När man talar om Shinto som en beståndsdel i filmen Spirited Away, måste två frågor ställas. Vilka element, till exempel karaktärer och visuella motiv, kommer direkt från shinto samt hur kunskapen om dessa element kan hjälpa till att utveckla en djupare förståelse för filmen? James W. Boyd och Tetsuya Nishimuras artikel Shinto Perspective in Miyazakis Anime in Spirited Away, bidrar med en användbar översikt kring hur shinto kan utveckla filmupplevelsen. Artikeln visar att svaret på den första frågan är tvetydigt. Medan somliga motiv och karaktärer kommer direkt från shinto och därmed bidrar med en religiös kontext, är andra helt och hållet tagna från Miyazakis fantasi. Shintos natur är fragmenterad och kan variera mycket beroende på var i Japan man befinner sig. En viktig aspekt av shinto är den fundamentala idén om att gudar och andar härstammar från alla delar av naturen. Med bakgrund av detta kan Miyazakis fantasi skapa en karaktär såsom rädisguden som Chihiro möter i badhusets hiss. Detta leder till att även japaner med god kunskap kring shinto och dess beståndsdelar inte omedelbart känner igen varje karaktär de ser.34
Boyd och Nishimura stipulerar i sin text att det finns många shintoperspektiv inbäddade i filmens budskap som främst förs fram genom anspelningar på den japanska kulturen. Regissören Miyazaki uttrycker explicit, enligt författarna, sin kärlek till den traditionella japanska kulturen som genomsyrar hans hemland. Boyd och Nishimura lyfter fram ett citat av Miyazaki då han syftar till att scenen då alla varelserna samlas i badhuset för att ta del av dess lyx och komfort, direkt kan ses som en parallell till en återkommande ritual inom shinto då en japansk by bjuder in kami att bada i byns ceremoniella badanläggning. Detta kan uppfattas som hänvisning till bruket av ett badhus i Miyazakis film.35
Med detta i åtanke kan kopplingen mellan shinto och filmen anses svag men befintlig.36 I läsandet av Kate Matthews artikel Logic and Narrative of Spirited Away, lyfts en tanke som
34 Boyd/Nishimura 2004: 2-3 35 Boyd/Nishimura 2004: 4 36 Boyd/Nishimura 2004: 5
31
kan ses som en utveckling av Boyd/Nishimuras text. Matthews stipulerar att det som mest knyter an filmen till shinto är kopplingen mellan sinnevärlden och en övermänsklig värld i naturen. Badhuset kan ses som en del av en mellanvärld, där människor och gudar interagerar på olika sätt. När allt i naturen kan vara bärare av kami, är steget till att faktiskt känna kami desto svårare. Människan måste bli medveten. För att bli medveten måste en avgörande förändring äga rum. Hjärtat måste nå en viss grad av renhet. Chihiros förändring i filmen, från gnällig till ansvarstagande, kan ses som en reningsprocess, på samma sätt som det faktum att hon arbetar som städare på badhuset. Chihiro uppnår en renhet på insidan, samtidigt som hon genomför en fysisk reningsprocess på de kami som kommer till badhuset för att bada. Genom detta blir renhet ett centralt begrepp i filmen.37
Karaktärerna som florerar i berättelsen kan på olika sätt knytas till de olika typer av kami som existerar i den japanska gudavärlden. Det monstruösa väsen som anländer till badhuset och får besökarna att fly, men som slutligen renas av Chihiro, kan ses som en manifestation av gor-yo, med andra ord en illsinnad kami som måste genomgå en reningsrit (fatari) för att återigen kunna betraktas som en jordisk kami. Genom Chihiros mod genomgår denna ande en sådan reningsprocess.38
Den japanska titeln på filmen, Sen to Chihiro no kami-kakushi (Sen and the Spiriting Away of Chihiro), gör en direkt hänvisning till att människan i inträdet till denna mellanvärld kan försvinna under en lång tid från det vanliga livet. Kami-kakushi betyder gömd av kami. Med detta i åtanke förklaras filmens bruk av tid och rum, samt orsak och verkan. När Chihiros föräldrar försvinner, på grund av sitt frosseri, når Chihiro en förståelse för mellanvärldens regler och konventioner. Genom detta utvecklas hon som människa, men också som bärare av kami.39
Enligt Boyd/Nishimura är mellanvärlden karaktäriserad av en känsla av disorientering. De symboler som binder fast åskådaren vid sinnevärlden är symboler som förknippas med shinto. Exempel som lyfts fram är de Toriiportaler som finns i omgivningarna runt badhuset, samt badhuslokalen som fungerar som filmens kärna. Essensen av Chihiros vistelse i mellanvärlden består i att hon genomgår en förändring genom att hon tar sig an de farofyllda prövningar som presenteras för henne. 37 Matthews 2006: 139 38 Boyd/Nishimura 2004: 5 39 Matthews 2006: 142
32
Spirited Away pays homage to aspects of Japanese culture that Miyazaki feels are “becoming vague”, including Shinto religion And the rewards of work, duty and helping others.40
Miyazaki omnämner hur traditionella beståndsdelar inom den japanska kulturen, mer och mer blivit gråzoner och självklarheter såsom arbeta och omtanke, kan numera vara svårt att återfinna. Matthews använder här Miyazakis ord för att påvisa att filmen kan användas för att belysa vad Miyazaki anser om det japanska samhället. Chihiro blir därmed en manifestation av det bortskämda och gnälliga samhället som genom en form av reningsprocess i nära koppling till shinto, blir mer medveten och ansvarstagande. Denna form av biografiska läsning av filmen, där regissörens åsikter ska speglas genom handlingen, ter sig svårt att föra in i klassrummet. Är filmen därmed enbart bärare av shinto, om Miyazaki säger att den är det?
Vad som framkommer är att filmen Spirited Away är bärare av tematiska enheter hämtade från shintos lära. Att sedan gå från detta påstående, till att påstå att filmens primära syfte är att förmedla en religiös tanke är desto svårare. De religiösa inslagen kan likväl ses som en hyllning av det traditionella japanska samhället och dess värderingar, sedda genom ett religiöst filter. Eftersom shinto är en så pass stark institution i det japanska samhället, är det väldigt enkelt att använda shinto som ett filter som filmen andas igenom, och därmed attrahera en stor mängd japaner att se filmen. Samma effekt hade da Vinci-koden på västlänningar och i Sverige har Arn-filmerna fått människor att intressera sig för korstågen. Det är svårt att se filmen som huvudsakligen en bärare av ett religiöst budskap, och måhända ännu svårare att se filmen som en guide om en lära.
Vad denna undersökning leder till är en svårighet att se filmen som direkt förmedlare av shinto till en grupp gymnasieelever. Detta var en bild som föddes redan i samtalet med Fang och vid läsandet om läran. Resultatet av detta är inte att filmen inte har en plats i en undervisningssituation. Eftersom shinto är ett så pass ickefysiskt fenomen är det svårt att genom bilder formulera en bild som eleverna ska använda som mall för läran inom shinto. Denna del av uppsatsen mynnar ut i ett pedagogiskt beslut att filmen istället bör knytas an till en annan del av undervisningen. Dock utan att det shintoistiska budskapet helt försvinner.
33