda till ett meningsfullt lärande för eleverna.14

2010 publicerades Emma Roos C-uppsats, Används läroboken: en undersökning om lärobokens användning inom religionsämnet. Roos undersökte i vilken mån lärare i religionskunskap i Gävleborgs kommun använde läromedel i sin undervisning. Roos fick svar från nio lärare som gav sina tankar på bruket av lärobokens roll i undervisningen. Det visade sig att en övervägande majoritet av de lärare som tagit del av undersökningen använde läroboken i hög grad i sin undervisning. Den främsta anledningen till att lärarna använde läroboken var att den ofta gav eleverna ett nödvändigt stöd i inlärningen av ett ämne, samt att den för det mesta ger en god bild av hur ämnet ser ut.15

Roos resultat blir intressant att lyfta i min uppsats, då den kretsar kring ett ämne som ofta inte får särskilt stort utrymme i läroböckerna. Roos uppsats var fokuserad kring världsreligionerna. Min uppsats ger svar på hur bilden av shinto behandlas i böckerna som elever får ta del av på gymnasial nivå.

14

Selander 1998: 22-23

19

3.4 Begreppsförklaringar

Alan Bryman nämner begrepp som teorins byggstenar och därmed är det av största vikt att författaren till en uppsats eller annan form av text, definierar vad som ryms i dessa byggstenar. Bryman uppger vidare relevansen av att mäta begreppen för att se vilka värden som ryms inom dem och hur de kan uppfattas av en åskådare som stått utanför skrivarprocessen. I denna del av uppsatsen, är syftet att framställa uppsatsens huvudsakliga begrepp, den religiösa inriktningen shinto utifrån litteratur skriven om läran. Denna avdelning kommer bestå i en sammanfattning av de centrala delarna inom läran. Jag strävar inte efter att framlägga shintoismens historiska förlopp i denna avdelning utan snarare koncentrera mig på lärans beståndsdelar och koppla dem till det japanska samhället idag.

När uppsatsen huvudsakliga begrepp har utretts kommer jag att definiera ytterligare begrepp som kommer att figurera i uppsatsen. Syftet med detta är att uppnå det som Bryman kallar konsistenta eller följdriktiga verktyg till att dra slutsatser utifrån.16

3.4.1 Shinto

I Japan är umgänget med religionen annorlunda än i till exempel västländska kristna länder. I den uppgående solens land genomsyras vardagen mindre dogmatiskt och på samma gång mindre påfallande av religionen. För de flesta japaner är det en naturlig del av livet att följa religiösa seder och till med att följa religiösa bud, utan att egentlig mening vara troende. Ett religiöst handlande är inte nödvändigtvis ett uttryck för religiös övertygelse utan utgör för många japaner helt enkelt en del av deras vardag och identitet.

Parallellt med denna bild finns det en hög grad av religiöst allvar i Japan. Det yttrar sig i att religiösa och rituella handlingar utförs enligt en bestämd förebild med stor omtanke och uppmärksamhet. Den religiösa tron accepteras som en central dygd i Japan. Samtidigt existerar den inte vid sidan om föreskriven praxis (däremot kan religiös praxis utan tro

20

förekomma), och den som avviker från traditionella mönster får lätt bilden av sig själv som egoistisk, vilket är en förkastlig egenskap i Japan.17

I Japan är konfucianism, daoism och buddhism de religiösa yttringar som tillgodoser den enskildes religiösa behov. Men den ursprungliga religionen, shinto, är den som bidrar med en nationell identitet samt religiös gemenskap i Japan. De tre förstnämnda utövas i första hand individuellt, medan shinto framförallt praktiseras vid invigning av nationella institutioner och vid officiella ritualer.18 Därmed är det lämpligt att påstå att shinto är Japans religion. Eller kanske rentav shinto är Japan.

Begreppet shinto, som betyder gudarnas och andarnas väg, uppstod först under 500-talet i samband med buddhismens kraftiga tillväxt i Japan. Under tiden för buddhismens intåg, sågs shinto som en primitiv tro på andar och anfäder; först i mötet med den nya religionen från Kina utvecklades en folklig shinto som fick många anhängare.19 En anledning till detta var att japanerna ville tillskriva sig en egen religion, och inte förknippas i första hand med en importerad religion.20

3.4.2 Kami och rituell renhet

Kami anses vara kärnan inom shinto. Att definiera begreppet kami skulle kräva en egen uppsats. Av utrymmesskäl är därför bilden som framläggs här är förenklad variant av detta essentiella begrepp inom shintoismen.

Kami är ett fenomen som främst är kopplat till den japanska naturen och kulturen. Genom att kami endast är knutet till detta geografiska område, är det därför omöjligt att importera shinto till andra delar av världen, av den enkla anledningen att kami inte följer med. Det ska finnas uppskattningsvis 88 miljoner olika kamis. Denna siffra är dock mer en symbol för det oändliga, då 88 inom det japanska språket är innehavare av samma innebörd.21

Det är inte fel att dela in de olika kamifenomenen i två olika kategorier; de jordiska och de himmelska. De jordiska lever i världen och det är främst till dessa som människan sänder sina

17 Yamakage 2007: 41 18 _{Rankin: 2011: 161} 19 Rankin 2011: 141 20 Yamakage 2007: 59 21 _{Wagner 2009: 91}

21

böner för hjälp och välsignelser i vardagen. De himmelska kamis berör inte människan på samma sätt. De är omöjliga för oss att förstå. De lever i vad som av japanerna kallas Takamagahara, som indirekt kan översättas som kamis Olympos.22 Kamis finns runt om japanen i form av naturföreteelser som sädesfälten och vinden men också anfäder och betydande personligheter. Antalet kami är som sagt oändligt och verkar tillta efterhand. Ett exempel på detta är det faktum att den famöse bakteriologen Robert Koch (1843-1910) också blivit upptagen i kretsen av kami – eftersom han genom upptäckten av tuberkulosbacillen åstadkom en stor nytta för väldigt många människor. Förutom människor är det framförallt natursköna platser som är föremål för kult. Berget Fuji är en av de mest välkända kamis i den japanska kulturen. Japaner genomför pilgrimfärder till berget, som kan liknas vid muslimens pilgrimsfärd till Mecka.23

Alla oräkneliga kami dyrkas inte bara i helgedomar utan också i hemmen. I japanska hem finns därför ett litet altare, kamidana, vid vilket man tänder rökelse eller offrar risbollar eller andra rätter till respektive kami. Syftet med detta är att helga naturgudar samt familjemedlemmar som avlidit. Genom att genomföra sådana riter blir hemmet och individen rena, och därmed kan dessa handlingar betraktas som reningsriter.24

Som troende inom shinto vredgar man kami framförallt genom att bryta mot renhetsbud. I shinto är skillnaden mellan ”rent” och ”orent” mycket mer centralt än skillnaden mellan ”gott” och ”ont”. Om jag exempelvis stjäl din cykel, så genomför jag en oren handling. Döden anses i allmän folkmun vara källan till orenhet. Den vördade gudomen får därför inte komma i kontakt med döden, utan måste av de troende hela tiden hållas åtskild från dess orenhet. Avståndstagandet från döden, har enligt många forskares uppfattning sin bas i en vilja att särskilja sig från buddhismen. Detta sätter idag sin prägel på den japanska begravningskulturen och de rådande föreställningarna om vad som händer efter döden. Kami är och förblir förknippat med livet, medan buddhismens fokus mer ligger på döden. Genom att ägna sig åt reningsritualer, både i livet och i samband med begravningar, strävar den troende åt att hålla sig själ ren och därmed förhålla sig i god dager till kami.25

22 _{Wagner 2009: 103} 23 Rankin 2011: 85 24 Rankin 2011: 28 25 _{Wagner 2009: 91}

22

3.4.3 Shintos lära

Shinto har ingen bestämd grundare. Religionens attityd mot människan och världen betraktas som positiv. Med detta menas att människan i grund och botten är god, och att de gärningar som begås i ondskans namn är resultatet av onda andars inverkan på världen. Genom att, som i föregående avsnitt avhandlades, dela in världen i rent och orent skapar shinto ett avstånd mellan sig själv och det som anses vara andarnas verk. Shinto är därför uppbyggt kring olika ceremonier som har som mål att rena människan efter att en ond ande förorenat henne. Dessa ritualer utförs av präster som kan vara gifta.

Shinto saknar även en helig skrift med samma funktion som koranen och bibeln. Det finns dock texter inom läran såsom Nihon Shoki från 600-talet och Kojiki från 700-talet. Dessa texter har främst inverkan på den dagliga tron eftersom de innehåller en stor del av det religiösa livets legender och historier från det gamla Japan.26

Under sin långa utveckling har shinto inte gett upphov till olika dogmer eller etiska riktningar, utan istället till olika former av deltagande i traditionella riter. Enligt detta delar man in shinto i följande undergrupper: helgedomarnas shinto/tempelshinto, sekternas shinto och slutligen folklig shinto.27

Helgedomarnas shinto är den äldsta och mest utbredda formen i Japan. Den är strängt organiserad och hade 2007 ungefär 80 000 stora helgedomar i landet. I dessa helgedomar dyrkas gudarna (kami) genom dansceremonier och gåvor. Dessa helgedomar betraktas som hemvist för olika kami.28

Sekternas shinto omfattar idag (2007) 13 officiella grupper och oräkneliga undergrupper som uppstått sedan 1800-talet. Varje grupp lever efter sin egen tro och sin egen doktrin. De flesta grupperna leds av en karismatisk ledare och är ofta resultat av politiskt missnöje. Folklig shinto är framförallt knuten till landsbygden. Denna del av shintoism är knuten till riter som används för att avvärja demoner och frambringa fruktbarhet i naturen. En by kan vara innehavare av en individuell kami som skyddar byn mot angripare och andra faror.29

26 _{Rankin 2011: 85} 27 Wibeck 2005: 391 28 Rankin 2011: 86 29 _{Rankin: 87}

23

3.4.4 Övriga begreppsförklaringar

Jag kommer i denna uppsats att använda begreppet västlänning och västländsk. Jag är medveten om värderingarna som läggs i de orden och hur de separerar svenskar med till exempel japaner. Dock kommer dessa begrepp användas i uppsatsen då jag anser de bidrar med en nödvändig definition av det icke-japanska i denna kontext. Formuleringarna kan te sig något klumpiga, men likväl är det en nödvändighet att skilja på den japanska kulturen och den kultur som återfinns i vår del av världen.

I uppsatsen kommer det vid upprepade tillfällen att nämna filmen Spirited away som en animefilm. Detta är en benämning av animerade filmer som ofta vänder sig till en något äldre målgrupp än andra ”tecknade” filmer.

24

4.Resultat

Denna del kommer att inledas med en presentation av materialet som syftar till att besvara min första frågeställning. I denna del av uppsatsen kommer inledningsvis kurslitteratur för religionskunskap B att analyseras. Tidigare i uppsatsen har den offentliga bilden av shinto framlagts. I anknytning till denna läromedelsanalys kommer även en kortare intervju med en japansk bekant till uppsatsförfattaren att presenteras i komprimerad form.

4.1 Shinto i skolan

Jag valde att fördjupa mig i sju olika läromedel i ämnet religionskunskap på gymnasiet. I denna korta studie fokuseras de aspekter av shinto som läroboksförfattarna valt att presentera för eleverna, samt i viss mån förtälja vad som utelämnats. Syftet med detta är att se vilken bild av shinto som förmedlas till eleverna, då läroboken på många sätt är elevernas kartbok i religionens ödemark. I denna framställning kommer tre av verken att presenteras, som ger en god bild av hur det samlade urvalet såg ut.

Börje Ring, författare till Religion och sammanhang väljer i sin utgåva från 2001 att presentera shinto på 3 sidor där en sida består av en stor japansk flagga. Anledningen till valet av bild består i att Ring väljer att presentera ameterasu, solgudinnan som den japanske kejsaren sägs härstamma ifrån. Denna framställning tar upp hälften av det utrymme som shinto tilldelats. På den avslutande sidan nämner Ring kamibegreppet samt hur shinto förknippas med den japanska identiteten. Han gör sedan valet att skildra kamikazepiloternas övertygelse som den yttersta formen av trohet mot kejsaren för att belysa den hierarki som finns inom det japanska samhället och därmed även inom läran. Effekten av detta blir, enligt mig, en exotisering av shinto som främst framställs som kejsarens religion. Den folkliga

25

shinto som främst riktas mot naturen omnämns på en rad och fokus ligger istället på kopplingen religion-samhälle, som i detta fall leder till fler frågetecken än svar. Avsnittet behandlar daoism och konfucianism på ett betydligt mer tydligt sätt och därför känns shinto-avsnittet som en parantes i sammanhanget.30

Sten Rodhe och Bo Nylund väljer i sin lärobok från 2003, Religionskunskap, att skildra shinto under en rubrik vid namn Japan. Detta är i sin tur en del i ett större avsnitt vid namn Östasiens religioner. Författarna väljer att först presentera Soka Gakkai och därefter buddhismens roll i Japan, för att sedan stiga över till Shintoavsnittet. Avsnittet är kort (1 ½ sida) och behandlar främst återigen solguden Amaterasu samt kopplingen mellan det japanska samhället och shinto. Rodhe/Nylund avslutar med att, precis som Ring, skildra kamikazepiloternas övertygelse som ett exempel på hur den enskilda människan ska underordna sig samhället. Förutom att läroboksförfattarna öst vatten från samma brunn, känns framställningen ofokuserad. En bild på en Torii-portal täcker tre fjärdedelar av en sida och uppges alltid ligga i anslutning till shintotempel31. Detta är inte helt korrekt eftersom portalen kan finnas i anslutning till vilken helig plats som helst. Portalerna symboliserar att den som träder in genom dem, måste vara ren i sinnet. Detta är ett exempel på Rodhe/Nylunds framställning som inte bidrar med mer förståelse än att individen lyder under samhället i Japan.

Den sista boken som presenteras i denna del av uppsatsen är Lars-Göran Alms färgstarka bok Religionskunskap för gymnasiet kurs A. Boken är uppbyggd kring frågor som eleverna får besvara genom fördjupningar. Frågorna är ofta knutna till moraliskt tänkande och jag anser att det är ett exempel på hur en modern religionskunskapsbok ska se ut. Kopplingen mellan samhälle och religion finns väl formulerat. Hur ser då skildringen av shinto ut?

Alm väljer att precis som de tidigare nämnda herrarna att lägga mest fokus på kopplingen mellan religionen och det japanska samhället. Shintos grundtankar framläggs som att balansera renheten i livet samt att helga de otaliga kamis som cirkulerar i världen. Återigen är utrymmet som författaren balanserar sin framställning på ganska begränsat. Tre sidor ägnas åt ett fullständigt kapitel kring shinto och framförallt dess koppling till det japanska samhället.32 Dock är Alms bok den som på bästa sätt framställer en bild av shinto, trots det begränsade utrymmet. 30 Ring 2001: 248-250 31 Rodhe/Nylund 2003: 109-112 32 _{Alm 2008:187-189}

26

Jag väljer att knyta samman min analys av dessa tre läromedel med en artikel författad av Olof Franck, publicerad i tidskriften Lärare i religionskunskap. Franck, lektor, docent och ordförande i FLR, skriver i en artikel att en av religionsämnets främsta utmaningar är motverkandet av stereotypa tankemönster. Franck kritiserar de läromedel som ofta används i klassrummen för att förmedla en bild av en religion, eller för den delen en annan kultur. Böckerna ska ge upphov till reflektion och inte vara heliga facit från vilka eleverna ska få bilden av religionen färdigformulerad. Religiösa och etiska tankemönster låter sig oftast inte fångas i böcker med begränsat utrymme. Tankemönster måste problematiseras för att ha plats i det som människan kallar verklighet. När stereotypa bilder av ”den andre” gör sig gällande, är både pedagogen och eleven ute på hal is. Religionslärarens roll blir här essentiell som vägledare och medvandrare. Franck framhäver begreppet tolka som det varje läromedel ska förhålla sig till.33 Det finns en tendens i de läromedel jag valt att analysera, att knyta samman shinto med det japanska samhället. Detta är i sig inte felaktigt, men ytterst svårt att genomföra med det begränsade sidutrymmet. I Ring och Rodhe/Nylunds fall, blir bilden skev i grunden då de korta skildringarna inte direkt bottnar i läran utan i en alltför dimmig bild av kopplingen mellan religion och samhället. I denna läroboksmiljö, är det därför viktigt att läraren är den vägledare och medvandrare som Franck omnämner i sin artikel.

Kjell Härenstams bok Kan du höra vindhästen är ytterligare ett verk som kan kopplas till knytas till analysen av läromedlen. Härenstams boksär inriktad mot religionsdidaktik och konsten att välja rätt kunskap att förmedla till eleverna. Exemplet som hans bok kretsar kring, den tibetanska buddhismen, kan likväl bytas ut mot shinto eftersom bägge dessa religiösa inriktningar rör sig inom två bestämda geografiska områden, samt att de bägge florerar nära den traditionella buddhismen. Härenstams konklusion av läromedelstrenden kring den tibetanska buddhismen är att religiös praxis fått alltmer minskat utrymme i dagens läromedel samt att de symboliska tolkningarna får mer uppmärksamhet. Det ideologiska (eller måhända det som läromedelsförfattarna anser vara det ideologiska) innehållet inom traditionen fokuseras. Detta omnämns eftersom bilden som erhållits av shinto från de läromedel som undersökts, visat på samma trend. Min egen konklusion består i den enkla formuleringen att istället för att fokusera på det betydligt intressantare varför, ligger majoriteten av läromedlen betydligt närmare ett allmänt vad. Med tanke på det bristande utrymmet i böckerna för ämnen såsom tibetanska buddhism samt shinto, är det svårt att förstå hur ett allmänt vad, ska klara av att skapa mening på dessa sidor.

27

Problemet som uppstår är därmed hur ämnet shinto kan förläggas i en lämplig undervisningssituation när bilden i läromedlen för det mesta misslyckas att bidra med en lämplig kartbok. I denna frågas kölvatten landar min egen uppsats, då den syftat till att koppla undervisningen till en film som enligt regissören, har kopplingar till den shintoistiska läran.

4.2 Fang – Japan och Shinto

I min umgängeskrets finns en man som flyttade till Sverige för tio år sedan från Japan. Han är idag tjugosju år och har fortfarande minnen från sin tid i Japan. I uppsatsen kommer en komprimerad sammanställning avslöja det resultat jag erhöll från denna mycket givande pratstund. Detta är en persons individuella åsikt. Likväl är det en inblick i hur en japansk man kan reflektera över sin religiösa identitet och kring filmen Spirited away.

Det som slog mig när jag pratade med Fang, var hans ovilja att omnämna shinto som en regelrätt religion. Buddhism, konfucianism och daoism är religioner, medan shinto är ett levnadssätt enligt Fang. För en man från västvärlden kan detta tyckas konstigt, eftersom shinto, åtminstone på papper innehåller flera fenomen som återfinns i regelrätta religioner, men enligt Fang är shinto istället något som är så pass knutet till den japanska själen, att det vore fel att kalla det för en religion. Shinto är det som håller samman allting i Japan. Krafter som hela tiden samexisterar för att Japan ska finnas.

Jag frågade honom om han sett filmen Spirited Away och det hade han gjort. På frågan om han tyckte att filmen var en förmedlare av shinto tyckte han att det fanns drag av läran i filmen, men att shinto är en så pass ickefysisk företeelse att det i praktiken är omöjligt att förmedla shinto med hjälp av bilder. Det vore som att förmedla en känsla med hjälp av en ram och ingen tavla inuti ramen.

På frågan kring huruvida japanska människor betraktar Miyazakis filmer som underhållning eller verk med religiös underton, valde Fang att kalla filmerna för en form av japansk fortbildningskonst där syftet med filmen är att åskådliggöra aspekter av livet som måhända inte finns där, men som ändå lär oss hur vi ska bli bättre människor. Den japanska kulturvärlden är full med denna tendens som för att använda litterära termer kan liknas vid en form av magisk realism. Fang valde att nämna Haruki Murakami som ett exempel inom

28

litteraturen som innehavare av samma effekt. Jag utvann av detta svar, att filmerna kan betraktas som moralkartor och etiska exempel, i större utsträckning än innehavare av religiösa undertoner.

En tendens som ständigt dyker upp i litteraturen, men även hos Fang, är japanens ovilja att kalla shinto för en religion. Mitt intervjuobjekt samt ett flertal böcker omnämner shinto mer som en kulturell yttring av en stor mängd människor knutna till samma geografiska område. Shinto är Japan och Japan är shinto. Renheten som människan strävar efter går att återfinna i många religioner och grundtankarna är inte exklusiva. Dock är shinto en religiös yttring som enbart går att finna i Japan och därmed är den knuten till den japanska kulturen på ett väldigt intimt sätt. Som jag tidigare nämnde i uppsatsen, är det väldigt svårt för en västlänning att peka på vad shinto är och inte är. Är det då möjligt för västlänningen att genom en film ta emot en bild av shinto? Självklart. Jag är av uppfattningen att bilden av en religion är strikt subjektiv och bör inte kopplas samman alltför starkt med utövarens (i detta fall japanens) bild. Västländska elever bör få chansen att skapa sig en egen bild av religionen shinto. Den bild eleverna tar till sig av till exempel hinduism, överensstämmer säkerligen inte med den bild som de troende själv har av sin religion, därmed är det fullt möjligt att låta eleverna, genom konstformer och en säker pedagogisk hand från läraren, skapa sig en bild av shinto.

4.3 Spirited Away – Handling

Spirited Away är berättelsen om en ung japansk flicka som heter Chihiro. Hon är på väg att flytta till en ny stad tillsammans med sina föräldrar. Filmens första scen visar Chihiro gråtandes i baksätet i familjens bil, då fadern tagit fel väg till deras nya hus.

Familjen passerar en gammal torii som är lutad mot ett gammalt träd, omgivet av oräkneliga kami-altare, som får Chihiro att titta ut genom fönstret. Bilvägen leder till en tunnelliknande ingång till en övergiven nöjespark. Chihiros föräldrar beslutar sig för att utforska området. De korsar en flod och finner till sin stora förvåning ett område där mat står framdukat. Trots att ingen syns till beslutar sig föräldrarna för att äta av den delikata maten. Chihiro ser på medan föräldrarna frossar i sig av maten. Chihiro känner en oro vid tanken av att äta av maten och

29

beslutar sig för att gå djupare in i nöjesfältet. Hon når slutligen en stor byggnad som uppenbarligen är ett stort badhus som fortfarande används.

Skymningen kommer och Chihiro möter en ung pojke vid namn Haku, som varnar henne för området och ber henne att lämna nöjesfältet omedelbart. Chihiro som blir skrämd av Hakus varning och springer tillbaka till föräldrarna. Hon blir förskräckt när hon ser att föräldrarna fortsatt sitt frossande till den grad att de nu blivit förvandlade till grisar. Flodbädden har dessutom fyllts med vatten, vilket gör att familjen inte längre kan lämna området. Haku kommer och hjälper henne att ta sig tillbaka till badhuset. Hon får där se hur världen vaknar till liv. En värld full av spöken, troll och förunderliga varelser som kommit för att bada och förfriskas i badhuset som drivs av en kvinna som heter Yubaba (Yu = varmt vatten, Baba = gammal kvinna).

Efter att ha mött Yubaba, får Chihiro sitt namn stulet av den gamla kvinnan (chi = 1000, Hiro = sökande). Chihiro betyder alltså ”oändligt sökande”. Yubaba ger henne ett nytt namn, Sen (en alternativ tolkning av samma tecken), som hon beordras att använda sig av. Sen får sedan arbeta som städare på badhuset, vilket inte är ett enkelt jobb. Hon lär dock känna en ung kvinna vid namn Lynn, och en äldre herre med spindelkropp som arbetar i badhuset pannrum, Kama-ji (Kama = panna, Ji = gammal man).

Sen möter under sin tid på badhuset en rad märkliga karaktärer, bland annat tre studsande kroppslösa huvuden samt en varelse formad som en sumobrottare med rädisor som fingrar. Där finns också icke-mänskliga varelser såsom grodmän, skugglika städtanter och framförallt den mystiske svarte, skugglike och ambivalente figuren ”No Face”.

Sen lyckas att genom mod att stå upp mot de hotfulla situationer som uppenbarar sig för henne inne i badhuset. Hon får Haku (vars alternativa form är en vit drake) att komma ihåg sitt riktiga namn, med andra ord sin sanna identitet. Sen glömmer inte bort sitt riktiga namn och lyckas slutligen att lämna badhuset, efter att ha genomgått ett test som Yubaba anordnat för henne. Hon ombeds att identifiera sina föräldrar i en grupp av grisar. När hon ger svaret att föräldrarna inte finns framför henne, får hon lämna området och hon möter efter en stund sina föräldrar som varit oroliga för henne. Alla spår efter att de varit grisar är nu borta, och det är bara Chihiro som uppmärksammat händelseförloppet.

Familjen lämnar nöjesfältet genom tunnelpassagen. När de når bilen blir de förvånade över att se att vegetationen växt över bilen och fordonet är täckt med damm och grönska. När familjen kör iväg frågar Chihiros far om dottern är redo för utmaningen att bo i ett nytt hus

30

och gå i en ny skola. Chihiro, som utvecklat sitt självförtroende genom de prövningar hon ställts inför inne i badhuset, svarar att hon säkerligen kan klara av denna omställning.

4.4 Shintoperspektiv i Spirited Away

När man talar om Shinto som en beståndsdel i filmen Spirited Away, måste två frågor ställas. Vilka element, till exempel karaktärer och visuella motiv, kommer direkt från shinto samt hur kunskapen om dessa element kan hjälpa till att utveckla en djupare förståelse för filmen? James W. Boyd och Tetsuya Nishimuras artikel Shinto Perspective in Miyazakis Anime in Spirited Away, bidrar med en användbar översikt kring hur shinto kan utveckla filmupplevelsen. Artikeln visar att svaret på den första frågan är tvetydigt. Medan somliga motiv och karaktärer kommer direkt från shinto och därmed bidrar med en religiös kontext, är andra helt och hållet tagna från Miyazakis fantasi. Shintos natur är fragmenterad och kan variera mycket beroende på var i Japan man befinner sig. En viktig aspekt av shinto är den fundamentala idén om att gudar och andar härstammar från alla delar av naturen. Med bakgrund av detta kan Miyazakis fantasi skapa en karaktär såsom rädisguden som Chihiro möter i badhusets hiss. Detta leder till att även japaner med god kunskap kring shinto och dess beståndsdelar inte omedelbart känner igen varje karaktär de ser.34

Boyd och Nishimura stipulerar i sin text att det finns många shintoperspektiv inbäddade i filmens budskap som främst förs fram genom anspelningar på den japanska kulturen. Regissören Miyazaki uttrycker explicit, enligt författarna, sin kärlek till den traditionella japanska kulturen som genomsyrar hans hemland. Boyd och Nishimura lyfter fram ett citat av Miyazaki då han syftar till att scenen då alla varelserna samlas i badhuset för att ta del av dess lyx och komfort, direkt kan ses som en parallell till en återkommande ritual inom shinto då en japansk by bjuder in kami att bada i byns ceremoniella badanläggning. Detta kan uppfattas som hänvisning till bruket av ett badhus i Miyazakis film.35

Med detta i åtanke kan kopplingen mellan shinto och filmen anses svag men befintlig.36 I läsandet av Kate Matthews artikel Logic and Narrative of Spirited Away, lyfts en tanke som

34 Boyd/Nishimura 2004: 2-3 35 Boyd/Nishimura 2004: 4 36 _{Boyd/Nishimura 2004: 5}

31

kan ses som en utveckling av Boyd/Nishimuras text. Matthews stipulerar att det som mest knyter an filmen till shinto är kopplingen mellan sinnevärlden och en övermänsklig värld i naturen. Badhuset kan ses som en del av en mellanvärld, där människor och gudar interagerar på olika sätt. När allt i naturen kan vara bärare av kami, är steget till att faktiskt känna kami desto svårare. Människan måste bli medveten. För att bli medveten måste en avgörande förändring äga rum. Hjärtat måste nå en viss grad av renhet. Chihiros förändring i filmen, från gnällig till ansvarstagande, kan ses som en reningsprocess, på samma sätt som det faktum att hon arbetar som städare på badhuset. Chihiro uppnår en renhet på insidan, samtidigt som hon genomför en fysisk reningsprocess på de kami som kommer till badhuset för att bada. Genom detta blir renhet ett centralt begrepp i filmen.37

Karaktärerna som florerar i berättelsen kan på olika sätt knytas till de olika typer av kami som existerar i den japanska gudavärlden. Det monstruösa väsen som anländer till badhuset och får besökarna att fly, men som slutligen renas av Chihiro, kan ses som en manifestation av gor-yo, med andra ord en illsinnad kami som måste genomgå en reningsrit (fatari) för att återigen kunna betraktas som en jordisk kami. Genom Chihiros mod genomgår denna ande en sådan reningsprocess.38

Den japanska titeln på filmen, Sen to Chihiro no kami-kakushi (Sen and the Spiriting Away of Chihiro), gör en direkt hänvisning till att människan i inträdet till denna mellanvärld kan försvinna under en lång tid från det vanliga livet. Kami-kakushi betyder gömd av kami. Med detta i åtanke förklaras filmens bruk av tid och rum, samt orsak och verkan. När Chihiros föräldrar försvinner, på grund av sitt frosseri, når Chihiro en förståelse för mellanvärldens regler och konventioner. Genom detta utvecklas hon som människa, men också som bärare av kami.39

Enligt Boyd/Nishimura är mellanvärlden karaktäriserad av en känsla av disorientering. De symboler som binder fast åskådaren vid sinnevärlden är symboler som förknippas med shinto. Exempel som lyfts fram är de Toriiportaler som finns i omgivningarna runt badhuset, samt badhuslokalen som fungerar som filmens kärna. Essensen av Chihiros vistelse i mellanvärlden består i att hon genomgår en förändring genom att hon tar sig an de farofyllda prövningar som presenteras för henne. 37 Matthews 2006: 139 38 Boyd/Nishimura 2004: 5 39 _{Matthews 2006: 142}

32

Spirited Away pays homage to aspects of Japanese culture that Miyazaki feels are “becoming vague”, including Shinto religion And the rewards of work, duty and helping others.40

Miyazaki omnämner hur traditionella beståndsdelar inom den japanska kulturen, mer och mer blivit gråzoner och självklarheter såsom arbeta och omtanke, kan numera vara svårt att återfinna. Matthews använder här Miyazakis ord för att påvisa att filmen kan användas för att belysa vad Miyazaki anser om det japanska samhället. Chihiro blir därmed en manifestation av det bortskämda och gnälliga samhället som genom en form av reningsprocess i nära koppling till shinto, blir mer medveten och ansvarstagande. Denna form av biografiska läsning av filmen, där regissörens åsikter ska speglas genom handlingen, ter sig svårt att föra in i klassrummet. Är filmen därmed enbart bärare av shinto, om Miyazaki säger att den är det?

Vad som framkommer är att filmen Spirited Away är bärare av tematiska enheter hämtade från shintos lära. Att sedan gå från detta påstående, till att påstå att filmens primära syfte är att förmedla en religiös tanke är desto svårare. De religiösa inslagen kan likväl ses som en hyllning av det traditionella japanska samhället och dess värderingar, sedda genom ett religiöst filter. Eftersom shinto är en så pass stark institution i det japanska samhället, är det väldigt enkelt att använda shinto som ett filter som filmen andas igenom, och därmed attrahera en stor mängd japaner att se filmen. Samma effekt hade da Vinci-koden på västlänningar och i Sverige har Arn-filmerna fått människor att intressera sig för korstågen. Det är svårt att se filmen som huvudsakligen en bärare av ett religiöst budskap, och måhända ännu svårare att se filmen som en guide om en lära.

Vad denna undersökning leder till är en svårighet att se filmen som direkt förmedlare av shinto till en grupp gymnasieelever. Detta var en bild som föddes redan i samtalet med Fang och vid läsandet om läran. Resultatet av detta är inte att filmen inte har en plats i en undervisningssituation. Eftersom shinto är ett så pass ickefysiskt fenomen är det svårt att genom bilder formulera en bild som eleverna ska använda som mall för läran inom shinto. Denna del av uppsatsen mynnar ut i ett pedagogiskt beslut att filmen istället bör knytas an till en annan del av undervisningen. Dock utan att det shintoistiska budskapet helt försvinner.

33

4.5 Filmen som pedagogiskt hjälpmedel

Bara för att filmen inte kan fungera som direkt förmedlare av ett religiöst system, betyder inte detta att den bör förkastas. Filmens kraft i klassrummet bör inte underskattas, men inte heller övervärderas. Denna del av uppsatsen har som syfte att lägga fram teorier kring filmens roll i klassrummet och därmed leda in uppsatsen på nästa avsnitt, då filmen ska interageras i en lämplig undervisningssituation.

4.5.1 Jämteruds argument

Ulf Jämterud, gymnasielärare i religionskunskap och historia, hävdar i en artikel skriven för Föreningen Lärare i Religionskunskap, att film kan stimulera elevernas nyfikenhet, inlevelse och engagemang för en viss situation eller företeelse, och detta kan i sin tur fungera som en stark drivkraft för lärandet. Filmens medium kan även framkalla en känsla av närvaro, att man är på plats och att man faktiskt ser en bit av en potentiell verklighet genom de rörliga bilderna på filmduken eller tv-skärmen. Utöver detta kan film vara i det närmaste oöverträffat när det gäller att förklara komplicerade begrepp eller processer genom visualisering – abstrakta företeelser kan skildras konkret med filmens hjälp.

Filmens medieform har under de senare årtiondena nått en stark status i skolan. I styrdokumenten för både grundskola och gymnasium omnämns ett vidgat textbegrepp som innefattar skrivna och talade texter, men också bilder och film. Jämterud hävdar att detta kan ha att göra med den unga generationens medievanor som innefattar en hög grad av konsumtion av film. Mediebarometern från år 2008 visar att 90 % av alla barn och unga tittar på tv dagligen. Genom att använda sig av ett mediefenomen som ligger nära elevernas vardag, kan religionsundervisningen finna nya infallsvinklar genom bruket av film. Jämterud avslutar sin artikel med att sammanföra fyra punkter kring vad filmmediet kan erbjuda undervisningen. I sin artikel har Jämterud skapat en egen uppgift kring olika filmer. Jag har i följande skildring sammanfattat punkterna.41

1. Eleverna blir medvetna om att religionskunskapsämnet är brett och att det mer än faktakunskaper om olika religioner. Jämterud menar att religionskunskap är ett missvisande namn på ämnet, och att den bilden ofta förstärks genom grundskolans val

34

av stoff. Genom filmscener får eleverna tydligt uppleva bredden i ämnet. Hur den etiska dimensionen förstärks genom filmens budskap och mening.

2. Genom filmens intrig och budskap, får eleverna utrymme att reflektera kring moral och etik.

3. Filmen erbjuder en chans för pedagog och elev att mötas genom kulturen.

4. Filmklippen kan användas som tydliga referatmarkörer för att fånga upp elevernas minnen av filmen och religionen som omtalas i den.42

4.5.2 Jämteruds fyra punkter i en shintoistisk kontext

Kan Jämteruds punkter hjälpa till att rättfärdiga bruket av filmen Spirited Away i en undervisningssituation? Kopplingen mellan shinto och samhället är stark och gör att shinto kan fungera att diskutera på många olika nivåer. I detta sken blir den etiska och moraliska diskussionen viktig då den japanska kulturen, inte minst enligt läroböckerna på gymnasiet, handlar om underkastelse inför kejsaren. Shinto är det som binder samman stora delar av det japanska folket och filmen skildrar aspekter av läran på ett sätt där pedagogens kompetens att koppla samman abstrakta fenomen till en helhet sätts på prov.

Bruket av filmen kan ge lärare och elever en chans att mötas. Tomas Axelsson, en forskare som kommer figurera i större utsträckning senare i uppsatsen, nämner att den typ av film som används i skolan ofta är av en biografisk art, där kopplingen till det religiösa är tydlig.43 Spirited Away är inte biografisk i den mån att den tydligt talar om religion eller en religiös gestalt. Istället är det viktigt att läraren är tydlig i sitt möte med eleverna vad filmen fyller för funktion och vad det är som eleverna bör ta fasta vid.

Filmen ger en viss referensram för vad shinto innebär. Dock är shinto av en natur som gör ämnet svårbelyst. Beskrivningarna i läroböckerna är ett lysande exempel på detta. Shinto är svårt att formulera med bruket av ord, men istället är filmen viktig då den kan expandera elevernas referensramar och tillåta filmen skapa bilder som definierar delar av läran i en lektionsserie som inte nödvändigtvis har shinto som främsta syfte. Denna punkt är därför extra viktig då det handlar om ämnet shinto. I en religion där de yttre ramarna ramarna är etablerade, såsom kristendom, fungerar filmmediet mer som ett nerslag i en kontext som är väl beskriven och som eleverna är förhållandevis bekväma inom.

42

Jämterud 2010: 9

35

4.5.3 Tomas Axelsson och filmen som livsåskådningsredskap

Tomas Axelsson, doktor i religionssociologi och lärare i medie- och kommunikations-vetenskap vid högskolan Dalarna, har skrivit en rad artiklar om människor filmvanor och dessa vanor sedan är kopplade till livsåskådning. Denna artikel har några år på nacken (2003), men jag anser att den ändå belyser en aspekt av min uppsats som är oerhört viktig att framlägga.

Axelsson menar att vårt samhälle rör sig i två motsatta riktningar. Å ena sidan har vi det sekulariserade samhället som gjort att människan och kyrkan separerats och står idag mer separerade än någonsin. Å andra sidan har människan fortfarande upplevelser som ligger nära det heliga, både innanför och utanför religiösa sammanhang. Axelsson knyter samman den andra sidan av denna diskussion, men människans mediekonsumtion och vad den gör med individen. Film utgör idag en ganska stor del av samhällets symboliska universum.44

Enligt Axelsson var forskningen kring förhållandet mellan film och religion ganska bristfällig fram till ganska nyligen (återigen är artikeln från 2003). Axelsson omnämner en undersökning utförd 1995 av forskaren Joel W.Marton, associate professor vid Franklin and Marshall College inom ämnet American Studies och Religious Studies. Marton fann att religionsvetenskap som eget akademiskt ämnet, knappt behandlat ämnet film över huvud taget.

Författaren och forskaren D.J. Graham argumenterar för en vidare syn på konst i allmänhet och filmmediet i synnerhet. Graham menar att mediekulturen och det moderna filmmediet kan vara av ovärderlig art för religiös erfarenhet och teologisk reflektion. Det finns alltså utrymme för att den hermeneutiska vetenskapen ska utvidgas från inte bara den litterära världen, utan även omfatta andra ”texttyper” såsom film.45

I Axelssons egen undersökning använder han sig av en tudelad frågeställning. Jag kommer i denna korta presentation endast redogöra för grundpunkterna i svaret på den andra frågan: På vilket sätt aktiveras individens livsåskådning i tolkningen av populärkulturell film. Axelssons studie rör sig i den västländska hollywoodmyllan men jag kommer försöka applicera hans resultat på min egen studie.

44

Axelsson 2003: 11

36

I följande diagram visar Axelsson på hur filmmediet hjälper till att forma ungdomars syn på omvärlden och sin egen existens. På en skala 1-6 är det tydligt att filmmediet haft viss eller ganska stor inverkan på elevernas syn på sin egen tillvaro.

1. Stämmer inte alls 7% (12) 2. Stämmer ganska dåligt 13% (24)

3. Stämmer varken bra eller dåligt 22% (40) 4. Stämmer ganska bra 41% (73)

5. Stämmer helt och hållet 12% (22) 6.Vet ej 5% (8)

De filmer som figurerade flitigast i Axelssons resultat är The Matrix, Lilja 4-ever, Schindlers list och American History X. Alltså filmer som i första hand är knutna till den etiska delen av religionsundervisningen. Film ställer med andra ord moraliska frågor till eleverna som är tilltalande för läraren att spinna vidare på. I mina ögon blir därmed filmen en språngbräda till de stora frågorna och Axelsson menar i sin artikel att filmmediet blir en inkörsport för eleverna och ett pedagogiskt hjälpmedel av rang. Filmerna bidrar inte enbart med att belysa andra karaktärers levnadsöden, enligt Axelsson, utan ger även en ny ljussättning på vår egen tillvaro.46

Återigen är det moraliska frågor inom västvärlden som aktualiseras. Jag inser att shinto är en smalt ämne inom religionsundervisningen och därför har inga djupare studier utförts i bruket av film i den kontexten. Filmforskaren och journalisten James Monaco nämner i sitt verk To Read A Film, att filmer ofta är knutna till den kultur de kommer ifrån. Tempo, utseende och dramaturgi är annorlunda i Japan än i västvärlden och därför kan det vara svårt att uttyda ett kulturellt och religiöst budskap ur till exempel Spirited Away, på samma sätt som t.ex. The Matrix (messiastanken, hinduiska tankegångar). Av anledningen att eleverna inte har den bakgrundsförståelsen som krävs.47

46

Axelsson 2003: 13